In this thesis, we study an isolated vortex in an s-wave superconductor by solving the Bogoliubov-de Gennes equations self-consistently on a disc. We calculate the order parameter and supercurrent profiles, as well as the distribution of quasiparticle states. In contrast to quasi-classical treatments, the ratio Δ∞/EF between the order parameter and the Fermi energy is not assumed negligible. We study a regime where this ratio is on the order of 10-1, relevant to high-temperature superconductors. In this regime, we find a Friedel-like oscillation in the order parameter profile at low temperatures. This oscillation is attributed to an increased level spacing of the quasiparticle states, causing a decrease of the number of states present inside the superconducting energy gap. The results are in good agreement with previously published works. In future studies, the method used in this thesis will be generalized to d-wave superconductors. / I detta examensarbete studeras en ensam virvel i en s-vågssupraledare genom att självkonsistent lösa Bogoliubov och de Gennes' ekvationer på en cylinderskiva. Vi beräknar ordningsparameter- och superströmsprofiler, samt fördelningen av kvasipartikeltillstånd. Till skillnad från i kvasiklassiska metoder så antas inte kvoten Δ∞/EF mellan ordningsparametern och Fermi-energin vara negligerbar. Vi studerar en regim där denna kvot är av storleksordningen 10-1, vilket är fallet i högtemperatur-supraledare. Vid låga temperaturer finner vi i denna regim en Friedelliknande oscillation i ordningsparameterprofilen. Denna oscillations förklaras genom att separationen mellan kvasipartikeltillstånd ökar, vilket får som effekt att färre tillstånd ryms innanför det supraledande energigapet. Våra resultat överensstämmer väl med tidigare publicerade artikler. I framtida studier kommer metoden vi använder i detta examensarbete att generaliseras till d-vågssupraledare.

Bakgrund: I Sverige finns det cirka 365 000 diabetiker. Diabetes typ II är en kronisk sjukdom som gör att de som har denna sjukdom behöver ha kontinuerlig kontakt med en sjuksköterska. I denna kontakt är det viktigt att sjuksköterskan ser alla patienter som individer med olika behov. Diabetes typ II uppkommer bland annat på grund av övervikt, matvanor, stillasittande livsstil samt rökning. Behandlingen består av ändrade kost- och motionsvanor, tabletter eller insulin. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med diabetes typ II upplever sin sjukdom samt mötet med sjukvården. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar som blev analyserade. Resultat: Efter analys av artiklar framkom tre centrala teman som utgör resultatet: Att få sjukdomsbeskedet, Rädsla för komplikationer och förnekelse, Att ta kontroll över sjukdomen och acceptera sjukdomen. Diskussion: De tre centrala fynd som presenteras i diskussionen är: Ett övergripande fynd om hälsa. Ett andra fynd om bristande information och ett sista fynd om skillnader mellan män och kvinnors syn på att leva med diabetes typ II. / Background: In Sweden there is about 365 000 diabetics. Type II diabetes is a chronic disease which makes this into a disease where the diabetic need to have a continues contact with a nurse. In this meeting it is important that the nurse sees the patients like individuals with a variation of needs. Type II diabetes occurs from various reasons like overweight, diet, sedentary lifestyle and smoking. The treatment consists of changed diet- and exercise habits, tablets or insulin. Aim: The aim of the studie was to enlight how patients with type II diabetes experience their disease and the meetings with the health care system. Method: A literature review based on 11 articles that got analysed. Results: The analysis of the articles resulted in three central themes that represents the results: To receive the diagnosis, fear of complications and denial, to take control of the disease and to accept the disease. Discussion: The three central findings that were represented in the discussion where: An overall finding about health. Another finding was lack of information and the last finding is about differences in men and women view of living with type II diabetes.

Bakgrund: I takt med ökat välstånd, inkluderande försämrade kost och levnadsvanor, har diabetes typ II ökat signifikant i flera av världens länder. Därför är det viktigt med upplysning och information kring sjukdomen och vad man kan göra för att förhindra den. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur sjuksköterskan kan vara ett stöd till patienter med diabetes typ II så att hon/han bättre kan hantera sin sjukdom. Metod: En litteraturbaserad studie som baserades på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet utkristalliserades i tre teman; ”Regelbundenhet och kontinuitet”, ”Stöd och undervisning” och ”Självständighet” . Resultatet visar att genom stöd, undervisning och kontinuitet blir patienten motiverad att ta hand om sin sjukdom och ändra sina levnadsvanor. Slutsats: Patienter som blir undervisade, sedda och uppmuntrade av sjuksköterskan, blir mer motiverade att ändra sina levnadsvanor och tar bättre hand om sin sjukdom. / Background: With an increased prosperity, including deteriorating diet and living habits, type II diabetes has increased significant in several countries around the world. Therefore, it is important to inform about the disease and what you can do to prevent it. Aim: The purpose of this study is to highlight the nurse’s possibilities to support type II diabetes patients in order to better manage their disease Method: A literature based review on ten qualitative articles. Result: The result crystallizes three themes: “Regularity and continuity”, “Support and teaching” and “Independency”. The result shows that by providing support, education and continuity, the patient becomes motivated to take care of her/his disease and change his/her lifestyle. Conclusion: Patients, who are seen, encouraged and supported by the nurse, become more motivated to change their lifestyle and will care for their illness in a better way.

Flertalet faktorer kan påverka huruvida en person är följsam till egenvård vid diabetes mellitus typ II. Att leva med diabetes mellitus typ II kan innebära en del livsstilsförändringar och anpassningar för att uppnå en god egenvård och därigenom en hanterbar och kontrollerad diabetes. Syftet med studien var att sammanställa faktorer som kan påverka följsamheten till egenvård hos personer med diabetes mellitus typ II. Metoden som tillämpades vid litteraturstudien var en systematisk integrerad litteraturöversikt. Litteratursökningen av vetenskaplig forskning genomfördes i de två databaserna PubMed och CINAHL. Analysen genomfördes i enlighet med analysmetoden av Whittemore och Knafl (2005). Totalt analyserades 22 vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien resulterade i följande huvudkategorier; Sociala faktorer, Mentala faktorer, Uppfattningar och religiösa faktorer, Fysiska faktorer, Kunskapsrelaterade faktorer och Vårdrelaterade faktorer. Att få socialt stöd från andra människor, utbildning i diabetes och en god mental hälsa kunde förbättra följsamheten till egenvård vid diabetes mellitus typ II. Depression, fel uppfattning och otillräcklig kunskap om sjukdomen kunde leda till sämre följsamhet. Slutsatsen av studien var att en sjuksköterska i ett tidigt skede bör göra en bedömning av vilka faktorer som påverkar en persons följsamhet till egenvård och vilka unika behov som måste tillgodoses, i syfte att skapa förutsättningar för en god egenvård vid diabetes mellitus typ II.

Fallet om Prosolvia ledde till det största skadeståndet som någonsin utfärdats i svensk domstol. Orsaken var att revisorn för bolaget inte hade rapporterat om väsentliga osäkerheter och felaktigheter i den finansiella rapporten trots att dessa förelåg. Detta ledde till att Prosolvia senare ansökte om konkurs. När ett bolag går i konkurs inom 12 månader från senaste räkenskapsåret och revisorn inte utfärdar en fortlevnadsvarning gör revisorn ett typ II-fel. Trots risken för skadestånd uppstår typ II-fel frekvent vilket visar på svårigheten och komplexiteten med fortsatt drift-bedömningen för revisorer. Tidigare studier har undersökt vad som kan tänkas påverka uppståndelsen av typ II-fel. Denna studie utökar forskningen genom att undersöka om revisorns kön, klientens bransch och ortens storlek påverkar sannolikheten av att revisorn gör ett typ II-fel samt studerar sambandet mellan finansiell stress och typ II-fel från revisorers perspektiv. Studien har skett med hjälp av ett kvantitativt tillvägagångssätt och analys. Enbart svenska onoterade bolag har använts för undersökningen. De bolag som utgör studiens dataunderlag har vidare haft sin senaste årsredovisning 2018, konkursen har varit inledd inom 12 månader från senaste räkenskapsår och en årsredovisning med revisionsberättelse har funnits tillgänglig. Resultaten indikerar på att vissa branscher påverkar sannolikheten av att revisorn gör ett typ II-fel samt att det finns väsentliga skillnader vad gäller finansiellt stressade bolag i revisorns fortsatt drift-bedömning. För räkenskapsåret 2018 hade 76 procent av bolagen som inlett konkurs inom 12 månader från senaste räkenskapsåret en revisor som gjort ett typ II-fel, vilket tyder på låg revisionskvalité överlag. Detta är något som måste förbättras i hopp om att förhindra och undvika fall, så som Prosolvia, från att upprepas. Studien bidrar till nuvarande forskning genom en holistisk vy av fortsatt drift-problematiken i en svensk kontext för helåret 2018, samt möjliggör för ytterligare forskning inom typ II-fel genom jämförelse med fler år. Studiens resultat ger vidare en ökad insikt kring typ II-fel, vilket kan assistera revisorer och revisionsbyråer i praktiken, men även myn-digheter eller likvärdiga regelsättare att förbättra fortsatt drift-rapporteringen. Det kan på så vis förbättra revisionskvalité vilket i sin tur gynnar samhället och näringslivet.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ II är en endokrin sjukdom som drabbar individer i alla åldrar. Sjukdomen blir alltmer förekommande och en stor ökning av drabbade beräknas på kort sikt. Diabetes typ II sjukdom kan leda till komplikationer och följdsjukdomar, en viktig pusselbit för att förhindra att drabbas av dessa är egenvård. Vilket bland annat innebär livsstilsförändringar så som ökad fysisk aktivitet och ändrade kostvanor. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientens egenvård genom att erbjuda individen stöd och verktyg för att denne ska klara av förändringarna så självständig som möjligt. Syfte: Syftet var att beskriva individers upplevelse av egenvård vid diabetes typ II Metod: En litteraturöversikt baserad på 9 kvalitativa artiklar. Artikelsökningen gjordes i databasen CINAHL. Artiklarna granskades utifrån Fribergs granskningsmall. Resultat: I resultatet framkommer både främjande och hindrande faktorer för utförande av egenvård. Främjande faktorer är stöd från familj och vårdpersonal som hade en betydelsefull roll för att lyckas med egenvård. Även kunskap och förståelse för sjukdomen upplevdes främjande. En hindrande faktor ansågs vara bristande kunskap från familjen och vänner. Ett annat hinder var att flertalet av individerna hade svårt att ta in och acceptera sin sjukdomsdiagnos, vilket mynnade ut i en bristande förståelse för egenvårdens betydelse vid diabetes typ II sjukdom. Diskussion: Individernas upplevelser kring egenvården varierade beroende på stöd och kunskap om sjukdomen. Flertalet individer ansåg att informationen från hälso- och sjukvården var bristfällig och att vårdmötet skulle behövt vara mer individanpassat för att främja egenvården.

No description available.

Förekomsten av icke smittsamma sjukdomar är enligt Världshälsoorganisationen en av de största hälsoutmaningarna vad gäller både människolidande och påverkan på den socioekonomiska situationen i världens länder. Hjärtsjukdom förblir den ledande dödsorsaken och utgör 46 procent av icke-smittsamma sjukdomar följt av cancer, lungsjukdomar och diabetes. Majoriteten av dessa sjukdomar kan förebyggas och har gemensamma riskfaktorer som tobak, alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Det vinns ett vetenskapligt stöd för måttlig lågkolhydratkost vid övervikt och fetma samt Diabetes Mellitus typ II. Lågkolhydratkost är ett kostalternativ som används av personer med övervikt, Metabolt Syndrom och Diabetes Mellitus typ II. Syftet med denna studie var att belysa upplevelsen av lågkolhydratkost hos personer vid övervikt, Metabola Syndromet och Diabetes Mellitus typ II. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Elva informanter intervjuades. Datamaterialet bearbetades med manifest och latent innehållsanalys. Resultatet utmynnade i ett tema: “Inre kraft är motor till egenvård”. Kategorier var “Lågkolhydratkost som en välfungerande hälsostrategi” samt “Betydelsen av stöd vid tillämpning av lågkolhydratkost”. Hälsofördelarna som informanterna upplevde till följd av lågkolhydratkost var: viktnedgång, normalisering av blodtryck, blodsocker och blodfetter, lugnare mage, minskad medicinering samt förbättrad psykisk hälsa och livskvalitet. Viktigt för informanterna var tillgång till forum för att träffa likasinnade personer i samma situation för utbyte av råd och stöd hos varandra. Informanterna beskrev en relation med sjukvårdspersonal, närstående och kollegor som var av stor betydelse och påverkade deras upplevelse av kosten i både negativ och positiv riktning beroende på attityden hos personen de mötte. Det var tydligt att den interpersonella relationen påverkades genom kunskap och inställning hos motparten. Slutsatsen av denna studie var att informanterna hade en positiv upplevelse av lågkolhydratkost avseende hälsa och livskvalitet. Informanterna upplevde att tillämpning av lågkolhydratkost påverkades av omgivningen både positivt och negativt och betonade vikten av socialt stöd och stöd från grupper via sociala medier. Det var viktigt för informanterna att det fanns kunnig och lyhörd sjukvårdpersonal som kunde bistå med kvalificerat stöd kring hälsoproblemen.

Bakgrund. Runt om i världen är det ca 383 miljoner människor som lever med diabetes. Arbetet med att ändra kost- och motionsvanor är en utmaning för de flesta. Det är inte alltid lätt att anpassa de nya rutinerna till vardagslivet, som att äta på fasta tider och äta mindre av ohälsosam mat. Därför är det viktigt att sjuksköterskan och patienten tillsamman arbetar mot en hälsosammare livsstil. Syfte. Studiens syfte var att belysa hur patienter med diabetes typ II upplever kost- och motionsförändringar.Metod. Denna litteraturstudie är baserad på 10 kvalitativa artiklar. Goodmans sju steg har använts som inspiration. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL, psycINFO och PubMed. Innehållsanalysen i studien har gjorts genom inspiration från Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat. Dataanalysen resulterade i tre teman: patienternas upplevelser av kostrestriktioner, patienternas upplevelse av motionsförändringar och patienternas upplevelser av stöd till förändring.Slutsats. Patienternas förtroende till personer omkring sig, och för sjukvården är viktigt när hen lever med diabetes typ II. Information om stödgrupper, motionsgrupper och andra aktiviteter som kan vara hjälpsam till ett hälsosammare vardagsliv är det viktigt att ge information om. / Background. Around the world there’re approximately 383 millions living with diabetes. The work to change diet- and exercise habits is a challenge for most people. It isn’t always easy to adapt the new routines in the everyday life, such as eating regularly and eat less of the food that is unhealthy. Therefore it’s important that the nurse and the patient work together towards a healthier life. Aim. The aim was to illustrate how patients with type II diabetes experience changes in diet and exercise. Method. This literature study is based on 10 qualitative articles. Goodman’s seven steps have been used as an inspiration. The literature search was performed in the databases CINAHL, psycINFO and PubMed. The content analysis in this study was performed by inspiration from Graneheim and Lundman’s content analysis. Results. The data analysis resulted in three themes: Patient’s experience on diet restriction, patient’s experience on exercise changes and patient’s experience on support for change.Conclusion. The patient’s confidence in the people around them, and for the health care is important when you’re living with type II diabetes. Information about support groups, exercise groups and other activities that can be helpful towards a healthier everyday life is important.