In this heart-searching, process based thesis, I want to find out who I am in the field of Architecture. Trough my urge to create, I am discovering and searching by making and producing objects by hand to feel and be present with the materiality, construction and art of architecture. My production of objects are divided in three parts based on scale, context and time, giving me a richer understanding about my will, intent and qualities.   "Two truths approach each other, one comes from within, one coming from the outside and where they meet there is a chance to see yourself” Tomas Tranströmer, Preludium II / I detta hjärtsökande, processbaserade Xjobb, vill jag ta reda på vem jag är inom området arkitektur. Genom min lust att skapa, upptäcker och söker jag genom att göra och producera objekt för hand för att känna och vara närvarande med materialiteten, konstruktionen och konsten i arkitekturen. Min produktion av objekt är uppdelad i tre delar baserad på skala, kontext och tid, vilket ger mig en rikare förståelse om min vilja, avsikt och kvaliteter.   “Två sanningar närmar sig varann, en kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv”     To­mas Tran­strö­mer, Pre­lu­dium II

I en granskning av Skolinspektionen 2014 framkom alarmerande information att den svenska skolan ofta misslyckas med undervisning i teknik där fallande elevintresse för ämnet är en stor konsekvens. I Sverige tillkom en ny läroplan höstterminen 2022 som lyfter att teknikundervisning ska verka för att eleverna utvecklar teknisk medvetenhet och intresse. För att kunna bidra med kunskap till forskningsfältet genomfördes en form av aktionsforskning i tre steg för att förbättra elevernas lärande samt förståelse för konstruktionstekniska avgöranden i brobyggnationer. I forskningsprocessen användes undersökande arbetssätt för att motivera eleverna att driva egna konstruktionsprojekt genom oberoende idéer och slutsatser. Utifrån variationsteoretisk ansats skildrades elevers lärande genom en learning study där kritiska aspekter identifierades för att utveckla teknikundervisning som verkar för att förbättra elevers lärande. Syftet med studien var att undersöka hur teknikundervisning bör utformas för att elever ska utveckla kunskaper om brokonstruktioner. Syftet kom att undersökas genom frågeställningarna: - Vilka är de kritiska aspekterna gällande teknikundervisning av brokonstruktioner i aktuell elevgrupp?                                                           - Hur bör teknikundervisning av brokonstruktioner utformas för att eleverna ska kunna urskilja kritiska aspekter?                                                                   - Hur har elevernas lärande utvecklats gällande brokonstruktioner? Studiens resultat visar hur en learning studie med implementering av undersökande arbetssätt som utgår från ett elevcentrerat lärande resulterar i en lyckad teknikundervisning som erbjuder variation och sammanhang. De 20 deltagande eleverna gick in med varierande förkunskaper i första lärandecykeln där resultatet av studien visar en marginell skillnad kunskapsmässigt mellaneleverna i slutet av lärandecykel tre. Utfallet visar på att teknikundervisning bör kännetecknas av variation där implementering av undersökande arbetssätt baserat på elevcentrerat lärande ska verka för att utveckla elevernas tekniska kunskaper.

Tekniskt eller undersökande arbete, vilket har sjöingenjören störst användning av inom sitt framtida yrke? För att uppnå studiens syfte har denna undersökning genom en kvalitativ intervjumetod uppbyggd på ett struktuerat sätt, med frågor som stickats ut via e-mail försökt att ge en inblick i yrkesaktiva sjöingenjörers erfarenheter över att använda sina självständiga arbeten i det dagliga arbetet ombord. För att uppnå detta har man delat in de tidigadre skrivna examensarbetena i tekniska eller undersökande ämnen. Där det tekniska ämnet bygger på om studenten har fått ett uppdrag från ett fartyg, rederi eller annat företag att till exempel göra en kalylering om energibesparingar, om en ny teknisk lösning, en nyinsallation eller uppgradering av komponent. Var det undersökande arbetets utförande grundar sig på intervjuer eller enkäter för att ta reda på hur något ligger till över lag inom sjöfartsbranchen. Där resultatet från intervjuerna i denna undersökning visar att kunskapen som införskaffas under insamling av information och vid det arbete som läggs ner till att skriva det självständiga arbetet enbart används vid specifika tillfällen där sjöingenjörens undersökta ämne eller vid liknande situationer uppkommer ombord. / Technical or investigative thesis, which one does the marine engineer have the most use for in thie future profession? To achieve the porpose of this study, it has through a qualitative interview study method constructed in a structed way with questions sent out via e-mail tried to provide an insight into the marine enginerres' expiriences of useing thier examination thesis in the daily work on borad. To achive this, it has devided the previously writen thesis into technical or investigative subjects. Where the technichal subject is based on whether the student has beed commissioned by a ship, shipping compant or other company to, ofr example, make a calculation about energey savnings, a new technical solution, a new installation or upgrade of a component on board. Where the execution of the investigative thesis is based on interviews or questionnaires to find out how something is in general in the shipping industry. Where thr results from the interviews in this study show that the knowledge acquired during the collection of information and the work that goes into wingting the examination thesis is only used on specific occations where the engineers investigated topic or in similar situatuions arise on board.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare använder närmiljön i sin matematikundervisning. Vi undersökte även i vilken utsträckning de använde närmiljön samt vilka för- och nackdelar det finns med att använda närmiljön i matematikundervisningen. I denna studie användes ostrukturerad observation som metod. Dessutom användes kvalitativa intervjuer för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visade att lärare använder närmiljön både när de undervisar inomhus och utomhus. Vidare visade resultatet att lärare fann många fördelar men få nackdelar med att undervisa i närmiljön. Några generella slutsatser gick inte att dra angående hur lärare använder närmiljön i matematikundervisningen, eftersom undersökningen inte var tillräckligt omfattande.

AbstractBlomqvist, C & Skaneborn, C (2009). Naturvetenskap och undersökande arbetssätt i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola.Vårt arbete handlar om hur ett undersökande arbetssätt kan ta sig uttryck i en förskoleverksamhet, i synnerhet när det gäller de allra yngsta barnen, samt hur pedagogerna kopplar detta till naturvetenskapliga fenomen i ett brett perspektiv. Arbetet handlar även om hur pedagogerna på förskolan förhåller sig till barns upptäckarlust, hur de tar tillvara på det i verksamheten samt vilka tankar de har kring ett undersökande arbetssätt. Vår forskningsteoretiska utgångspunkt är främst det sociokulturella perspektivet i ett undersökande arbetssätt, samt det pedagogiska förhållningssättet i ett naturvetenskapligt utforskande. I vår studie har vi använt oss av ostrukturerade observationer, videoupptagningar och fältanteckningar, samt utfört skriftliga intervjuer med pedagogerna. Vårt syfte med observationerna och intervjuerna har varit att beskriva och förstå hur ett undersökande arbetssätt kopplat till naturvetenskap visar sig i den pedagogiska verksamheten. Av studien har framkommit att när barn ges tid och möjlighet att undersöka ett föremål eller en händelse som fångat deras uppmärksamhet väcks deras nyfikenhet och lust att utforska vidare. Vi har kunnat se att pedagogerna tar tillvara på barnens tankar, funderingar och idéer i den dagliga verksamheten, och att ett naturvetenskapligt perspektiv löper som en röd tråd i pedagogernas sätt att utforma verksamheten.

The purpose of the study is to contribute knowledge about children's understanding of the physical phenomenon of friction by conducting a planned learning activity together with the children. In the activity, the children had the opportunity to investigate high and low friction with varied materials in a slide. A total of seven five-year-old children participated on two separate occasions. The observations were carried out at the respective preschool's slide, where the children had to ride with the different materials and investigate the friction that arose. The observations were recorded with audio and video recording, which were then analysed using a content analysis and based on the theory of variation. The results of the study indicate that most children had a certain understanding of the phenomenon of friction even before the activity, but not of the scientific concepts or knowledge enough to explain their thoughts about the phenomenon. The results also showed that the design of the learning activity contributed to an increased understanding of the phenomenon of friction. They developed their thoughts and explanations about the phenomenon in relation to the different materials that were investigated and several of the children also adopted the concept of friction towards the end of the activity. Key words: friction, research method, variation theory, preschool / Studiens syfte är att bidra med kunskap kring barns förståelse för det fysikaliska fenomenet friktion genom att genomföra en planerad lärandeaktivitet tillsammans med barnen. I aktiviteten fick barnen möjlighet att undersöka hög och låg friktion med olika material i en rutschkana. Det deltog totalt sju femåriga barn vid två olika tillfällen. Observationerna genomfördes vid respektive förskolas rutschkana där barnen fick åka med de olika materialen och undersöka friktionen som uppstod. Observationerna spelades in med ljud och videoinspelning som sedan analyserades med hjälp av en innehållsanalys och utifrån variationsteorin. Resultatet av studien tyder på att de flesta barn hade en viss förståelse för fenomenet friktion redan innan aktiviteten, men dock inte för de vetenskapliga begreppen eller kunskaper tillräckligt för att förklara sina tankar kring fenomenet. I resultatet framkom även att utformningen av lärandeaktiviteten bidrog till en ökad förståelse för fenomenet friktion. De utvecklade sina tankar och förklaringar om fenomenet i relation till de olika materialen som undersöktes och flera av barnen anammade även begreppet friktion mot slutet av aktiviteten. Nyckelord: friktion, undersökande arbetssätt, variationsteorin, förskola

Den tekniska utvecklingen har varit storskalig i världen och människors vardagsliv har ändrats mycket det senaste seklet. I kontrast till detta har den svenska skolan inte sett samma hastiga tekniska utveckling. Samtidigt visar resultat från PISA att elevers resultat i matematik sjunker. Här identifieras två problem som måste lösas. Därför syftade denna undersökning till att underlätta elevers matematikstudier genom att skapa en ny digital lärmiljö. Lärmiljön kom att kombinera matematiska lösningsförslag med nätcoaching. Det gjordes med hjälp av det digitala läromedlet Mathleaks och lärplattformen TalkMath. Därefter analysera hur entill-en nätcoaching fungerade i denna nya lärmiljö. Undersökningen syftade även ta reda på hur elever uppfattar lärmiljön och om den kan vara ett komplement till lösningsförslag. Lärmiljön skapades med grund i pedagogiska teorier såsom Vygotskijs sociokulturella perspektiv, teorier om coaching, synkron kommunikation samt teorier om en-till-en nätcoaching. Två metoder användes för att samla denna data. För det första sparades alla konversationer automatiskt i en databas. För det andra så användes en enkät för att samla elevernas uppfattning av lärmiljön. Ramverket Undersökande relation användes för att analysera alla konversationerna mellan elev och coach. Studenterna valdes ut från en svensk gymnasieskola där en av författarna jobbar, eleverna var i åldrarna 15-18 år. Resultaten indikerade att denna nya lärmiljö var ett bra komplement till lösningsförslag. Det drogs även slutsatsen att lärmiljön hjälpte elevers kognitiva progression. Undersökningen visar att en digital lärmiljö kan vara ett bra komplement för elever som studerar matematik med lösningsförslag. / The digital and technical development of the world have been large-scale and people’s day-today life has changed immensely the last century. In contrast, the Swedish school system has not been seeing the same rapid technical development. As students’ results in mathematics are declining an approach to battle this trend can be to apply this technological development on students’ studies in mathematics. Therefore, this thesis sought to ease students’ mathematics studies by creating a digital learning environment. By combining workedexamples with online coaching the environment was created through the platforms Mathleaks and TalkMath. Then examine how online one-to-one coaching works in this environment. It also sought to analyse how students perceive this teaching environment and if it can be used as a complement to worked-examples. The environment was created based on pedagogical theories such as Vygotsky's sociocultural perspective, coach theories, synchronous communication as well as theory around one-to-one online coaching. Two methods were used to gather data. First, the conversations were automatically stored in a database. Secondly, a survey was used to gather the students’ opinion of the teaching environment. The framework Relationship of Inquiry was used to analyse all conversations between students and coaches. Students were chosen from an upper secondary school in the ages of 15-18 where one of the authors worked. Results indicated that the teaching environment that was created was a good complement to worked-examples. The environment was shown to help student’s knowledge progression. This shows that digital teaching environments can be a valuable addition for students when studying mathematics.

Den tekniska utvecklingen har varit storskalig i världen och människors vardagsliv harändrats mycket det senaste seklet. I kontrast till detta har den svenska skolan inte sett sammahastiga tekniska utveckling. Samtidigt visar resultat från PISA att elevers resultat i matematiksjunker. Här identifieras två problem som måste lösas. Därför syftade denna undersökningtill att underlätta elevers matematikstudier genom att skapa en ny digital lärmiljö. Lärmiljönkom att kombinera matematiska lösningsförslag med nätcoaching. Det gjordes med hjälp avdet digitala läromedlet Mathleaks och lärplattformen TalkMath. Därefter analysera hur entill-en nätcoaching fungerade i denna nya lärmiljö. Undersökningen syftade även ta reda påhur elever uppfattar lärmiljön och om den kan vara ett komplement till lösningsförslag.Lärmiljön skapades med grund i pedagogiska teorier såsom Vygotskijs sociokulturellaperspektiv, teorier om coaching, synkron kommunikation samt teorier om en-till-ennätcoaching. Två metoder användes för att samla denna data. För det första sparades allakonversationer automatiskt i en databas. För det andra så användes en enkät för att samlaelevernas uppfattning av lärmiljön. Ramverket Undersökande relation användes för attanalysera alla konversationerna mellan elev och coach. Studenterna valdes ut från en svenskgymnasieskola där en av författarna jobbar, eleverna var i åldrarna 15-18 år. Resultatenindikerade att denna nya lärmiljö var ett bra komplement till lösningsförslag. Det drogs ävenslutsatsen att lärmiljön hjälpte elevers kognitiva progression. Undersökningen visar att endigital lärmiljö kan vara ett bra komplement för elever som studerar matematik medlösningsförslag. / The digital and technical development of the world have been large-scale and people’s day-to day life has changed immensely the last century. In contrast, the Swedish school system has not been seeing the same rapid technical development. As students’ results in mathematic sare declining an approach to battle this trend can be to apply this technological development on students’ studies in mathematics. Therefore, this thesis sought to ease students’ mathematics studies by creating a digital learning environment. By combining worked examples with online coaching the environment was created through the platforms Mathleaks and TalkMath. Then examine how online one-to-one coaching works in this environment. It also sought to analyse how students perceive this teaching environment and if it can be usedas a complement to worked-examples. The environment was created based on pedagogical theories such as Vygotsky's sociocultural perspective, coach theories, synchronous communication as well as theory around one-to-one online coaching. Two methods were used to gather data. First, the conversations were automatically stored in a database. Secondly, a survey was used to gather the students’ opinion of the teaching environment. The framework Relationship of Inquiry was used to analyse all conversations between students and coaches. Students were chosen from an upper secondary school in the ages of 15-18 where one of the authors worked. Results indicated that the teaching environment that was created was a good complement to worked-examples. The environment was shown to help student’s knowledge progression. This shows that digital teaching environments can be a valuable addition for students when studying mathematics.

The purpose of this study was to find out how teachers in primary school implement practical work in their classrooms and what experiences they have of Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA). To find out the answers I used semi structured interviews and a poll inquiry. In the study there were four interviews that were recorded with sound and 31 polls that were done by Survey & Report through Karlstad University. The study refers to prior studies about inquiries and practical works in classroom practice. The study shows that the majority of the teachers in this study work regularly with inquiry in their science teaching. The study also shows that the majority of the group has a positive experience of NTA and appreciates the structure and the opportunity to further educate themselves in the science subjects. The study also shows inquiries outside of what NTA can offer. They are mainly done in biology and physics for example as observations of animal and nature or playground physics where teeters and slides are used to study different physics phenomena.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med laborationer, samt om deras beskrivningar har anknytning till det undersökande arbetssättet. De frågeställningar studien ska besvara är vilka typer av laborationer lärare använder sig av? Vilka syften och mål har lärare med laborationer? och vilka svårigheter beskriver de att det finns med det laborativa arbetet? Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer i form av en halvstrukturerad metod. I undersökningen intervjuades fem verksamma lärare i den naturvetenskapliga undervisningen på mellanstadiet. De resultat som har framkommit i studien är att lärares syften och mål med laborationer är att det ska motivera elever, det ska anknytas till ett undersökande arbetssätt och det ska komplettera teorin. I förhållande till motivation beskriver lärarna att det är viktigt att använda laborationer för att väcka elevernas intresse. I förhållande till det undersökande arbetssättet beskriver lärarna att elever ska formulera hypoteser och frågeställningar, men också att de ska reflektera, diskutera och resonera. I förhållande till komplement till teorin beskriver lärarna att laborationer ska underlätta fakta som finns i läroböckerna. Dock visar resultatet också att lärarna arbetar efter en metod där man sällan ger elever någon större frihetsgrad i förhållande planering, design och genomförande av laborationer. Lärarna tycks också sakna strategier för att förmedla syftet med laborationer. I lärarnas mening kan elever uppfatta laborationer som en lek och inte som ett lärandemoment.