Type 1 Diabetes (T1D) is organ-specific autoimmune disease which causes pancreatic beta cells to be irreversibly destroyed. The only possible treatment represents life-lasting insulin administration. The real trigger of destructive insulitis isn't known. T1D is a multi- factorial disease involving both external and internal factors in the disease pathogenesis. The presence of autoreactive T lymphocytes in pancreas is necessary for development of diabetes. T regulatory cells have protective function in the destructive insulitis. The aim of this diploma thesis was to study cord blood T regulatory cells and their connection to type 1 diabetes development. We tried to find the difference among T regulatory cells in mononuclear cord blood cells (CBMC) in different study groups. Samples were collected from mothers suffering from T1D, gestational diabetes. Healthy controls were tested as well. Sixty-eight samples of cord blood were included in the study among the years 2009 - 2011. Samples were divided into 3 groups (CBMC from children born to T1D mothers, mothers with gestational diabetes and healthy mothers without T1D). CBMC were ana- lysed by flow cytometry. T regulatory cells (defined as CD4+CD25+) were isolated by magnetic separation (MACS). The functional capacity of these cells was studied as well by...

Due to a growing demand and need for faster results, effectivization as a concept has been pushed to the forefront of medical research. Here, a method transfer between 2 fully automized ELISA instruments is highlighted. The instruments were the Tecan Freedom EVOlyzer and the Dynex DSX.  The Tecan instrument is a more modern instrument with a more extensive LIMS integration, better automatization and increased capacity for samples and assays. The method being transferred was an Anti-GAD ELISA for the diagnosis of Type 1 Diabetes Mellitus. The study design was a result comparison of 20 samples with varying Anti-GAD concentration and 15 replicates of a single sample for a precision study. To successfully transfer the method, acceptance criteria concerning percentual difference in result, intermediate precision, and repeatability had to fall below 20 %. The assay was set up as a sandwich ELISA in accordance with the kit used at the laboratory (Euroimmun), where each sample was set as duplicates. Preliminary programming and testing was performed to ensure proper function. An average bias of +33 % was reported, as was an intra-run variation and an inter-run variation of ca 11 %. Additionally, a recurring issue with samples and calibrators in specific locations on the plate was reported. The issue was deemed systemic and possible solutions include changing programming parameters, or instrument part replacement. Ultimately the method transfer was left incomplete, and several technical details must be overcome before taking Anti-GAD analysis into routine use on the instrument.

Background: Type 1 diabetes mellitus is the most common autoimmune disease among children and adolescents worldwide. The diagnosis leads to lifestyle change. Parents are mainly responsible for self-care. Nurses can support parents in this life adjustment through patient participation and family-focused nursing. Aim: The aim was to illustrate parents' experience of living with a child diagnosed with type 1 diabetes mellitus. Method: A literature review based on 13 scientific studies with a qualitative method, analyzed with thematic analysis. Results: 2 themes with 6 sub-themes were identified. 1) Time after diagnosis: Emotions that arise during diagnosisand Lack of support and understanding from others. 2) A new normal: Changes in everyday life, The relationship with their child, Fear of child's health and Letting go of control. Parents experienced difficulty sleeping, worry, anxiety and stress living with children with type 1 diabetes mellitus. Conclusions: Parents initially experienced feelings such as anxiety and worrying. The family's life changes with new routines. The diagnosis affects parents' health and quality of life. Further research on the experience of living with chronically ill children is needed to optimize and improve treatment in health care. / Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är den vanligaste autoimmuna sjukdomen bland barn och ungdomar i världen. Diagnostisering innebär en livsstilsförändring i vardagen. Huvudansvaret för egenvården av sjukdomen ligger hos föräldrarna. Sjuksköterskan kan stötta föräldrarna i livsomställningen genom patientdelaktighet och familjefokuserad omvårdnad.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av att leva med barn diagnostiserad med diabetes mellitus typ 1. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats som analyserades med tematisk analysmetod.  Resultat: Föräldrars upplevelser beskrivs utifrån 2 teman med 6 subteman. 1) Tiden efter diagnosen: Känslor som uppkommer vid diagnostisering och Bristen av stöd och förståelse från andra. 2) Ett nytt normalt: Förändringar i vardagen, Relationen till sitt barn, Rädslan för barnets hälsa och Släppa kontrollen. Föräldrar upplevde varierande grad av sömnsvårigheter och ångest av att leva med barn med diabetes mellitus typ 1.  Slutsats: Föräldrar upplevde känslor som ångest, oro och stress inledningsvis, men även livet ut. Familjens livssituation förändras när nya rutiner införs. Diagnosen påverkar föräldrars hälsa samt livskvalitet. Vidare forskning om upplevelsen att leva med kroniskt sjuka barn behövs för att optimera och förbättra bemötandet i hälso- och sjukvården.

Typ 1-diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som orsakas av en försämrad insulinproduktion som på sikt leder till total insulinbrist och kräver därmed livslång behandling med insulin. Typ 1-diabetes mellitus debuterar främst under barn- eller tonåren. Att leva med sjukdomen kräver att individen ska själv kunna hantera och utföra egenvården. Övergången från barn till tonåring kan därmed vara en svår period då ansvaret för egenvården förflyttas från föräldrarna till tonåringen, samtidigt som fysiologiska, psykologiska samt sociala förändringar sker. / Type 1-diabetes mellitus is a chronic disease caused by impaired insulin production which eventually leads to insulin deficiency and thus requires lifelong treatment with insulin. Type 1-diabetes mellitus debuts mainly during childhood or adolescence. Living with the disease requires the individual to be able to manage and perform self-care. The transition from child to adolescent can thus be a difficult period when the responsibility for self-care is transferred from the parents to the adolescent. While at the same time physiological, psychological and social changes take place.

Introduction: The diploma thesis deals with the issue of compensation of type 1 diabetes mellitus during pregnancy and its relation to the health of mother and child. It further summarizes and describes the variable factors that may have a direct effect on current glycemic variability and long- term compensation of diabetes. Aims: The theoretical part describes the characteristics of type 1 diabetes mellitus and the possibilities of therapy in pregnancy. Subsequently, factors influencing the compensation of diabetes in this period are summarized and described in more detail, especially food composition and possibilities of influencing postprandial glycemia, effects of type and intensity of physical activity and psychosocial aspects related mainly to stress from potential negative effects of glycaemia on the fetus. At the end of the theoretical part, the risks and complications for the mother and the fetus arising from long-term unsatisfactory compensation of diabetes are presented. The aim of the practical part of the thesis was to determine the extent of women's knowledge about the compensation of diabetes in pregnancy, followed by determining the effect of the extent of knowledge on long-term compensation, expressed by glycated hemoglobin. Methods: Data for the diploma thesis were obtained on the...

Background: Type 1 diabetes mellitus is a chronic condition that affects many adolescents around the world. Living with type 1 diabetes places expectations and demands, especially onadolescents who are in a phase of development and changes, which can affect their ability to perform proper self-care. The nurse plays an important role in the health-promoting work with a person-centered approach based on autonomy. Aim: The aim of this literature review was to investigate experiences of self-care in diabetes type 1 from the perspective of the adolescent. Method: A literature review with a qualitative approach, based on 11 original scientificarticles. Results: The results are presented as four themes: ”challenges with self-care”, ”the importance of support”, ”barriers to knowledge” and ”increased independence”. Conclusion: Self-care is part of the treatment for type 1 diabetes and expectations of the adolescents and the environment becomes crucial factors in compliance. By bringing knowledge, support andguidance based on a person-centered approach, nurses can contribute to promoting adolescents’ health, equal care and increased quality of life. Further research is required toensure that good nursing can be applied by the nurse, to understand adolescents' experiences of self-care in connection with the development phases, conditions and lifestyles. / Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är ett kroniskt sjukdomstillstånd som drabbar många ungdomar i världen. Att leva med diabetes typ 1 medför utmaningar och krav, speciellt hos ungdomar som befinner sig i en fas av utveckling och förändringar, som kan påverka dennes förmåga att utföra korrekt egenvård. Sjuksköterskan spelar en viktig roll vid dethälsofrämjande arbetet med ett personcentrerat förhållningssätt med självbestämmande som grund. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1 ur ungdomarnas perspektiv. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats, som baserats på 11 vetenskapliga originalartiklar. Dataanalysen utfördes med tematisk analys av Braun och Clarke. Resultat: Resultatet presenteras som fyra teman: ”utmaningar med egenvård”, ”stödets betydelse”, ”kunskapsbarriärer” och ”ökad självständighet”. Slutsats: Egenvård utgör en del av behandlingen för diabetes typ 1 och förväntningar på ungdomarna och omgivningen blir avgörande faktorer vid följsamheten. Genom att medföra kunskap, stöd och vägledning utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskor bidra med att främja ungdomars hälsa, jämlik vård och ökad livskvalitet. Fortsatt forskning krävs för att säkerställa att en god omvårdnad kan tillämpas avsjuksköterskan, för att förstå ungdomars erfarenheter av egenvården i samband medutvecklingsfaserna, förutsättningar och levnadssätt.

No description available.

Bakgrund Typ 1 diabetes är en kronisk sjukdom som kräver livslång vård och anpassning. Det är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn samtidigt som prevalensen tycks öka världen över. Risken för både akuta och långsiktiga allvarliga komplikationer är stor varpå en adekvat egenvård är viktig. Eftersom föräldrar fortfarande har det yttersta ansvaret för sina ungdomar så faller ansvaret över egenvården på dem. Syfte Syftet är att beskriva erfarenheter av att vara förälder till en ungdom med diabetes typ 1. Metod ​​En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar utförda i kvalitativ design. Artikelsökningarna utfördes i PubMed samt CINAHL Complete. Analysen utfördes inspirerad av Fribergs metod.​ Resultat Litteraturöversikten resulterade i tre centrala teman: 1. Den förändrade vardagen, 2. Att konstant känna oro och 3. Att släppa kontrollen. Slutsats ​​Denna litteraturöversikt undersökte föräldrars erfarenheter av att ha en ungdom med typ 1 diabetes mellitus. Den visade att dessa föräldrar möter betydande utmaningar, med tre huvudteman: 1. Den förändrade vardagen, 2. Att konstant känna oro och 3. Att släppa kontrollen. Det är viktigt att ha förståelse för dessa föräldrars verklighet för att kunna ge bättre stöd och en mer personcentrerad vård.​ / Background Type 1 diabetes is a chronic disease that requires lifelong care and adaptation. It is one of the most common chronic diseases in children, and its prevalence appears to be increasing worldwide. The risk of both acute and long-term serious complications is significant, making proper self-care essential. Since parents still bear the ultimate responsibility for their adolescents, the responsibility for self-care falls on them. Aim The purpose is to describe the experience of being a parent of an adolescence with type 1 diabetes. Method Searches were performed in PubMed and CINAHL Complete. The analysis was conducted in accordance with Friberg's method. Results The literature review resulted in three central themes: 1. Altered daily life, 2. Constant feelings of anxiety, and 3. Letting go of control. Summary This literature review explored parents' experiences of having a teenager with type 1 diabetes mellitus. It revealed that these parents face significant challenges, with three main themes: 1. Altered daily life, 2. Constant feelings of anxiety, and 3. Letting go of control. Understanding the reality of these parents is crucial for providing better support and more person-centered care.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 [DMT1] är en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. Incidensen ökar globalt. Egenvård innebär dagliga kontroller av bland annat blodsocker. Forskning visar att ungdomen är en skör period och svårigheterna med att kombinera den tiden med en kronisk sjukdom.  Syfte: Att undersöka erfarenheter av egenvård hos barn och ungdomar med DMT1. Metod: En litteraturstudie grundad i åtta artiklar med kvalitativ ansats samt en artikel med mixad metod. Innehållsanalys från Graneheim och Lundman (2004) användes som analysmetod.  Resultat: Studien visade att barn och ungdomar med DMT1 känner sig annorlunda från de som inte har sjukdomen. Två kategorier; Egenvård kopplat till yttre faktorer och Egenvård kopplat till inre faktorer samt fem underkategorier identifierades; Att hantera sin egenvård i skolan; Upplevda hinder för egenvård; Omgivningens påverkan på egenvården; Att ta ansvar för sin egenvård samt Att inte vara som alla andra.  Slutsats: Barn och ungdomar upplever den komplicerade egenvården vid DMT1 som ett hinder i vardagen. En god egenvård kan förbättra deras livskvalitet och förhindra framtida komplikationer. Fortsatt forskning kan minska stigmatiseringen och öka medvetenheten kring DMT1. / Background: Type 1 Diabetes Mellitus [DMT1] is a disease that affects children and adolescents. The incidence increases globally. Self-care includes controls of blood glucose levels among other tasks. Previous research shows that youth is a delicate time, and it is hard to combine with a chronic illness.  Aim: To study the experience of self-care in children and adolescents with DMT1.  Method: A literature review with eight articles with qualitative approach and one mixed method article. Content analysis from Graneheim and Lundman (2004) was the analysis method.  Results: This study showed that children and adolescents with DMT1 feel different than their friends. Two categories were identified; Self-care linked to external factors and Self-care linked to internal factors, as well as five under categories; To deal with self-care in school; Perceived obstacles for self-care; The surroundings effect on self-care; To take responsibility for their self-care and To not be like everybody else.  Conclusion: Children and adolescents with DMT1 experience the complicated self-care as an obstacle in their everyday lives. Good self-care can improve their quality of life and prevent future complications. Continued research can reduce the stigma and increase awareness about DMT1.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom där antalet insjuknade ökar för varje år. Att vara ung vuxen med en kronisk sjukdom kan leda till omställningar när det nya självständiga livet och sjukdomen behöver samverka. Syfte: Att belysa unga vuxnas erfarenheter av att leva med Diabetes mellitus typ 1. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utfördes. Databassökning genomfördes i CINAHL och PubMed. Åtta kvalitativa studier granskades enligt Olsson och Sörensens mall för kvalitativa studier. Analysen utfördes med hjälp av Popenoe et al. (2021) analysmodell.  Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Att hantera sin egenvård upplevdes utmanande, rädslor för hypoglykemi gjorde att många misskötte sin diabeteshantering. Att känna sig annorlunda gjorde att strävan efter ett liv utan diabetessjukdomen var stor, där olika hanteringsstrategier hjälpte att successivt bearbeta acceptansen. Slutligen, stöd från anhöriga och närståendes men även från sjukvårdspersonalen var betydelsefullt. Konklusion: Unga vuxna upplevde sig vara i en fas i livet där de ständigt ställs inför nya utmaningar. Att dessutom ha en kronisk sjukdom upplevdes leda till ytterligare utmaningar och omställningar i livet att anpassa sig till. Omvårdnaden inkluderar att främja personens helhet, stödja delaktigheten och hitta strategier för egenvårdshantering. / Background: Type 1 diabetes mellitus is an autoimmune disease where the incidence of diagnosis increases annually. Being a young adult with a chronic disease can lead to readjustment when the new independent life and disease need to cooperate. Aim: To illuminate young adults' experience of living with type 1 diabetes mellitus. Methods: A qualitative literature study was performed. Database searches were done through CINAHL and PubMed. Eight qualitative studies were reviewed using Olsson and Sorensen’s assessment template for qualitative studies. The analysis method was accomplished by means of Popenoe et al. (2021) analysis model.  Results: The result was compiled into three main categories and eight subcategories. Manage self-care were perceived as challenging where fear of hypoglycemia led to miss care of diabetes management. To feel different increased the aspire for life without diabetes, where different management strategies were a successive help for acceptance. Finally, support from relatives and healthcare professionals was perceived as meaningful. Conclusion: Young adults experienced a phase in life where they constantly faced new challenges. Having a chronic disease leads to further challenges and readjustments in life to adjust to. Nursing care includes encouraging the person as a whole, supporting participation, and finding strategies for self-care management.