Scientific concepts can be abstract for students in the younger school years. By using the playground that is a part of students’ everyday life you can investigate physical phenomena in a way that are close to the students. The purpose of the study is to contribute with knowledge about how playground physics can clarify the physical concepts of gravity, centre of gravity, friction, equilibrium and balance. As a method for answering the purpose and questions qualitative interviews of four active teachers who have teach on the playground. Four students from grade two were observed when they conducted investigations of the concepts at five different stations. The results show that the teachers think that the playground can be used to clarify the concepts, by allowing the students to examine with the whole body and that it provides a joyful learning. At the same time the teachers believe that it is necessary to prepare in the classroom before you go outside. It is also a challenge that there may need to be more adults at hand outdoor as there are distractions that can take focus from the teaching. The observation shows the importance of structure in the teaching and opportunities to learn together by reasoning about investigations at the objects on the playground. / Naturvetenskapliga begrepp kan vara abstrakta för elever i de yngre skolåren. Genom att använda lekplatsen som är vardagsnära för eleverna kan man undersöka fysiska fenomen på ett elevnära sätt. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lekplatsfysik kan tydliggöra de fysikaliska begreppen tyngdkraft, tyngdpunkt, friktion, jämvikt och balans för elever. Som metod för att besvara syftet och frågeställningar användes kvalitativa intervjuer av fyra verksamma lärare som undervisat på lekplatsen. En elevgrupp med fyra elever från årskurs 2 observerades när de genomförde undersökningar av begreppen på fem olika stationer. Resultatet visar att lärarna tycker att lekplatsen tydliggör begreppen genom att eleverna får undersöka själva med hela kroppen och att det ger ett lustfyllt lärande. Lärarna menar samtidigt att det är nödvändigt med förarbete i klassrummet. De menar även att det finns utmaningar som att man behöver vara fler vuxna ute samt att det finns distraktioner som tar fokus från undervisningen. Observationen visar på vikten av struktur i undervisningen och möjligheten till att lära tillsammans genom att resonera kring undersökningarna vid föremålen på lekplatsen.

Studiens syfte har varit att undersöka hur lärare på lågstadiet arbetar med undersökande arbetssätt för att åskådliggöra ett naturvetenskapligt innehåll för eleverna, deras syfte med undervisningen samt hur de ger eleverna möjlighet att synliggöra sin kunskap. Ingången till studien har varit deduktiv med det sociokulturella perspektivet samt Pedagogical Content Knowledge som teoretiska utgångspunkter. Studien baseras på 16 semistrukturerade intervjuer med lärare. Dessa har sedan analyserats utifrån fyra analysbegrepp, vilka är interaktion, didaktiska val, synliggörande av kunskap och förutsättningar. Studiens resultat visar att samtliga lärare arbetar med undersökande arbetssätt, men i varierande mängd. Utformningen av undervisningen har baserats på att angripa innehållet från fler ingångar samt påverkats av de förutsättningar som den specifika skolan har. Syftet med att arbeta undersökande grundas till stor del i att väcka ett intresse hos eleverna, samt för att konkretisera abstrakta fenomen. Något som identifierats och är av stor vikt för både utformningen och utvärderingen av elevernas kunskap är interaktion. Samtal både mellan elev-elev, samt lärare-elev, visar sig spela stor roll för huruvida undervisningen leder till ett lärande eller ett görande. Genom interaktionen kan läraren försäkra sig om att eleverna inte frångår det fokus som varit avsett för aktiviteten. Även lärarens stöttning, både till den enskilda individen samt gruppen, har visat sig vara central för den undersökande undervisningen.

Denna kunskapsöversikt behandlar undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnena med fokus på grundskolans tidigare år. Inom utbildningspolitiken är en grundläggande fråga hur man undervisar i de naturorienterande ämnena på bästa sätt och den demokratiska rättighet som innefattas av att elever får möjlighet att utveckla naturvetenskapliga färdigheter för att kunna vara aktiva i samhällsutvecklingen. Didaktiska val som läraren står inför i denna turorienterande undervisningen är av stor vikt för elevers naturvetenskapliga förmågor och förhållningssätt gentemot vetenskap. Internationella mätningar visar på låg förekomst av undersökande arbetssätt i de svenska skolorna samtidigt som forskningsresultat belyser de positiva effekterna av undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnena. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga hur forskning gällande undersökande arbetssätt karaktäriseras i de naturorienterande ämnena för grundskolans tidigare år de senaste 5 åren. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte besvaras följande frågeställning: - Vad kännetecknar forskning om undersökande arbetssätt inom de naturorienterande ämnena i grundskolans tidigare år? Metod utifrån litteratursökning resulterade i tio artiklar som analyserades och kartlades utifrån syfte och frågeställning. Kunskapsöversiktens tillvägagångssätt gällande sökmetoder, urval, urvalskriterier för inkludering samt exkludering redogörs i metodavsnittet. De tio inkluderade artiklarna är hämtade ur databasen ERIC 22-11-29 där sju länder representerar forskningsområdet. Kunskapsöversiktens resultat visar på att forskningen om undersökande arbetssätt inom grundskolans tidigare år är effekter samt komplexiteten i implementeringen av metoden. Forskningen präglas av deltagarnas attityd till de naturorienterande ämnena samt hur dessa kan påverkas utifrån didaktiska val i undervisningen. Forskningsområdet ställer gärna den traditionella lärarcentrerade undervisningen mot undersökande arbetssätt som förespråkas av ett elevcentrerat lärande. I analysen framkommer även en forskningstrend att studeraundersökande arbetssätt utifrån ett lärarstudentperspektiv där experimentell forskning är vanligt förekommande. Ett konstruktivistiskt perspektiv genomsyrar forskningsfältet där kombinerat metodval av kvalitativ och kvantitativ forskning representerar majoriteten av studierna.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers upplevelse av en virtuell laboration i matematik och av laborationens inverkan på deras motivation att lära och intresse för ämnet, på deras förståelse av stoffet och möjligheten till meningsfullt lärande och slutligen på deras skicklighet och arbetssätt. Även omfattningen av elevernas användning av dator och internet för skolarbete undersöktes för att ge en bakgrundsbild.En serie laborativa uppgifter placerades i följd på en webbsida. Uppgifterna tog början i det just behandlade momentet räta linjens ekvation och gick sedan steg för steg vidare till derivatans definition. Eleverna genomförde laborationen inom ramen för ordinarie matematikkurs. I en enkät efter laborationen besvarade eleverna frågor om hur de upplevde sitt lärande. Undersökningen pekar på att alla elever i gruppen ofta använder dator och internet i sitt skolarbete medan mycket få elever använder dator eller internet för skolarbete i ämnet matematik. Nästan alla elever i undersökningen redovisar uppfattningen att ”matematik är viktigt”. 75% av eleverna uppgav att de fått förståelse för sekant-modellen i laborationens inledande del, medan enbart ett fåtal uppgav att de förstod den avslutande definitionen av derivata. Flertalet elever löste uppgifterna i dialog med såväl websida som med andra elever och med lärare.

Vårt syfte med läromedelsgranskningen i matematik är att synliggöra variationen i lärobokens uppgifter. Vi har utformat ett analysschema som utgår ifrån tolv faktorer som vi anser är viktiga för ett varierat och lustfyllt lärande. Undersökningen omfattar sju läroböcker i skolår 4. Vårt resultat visar att variationen i läroböckerna är bristfällig. Många aspekter, som bör finnas med för att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära, saknas.

The purpose of the study is to contribute knowledge about children's understanding of the physical phenomenon of friction by conducting a planned learning activity together with the children. In the activity, the children had the opportunity to investigate high and low friction with varied materials in a slide. A total of seven five-year-old children participated on two separate occasions. The observations were carried out at the respective preschool's slide, where the children had to ride with the different materials and investigate the friction that arose. The observations were recorded with audio and video recording, which were then analysed using a content analysis and based on the theory of variation. The results of the study indicate that most children had a certain understanding of the phenomenon of friction even before the activity, but not of the scientific concepts or knowledge enough to explain their thoughts about the phenomenon. The results also showed that the design of the learning activity contributed to an increased understanding of the phenomenon of friction. They developed their thoughts and explanations about the phenomenon in relation to the different materials that were investigated and several of the children also adopted the concept of friction towards the end of the activity. Key words: friction, research method, variation theory, preschool / Studiens syfte är att bidra med kunskap kring barns förståelse för det fysika-liska fenomenet friktion genom att genomföra en planerad lärandeaktivitet till-sammans med barnen. I aktiviteten fick barnen möjlighet att undersöka hög och låg friktion med olika material i en rutschkana. Det deltog totalt sju femå-riga barn vid två olika tillfällen. Observationerna genomfördes vid respektive förskolas rutschkana där barnen fick åka med de olika materialen och under-söka friktionen som uppstod. Observationerna spelades in med ljud och vide-oinspelning som sedan analyserades med hjälp av en innehållsanalys och uti-från variationsteorin. Resultatet av studien tyder på att de flesta barn hade en viss förståelse för fenomenet friktion redan innan aktiviteten, men dock inte för de vetenskapliga begreppen eller kunskaper tillräckligt för att förklara sina tankar kring fenomenet. I resultatet framkom även att utformningen av läran-deaktiviteten bidrog till en ökad förståelse för fenomenet friktion. De utveck-lade sina tankar och förklaringar om fenomenet i relation till de olika materi-alen som undersöktes och flera av barnen anammade även begreppet friktion mot slutet av aktiviteten.

Undersökande arbetssätt ska enligt läroplanerna ingå i undervisningen i matematik för alla åldrar. Majoriteten av den forskning som lagts på undersökande arbetssätt har fokuserat på åldrar upp till grundskolans senare år. Syftet för detta arbete är att avgränsa sig till hur undersökande arbetssätt används i matematikundervisning i svensk gymnasieskola, och lyfta hur lärarna ser på undersökande arbetssätt som möjlighet för delaktighet och differentierad undervisning. Datainsamlingen har gjort genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av fem undervisande gymnasielärare i matematik. Resultatet visar på att lärarna har olika syn på hur man kan få in undersökande arbetssätt i undervisningen, men även på en gemensam uppfattning om att elevernas delaktighet är den mest centrala förutsättningen för en lyckad undervisning oavsett arbetssätt. / According to the curricula, an investigative approach is expected to be included in mathematics education for all age groups. The majority of research conducted on using an investigative approach has been focused on age groups up to the later years of primary school. The purpose of this work is to narrow down the focus on how an investigative approach is used in mathematics education in Swedish high schools and to highlight how teachers view the use of an investigative approach as an opportunity for participation and differentiated education. Data collection was conducted through qualitative semi-structured interviews with five teaching high school mathematics. The results indicate that teachers have different perspectives on how to incorporate an investigative approach into their teaching, but there is also a common understanding that students' participation is the most central prerequisite for successful education, regardless of the approach used.

Naturvetenskap och teknik för alla - NTA är tänkt att främja ett undersökande arbetssätt där elever ställer hypoteser, drar slutsatser, diskuterar och arbetar systematiskt. Tidigare studier visar bristande tydlighet kring vad elever bör lära sig genom NTA och hur det påverkar deras lärande. Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares syn på lärande, utmaningar och möjligheter kopplat till NTA-lådan. Genom analys av semistrukturerade intervjuer visar studien att de hinder och möjligheter lärare upplever i NTA-undervisningen påverkar elevers lärande. Vår slutsats är att ramfaktorer i verksamheten spelar en betydande roll för vilka hinder lärarna möter, vilka förutsättningar de har samt vilka anpassningar som behöver genomföras för att kunna bedriva NTA-undervisningen.

This essay will present the perspectives of research findings and governing documents on the topic of inclusion within the teaching profession. How can teachers enhance the inclusivity in their classrooms, and how do inquiry-based learning and clarifying work methods, such as TEACCH, contribute to support the learning process? The study aims to examine how inclusion can be created in the classroom to promote learning for students in mathematical difficulties. The questions at issue are examined through a variety of academic papers. The study concludes that students in mathematical difficulties benefit from an inclusive learning environment, and a lack of expertise among teachers in the subject can lead to exclusion. To promote learning for these students, teachers must possess solid knowledge in both special education and subject-specific teaching methods. Without these skills, a genuinely inclusive classroom is difficult to achieve.

Studiens syfte har varit att få ökad kunskap om lärares erfarenheter gällande vilka möjligheter som undersökande arbetssätt ger för att främja elevers lärande om och för hållbar utveckling i årskurs F-3 samt vilka utmaningar som arbetssättet ger upphov till i relation till elevernas lärande. Resultatet baseras på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs F-3. Resultatet visar att alla lärare har som mål i undervisningen att eleverna ska lära sig att ta hand om vår jord. Indirekt strävade alla lärare efter att utveckla elevernas handlingskompetens, men det var de lärare som arbetade kontinuerligt med ett undersökande arbetssätt som kunde beskriva detta tydligast. Alla lärare var dock överens om att eleverna fick djupare kunskaper när de undervisade med ett undersökande arbetssätt. Fem av lärarna kunde se hur eleverna fick förståelse för att vi kan skapa en hållbar framtid vid undervisning med undersökande arbetssätt. Dessa fem beskrev även hur eleverna blev motiverade, kände meningsfullhet och utvecklade både sociala färdigheter och språkkompetens i elevdiskussionerna i samband med deras undersökningar. Det som gav utmaningar för elevernas möjligheter att lära för hållbar utveckling var främst lärarnas kunskaper om vad som skulle undervisas samt möjligheterna att kontinuerligt kunna undervisa med ett undersökande arbetssätt. En slutsats i studien är att lärarna skulle behöva fortbildning i lärande för hållbar utveckling, men även ett stöd från organisationen för att kunna arbeta med undersökande arbetssätt kontinuerligt.