SAMMANFATTNINGArbetets syfte var att undersöka vilka faktorer det är som påverkar lärare att använda eller inte använda laborativt material i sin matematikundervisning i förskoleklass till och med årskurs 3. Laborativ matematik innebär i detta arbete matematiklektioner där lärare och elever tar hjälp av någon form av konkret material, både vardagsmaterial och pedagogiskt material för att förstå och lösa problem inom ämnesområdet matematik. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter till elva lärare i förskoleklass till årskurs 3 på tre olika skolor i en och samma kommun. Resultatet visar att samtliga av de lärare som svarade, alltid eller nästan alltid använder laborativt material i sin matematikundervisning, men inom vilka matematiska områden detta sker är varierande. Varför lärare i denna undersökning använder laborativt material eller inte på en lektion påverkas inte av vilken utbildning de har eller om de har någon vidareutbildning i matematik och inte heller av hur länge lärarna har undervisat, utan detta beror enligt lärarna själva på andra faktorer så som: elevens förståelse, tron på metoden, intresse/attityd hos lärare och elevers, tid/lektionens längd och gruppstorlek. Knappt ¾ av lärarna har deltagit i någon form av vidareutbildning i matematik. Alla lärarna som svarade ansåg dock att det laborativa materialet är självklart och nödvändigt för att eleverna ska få en djupare förståelse, då materialet visuellt kan konkretisera detabstrakta i matematiken. Lärarna ansåg också att det laborativa materialet bidrar till att eleverna lär med fler sinnen och att detta i sin tur gör att kunskapen fastnar lättare, matematiken blir även roligare. / ABSTRACTThe purpose with this survey was to examine which factors that influence teachers to use or not to use manipulatives in the mathematics education in preschool up to the third school year. In this form of education pupils and teachers use some form of concrete materials, manipulatives like stones, seashells and pearls or special pedagogic materials to understand and solve mathematical problems. The examination was made with questionnaires to 11 teachers in preschool to the third school year in three different schools, in the same district, in x –city, Sweden. The result shows that all of the teachers, always or almost always, use manipulatives n their mathematics education, but it varies depending on which type of mathematics. Whether teachers in this investigation use, or not use, manipulatives in a lesson is not influenced by education or further education, neither how long they have been teaching. According to the teachers this is instead influenced by; for the pupils understanding, belief in the method, interest/attitude by the teachers and pupils, time/length of lesson, and group size. Almost ¾ of the teachers had some form of further education in mathematics. All of the teachers however considered the use of manipulatives obvious and necessary for the pupils to get a deeper understanding, as the materials visually can make the abstract part in mathematics more concrete. The teachers’ means that manipulatives contribute to that the pupils learn with more senses, and it causes the knowledge to remain more easy, it also makes mathematics education more fun.

Utomhuspedagogik har speglats som en positiv metod lärare kan använda sig av i sin undervisning. Litteraturstudien belyser hur forskningen ser på utomhuspedagogik samt hur forskare lyfter och kritiserar metoden. De delade aspekter som lyfts fram sker ur ett lärarperspektiv där lärare bland annat anser att utomhuspedagogiken tar mycket resurser och tid från skolans värld, samtidigt som de talar för de gynnande effekterna på elevers kunskapsutveckling.Syftet med denna studie är att undersöka utomhuspedagogikens påverkan på elevers kunskapsutveckling inom ämnet biologi utifrån undervisningsplatsen. Utifrån tidigare forskning har en litteraturstudie gjorts där vårt empiriska material består av vetenskapliga artiklar.Genom vår studie fick vi fram att användningen av utomhuspedagogik i ämnet biologi erhöll både positiva och negativa aspekter men att det saknas forskning kring kritiska infallsvinklar om metoden. Ytterligare forskning behövs inom användningen av metoden i ämnet för att ge eleverna möjligheter till ett gynnsamt lärande.

Denna empiriska studie har ett fokus på lågstadielärarens arbete med problemlösning tillsammans med de yngsta förskoleklassbarnen och eleverna i årskurs F-3. I studien granskas en internationell matematiktävling som varje år arrangeras av Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM). Syftet med denna studie är att förstå vad läraren behöver beakta vid iscensättningen av sin undervisning som ska leda till att eleverna utvecklar problemlösningskompetens. Målet är att stärka lärares matematikundervisning för ett likvärdigt och framgångsrikt lärande. Tillvägagångssättet är att genomföra en textanalys (uppgiftsanalys) av Känguruns uppgifter då dessa anses vara utvecklande för alla barn och elever. Det handlar specifikt om att förstå vilken slags anpassad vägledning som behövs i den förberedande undervisningen för att eleverna ska kunna utveckla problemlösningskompetens i relation till Känguruproblemen. Materialet som används i studien hämtas direkt från NCM:s hemsida och i utvalda vetenskapliga artiklar om lärande, problemlösning och socio-matematiska normer. Studiens litteraturbakgrund tar sin utgångspunkt i en systematisk litteraturstudie av Nilsson och Sköldvinge (2020) som behandlar internationell forskning om problemlösning. En diskursanalys med valda delar från en modell för lärande av Selander och Kress (2017) möjliggör en kritisk granskning av texten (uppgifterna). Närläsning sker genom ett diskursanalytiskt (läs-)verktyg som skapas av fyra komponenter i den första och förberedande delen i LearningDesignSequences (LDS-modellen): Learning resources (Potentiella resurser), Curriculum (Syfte/Läroplan), Institutional norms (Socio-matematiska normer) och Setting (Iscensättning). Resultaten visar att en Kängurutävling kan bli till ett medel för att framgångsrikt iscensätta (planera, förbereda och presentera) undervisning i problemlösning. En förutsättning för detta är att läraren iscensätter sig själv som ”problemlösningsagent” i klassrummet. Resultaten pekar också på att problemlösningskompetens består av många olika delar (förmågor/kompetenser). Det betyder att långtgående mer än matematiska förmågor krävs för att bli en bra problemlösare.

The purpose with this study is to contribute with more knowledge about how teachers perceive and use inquiry-based teaching alongside learning materials in their teaching within the science subjects in primary school. We used qualitative, semi structured interviews with a phenomenographic research approach to get a view of teachers’ perceptions about inquiry-based teaching as a phenomenon and how it interacts with learning materials.The study shows that every teacher is using an inquiry-based teaching but in various ways. Inquiry-based teaching was described as a positive part of the education where the pupils get to experiment and use practical work. Most of the teachers thought that the inquiry-based teaching comes with some challenges. The teachers meant that it is time consuming, and it requires access to material. The planning of the education where the inquiry-based teaching is centered demands a studious planning. It showed to exist differences in the purpose of using inquiry-based teaching because some of the teachers meant that inquiry-based teaching creates interest for the science subjects. Some of the teachers described that inquiry-based teaching adds to the pupils conceptional understanding and the other teachers believes that inquiry-based teaching develops the pupil’s knowledge about doing science inquiries. Learning materials were considered as a complement to the inquiry-based teaching. They explained that one cannot exist without the other. Through the theory the pupils are learning about the practical aspects and through the practical aspects the pupils can develop a deeper understanding for the theory.

Studien har sin bakgrund i ett nytt material som har börjat implementeras i förskolors verksamheter runt om i landet. Materialet heter NTA och handlar om teknik och de naturvetenskapliga ämnena. Syftet med denna studie är att få en inblick i förskollärares uppfattningar om NTA i förskolan. För att samla in data till studien har kvalitativa intervjuer använts. Studien vilar på tankar och åsikter från fem förskollärare på olika förskolor i Värmlands län. För att samla in och analysera materialet har den fenomenografiska metodansatsen använts. Resultatet visar att NTA är omtyckt hos förskollärarna där såväl de själva som barnen kommer i kontakt med nya begrepp. Förskollärarna beskriver att materialet är lättillgängligt där såväl läroplansmålen som nya kunskaper nås och utvecklas. Det beskrivs att NTA är ett roligt verktyg att arbeta med där materialet bjuder in barnen, vidare beskrivs hur arbetet med naturvetenskap och teknik förändrats sedan pedagogerna genomgått NTA-fortbildning. Slutsatsen är att en utbildning i NTA medför att förskollärare väljer att medvetandegöra naturvetenskap och teknik mer i förskolans verksamhet samt till att förskollärarna erövrar kunskaper och en självkänsla i att undervisa i ämnena. / The study has its background in the new material that has gradually begun to be implemented in preschool activities around the country. The material is called NTA and deals with natural science and technology. The purpose of this study is to gain insight into preschool teachers ́ perceptions of NTA in preschool. Qualitative interviews were used to collect data for the study and the study is based on thoughts and opinions from five preschool teachers ́ at different preschools in Värmland County. A phenomenographic approach has been used to collect and analyse the data. The results show that NTA is popular with preschool teachers ́, where both themselves and the children encounter new concepts. The preschool teachers ́ describe that the material is easily accessible where both the curriculum goals and new knowledge are reached and developed. It is described that NTA is a fun tool to work with where the material invites the children to explore. The result also shows how their work with science and technology has changed after they underwent in-service training and started to use NTA. The conclusion is that an education in NTA means that preschool teachers ́ choose to raise awareness of science and technology more in the preschools activities and that the preschool teachers ́ acquire knowledge and self-esteem in teaching the subjects.

Denna studie har en fokus på lärarens arbete med problemlösning tillsammans med de yngsta skolbarnen och eleverna i årskurs F-31. Studien syftar till att synliggöra det praktiska arbetet med problemlösning och hur detta kan ske framgångsrikt i matematikklassrummet. Studiens huvudsakliga mål är att knyta an vetenskapen till lärarpraktiken och legitimera problemlösningens bidrag till utveckling och lärande i ämnet matematik. Studien baseras på vetenskapliga artiklar som uppmärksammar internationell forskning om problemlösning med en inriktning på matematik. Tillvägagångssättet är en närläsning av artiklar genom en systematisk litteraturstudie (SLS) och ett teoretiskt ramverk av Selander och Kress (2017). En diskursanalys möjliggör en tolkning av texterna genom ett utarbetat verktyg med fyra kategorier: Learning resources (Potentiella resurser), Curriculum (Syfte), Institutional norms (Institutionella mönster) och Setting (Iscensättning) samt medföljande frågor som ställs till texten. Varje kategori utgör en av fyra komponenter i den första och förberedande fasen i LearningDesignSequences (LDS-modellen). Resultatet visar att läraren på många olika sätt kan iscensätta problemlösning i matematikklassrummet. En välplanerad iscensättning skapar mening för eleverna. Resultatet pekar även på en rad framgångsrika navigerande principer/aspekter för lärare att använda i undervisningen. Litteraturstudien belyser särskilt lärarens centrala roll som framgångsfaktor och kritisk aspekt i uppdraget att sätta igång och möjliggöra lärandeprocesser hos eleverna i arbetet med problemlösning.

Internationella studier visar att lärare inom hälso- och medicinutbildningar saknar kompetens att främja studenters interprofessionella lärande. Studiens syfte var att undersöka hur lärare, inom ramen för ett akademiskt lärarskap, arbetar med sin kompetensutveckling för att främja studenters interprofessionella lärande. Fallstudien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av 17 lärare vid Linköpings universitet. Data analyserades med tematisk analys. Resultaten visade på behov av ökade kunskaper om akademiskt lärarskap samt samsyn kring lärarens roll och uppdrag. Kompetensutveckling genomfördes på generell nivå och ej utifrån identifierade lärbehov. Den systematiska och kontinuerliga uppföljningen av studenternas interprofessionella lärande försvårades då det saknades kompetens samt tid att kritiskt granska pedagogisk praktik. / International studies show that teachers in health and medical education needs more competence to promote students' interprofessional learning. The purpose of this study was to investigate how teachers, within the framework of scholarhip of teaching and learning work with their faculty development to promote students' interprofessional learning. The case study was conducted with semistructured interviews of 17 teachers at Linköping University. Data were analyzed using thematic analysis. The results showed a need for increased knowledge of scholarship of teaching and learning as well as consensus regarding the teacher's role and responsibility. Competence development was carried out on a general level and not based on identified learning needs. The systematic and continuous follow-up of the students' interprofessional learning was difficult as there was a lack of competence and time to critically examine pedagogical practice.

The Swedish curricula for compulsory school science emphasize laboratory inquiry-based science teaching (IBST) to develop pupils’ critical thinking. In contrast, several studies indicate that teachers within the Swedish teaching tradition almost solely emphasize laboratory work as a way to gain students understanding of traditional science content. In this thesis the aim is to investigate how this gap emerged in lower secondary science teaching and to investigate possible ways to bridge this gap between curricula and tradition. Two studies were carried out. In the first study, the aim was to explore how science teachers met the curricula’s expectations of involving pupils in IBST. The result is based on twelve teachers reflecting in groups about their own inquiry activities. Two strategies were identified. Hybridization (existing laboratory activities were transformed) and imitation (investigative inquiry as carried out on national tests was imitated). The way scientific practices are represented in such activities is probably limiting pupils’ potential for critical thinking in everyday life. In the second study, possibilities to bridge gaps between the laboratory tradition and IBST in curricula were explored within a teacher professional development program. Tensions between key ideas of laboratory work in Swedish teaching tradition and IBST, as discussed in international literature, were made explicit. It was then used as a point of departure to negotiate upon the purposes of involving students in laboratory work. The result was based on ten teachers divided in three groups. Eventually, two out of the three groups did explicit articulated awareness of different purposes linked to different types of laboratory activities. The third group showed limited awareness although they developed similar activities as the two other groups. This indicates that teaching tradition is an important variable when implementing new ideas and worthy taking into account and challenge. / Baksidestext Grundskolans läroplan för naturämnena betonar laborativt undersökande arbete i syftet att utveckla elevers kritiska tänkande medan undervisningstraditionen betonar laborationer i syftet att ge ökad förståelse för ämnesinnehåll. Syftet med denna avhandling var att undersöka hur detta glapp gestaltar sig i senare delen av grundskolan och hur detta glapp kan överbryggas. I delstudie ett utforskades lärares sätt att tillmötesgå förväntningar om undersökande arbete. Två strategier identifierades: hybridisering (befintliga laborationer omformades) och imitering (nationella prov härmades). Det finns risk för att dessa aktiviteter framställer naturvetenskapliga praktiker på ett sätt som ger begränsade förutsättningar för kritiskt tänkande i vardagsliv. I delstudie två utforskades möjligheten av att använda spänningar mellan läroplan och laborationstradition som utgångspunkt för att överbrygga glapp mellan läroplan och tradition. Spänningar synliggjordes och var utgångspunkt för förhandling om syften med laborationer. Resultatet visade att två utav totalt tre grupper i slutändan explicit skiljde på olika syften med olika laborativa aktiviteter. Detta indikerar att laborationstraditionen är en viktig faktor, värd att ta med i beräkningen, när undersökande arbete ska införlivas.

Studiens syfte var att undersöka äldre barns kunskapsutveckling efter högläsning i kombination med undersökande verb samt de estetiska lärprocesserna drama och bild i undervisning om solrosens livscykel.  Vi har undersökt om högläsning med fokus på undersökande verb, bild och drama i kombination med varandra har en påverkan på äldre förskolebarns lärande av naturvetenskap. Arbetet tar utgångspunkt i John Deweys pragmatiska lärteori. Dewey menar att man lär sig av att erfara omvärlden genom att göra. Studien genomfördes med för- och efterintervjuer med förskolebarn, i fyra-femårsåldern. Mellan intervjuerna har det genomförts en intervention i form av en undervisningssituation med vår egenskrivna bok Solrosens livscykel - solrosens resa från frö till blomma. Två grupper med barn ingick i studien, med fem barn i varje grupp. Den ena gruppen erbjöds undervisning med enbart högläsning, och den andra gruppen erbjöds undervisning med högläsning i kombination med de estetiska lärprocesserna, drama och bild tillsammans med undersökande verb. Datamaterial samlades in, transkriberades och analyserades med en innehållsanalys samt stapeldiagram som följdes av resultat och diskussion. Studien har resulterat i att man kan se att högläsning i sig har en positiv inverkan på barnens inlärning, men att det finns en marginell kunskapsökning hos de barn som har fått undervisning i form av högläsning kombinerat med drama, bild och undersökande verb. / Based on John Dewey's pragmatic theory of learning, this study explores the outcome of using a model that combines storytelling with drawing pictures, drama and exploring verbs, compared to ordinary storytelling to teach preschool children nature science. Dewey means that you collect knowledge through experiences from the environment around you, learning by doing. Preschool children, at the age of four to five years old, were interviewed before and after a teaching session. Between the interviews we performed a teaching opportunity with our self-written book (The circle of the sunflower - the sunflower´s travel from seed to bloom). During the study we followed two groups with preschool children. The first group was offered teaching with only storytelling.  The second group was offered the same teaching with storytelling and after the story was told a play was performed with the children, telling the same story again together with exploring verbs. After that the children also made drawings. The data was analysed through a content analysis followed by a discussion where we decided how to rate the answers. The result of our study showed that storytelling itself has a positive impact on the children's learning. There is a marginal increase in knowledge for the children who received teaching with storytelling in combination with drama and picture drawing.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärandemiljöer för undersökande arbetssätt i förskolan. Utifrån studiens syfte valdes semistrukturerad intervju som metod. I studien har åtta förskollärare intervjuats för att belysa deras beskrivningar hur de inkluderar lärmiljön utifrån undersökande arbetssätt. Undersökande arbetssätt kopplas i studien till produktiva frågor inom naturvetenskaplig undervisning. Studien utgår ifrån sociokulturella perspektivet där begreppen mentala redskap, artefakter, appropriering och scaffolding är i fokus. Begreppen har valts för att analysera förskollärarnas beskrivning av deras tillvägagångssätt kopplat till naturvetenskaplig undervisning. Utifrån resultatet beskriver förskollärarna att de skapar lärandemiljöer i förskolan kopplat till naturvetenskap genom att kombinera läroplanen, barnens avtryck och intresse. Detta genom att observera och dokumentera barnen för att synliggöra detta i förskolans lärmiljöer. Materialet i lärmiljön har stor betydelse för att skapa en lärmiljö som inspirerar barnen att undersöka och utforska. Materialet ska vara i barnens höjd där barnen får vara självständiga påvisar resultatet. Resultatet belyser förskollärarnas beskrivningar av hur de skapar förutsättningar för produktiva frågor hos barnen i undersökande arbetssätt i naturvetenskaplig undervisning. Detta för att skapa en trygg atmosfär där barnens frågor får ta plats. För att skapa en trygg atmosfär inkluderas engagerade, nyfikna och medvetna förskollärare som resultatet visar. Vid olika undervisningssituationer och experiment krävs en ämneskompetent förskollärare som inkluderar ämnesinriktade begrepp i undervisningen. Resultatet indikerar för ett behov av kompetensutveckling inom naturvetenskaplig undervisning. Förskollärarna beskriver en osäkerhet för att utmana och stötta barnens lärande utifrån barnens upptäckter och utforskande. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about learning environment for an investigative approach in preschool. Based on the purpose of the study, a semi-structured interview was chosen as the method. In the study, eight preschool teachers were interviewed to illuminate their descriptions of how they include the learning environment with investigative approach. Investigative approach is connected in the study to productive questions in science teaching. The study is based on the sociocultural perspective were the concepts as mental tools, artefacts, appropriation and scaffolding are in focus. The concepts have been chosen to analyze the preschool teacher’s descriptions of their approach connected to science teaching. Based on the results, the preschool teachers describe that they create learning environments in the preschool connected to science by combining the curriculum, children´s imprint and interests. This by observing and documenting the children to make this visible in the preschool´s learning environments. The material in the learning environment is of great importance to creating a learning environment that inspires the children to investigate and explore. The material should be at the children´s height, where the children can be independent the result shows. The results sheds light the preschool teacher’s descriptions of how they create the conditions for productive questions for the children in investigative approach in science teaching. This is to create a safe atmosphere where the children´s questions can take place. To create a safe atmosphere engaged, curious and aware preschool teachers are included, as the results show. In various teaching situations and experiments, a subject-competent preschool teacher is required who includes subject-oriented concepts in the teaching. The result indicates a need for competence development in science teaching. The preschool teachers describe an insecurity to challenge and support the children´s learning based on the children´s discoveries and explorations.