Uppsatsen behandlar programmeringsspråket F# med mål att undersöka hur användbart det är för företag idag jämfört med andra språk. Arbetet är uppdelat i två delar. En teoretisk del redogör for språkets upplägg som hybridspråk och undersöker fördelarna hos den funktionalitet som hämtats från det objektorienterade samt det funktionella paradigmet respektive. Den andra delen består av en enkätundersökning som utförts där vi frågat systemutvecklare i Sverige om användandet av F# i deras verksamhet, samt vilka tankar de har kring språkets upplägg och framtid inom arbetsmarknaden. Slutligen jämförs vår teoretiska slutsats med resultatet från vår undersökning för att kunna avgöra om F# är något som är värt för företag att investera i, eller om det inte bidrar tillräckligt för att vara värt besväret.Resultatet blev att trots att det ger ett antal nya möjligheter i teorin då man kombinerar objektorienterad och funktionell programmering, så innebär detta i praktiken bara att slå ihop två komponenter som redan kunde kopplas samman sedan innan. Inget revolutionerande presenteras i F# och därför finns det heller ingen anledning för företag att bygga om sina existerande system - även om många respondenter i undersökningen fann konceptet intressant. / This essay processes the programming language F# in an attempt to discover its usefulness within companies today compared to other languages. The work is split into two parts. A theoretical part examines the structure of F# as a hybrid language and assesses the benefits of the functionalities that has been implemented from both the object oriented as well as the functional paradigm respectively. The second part presents the results of a performed survey where we have asked system developers in Sweden regarding the use of F# in their company, along with their thoughts regarding the structure and future of the language. Lastly, our theoretical analysis is compared with the results from our survey to determine whether F# is worth company’s investments, or contributes too little to be worth the hassle.2The results showed that despite combining object oriented and functional programming in theory opens up a number of new possibilities, it practically just means making a new language from two components which could already be connected. No revolutionary aspects are presented along with F# and therefore there is no reason for companies to rebuild their existing systems for this - even though many respondents of the survey found it an interesting concept.

No description available.

Min uppsats Gud vs. ondskan är en studie av vilken gudsuppfattning präster har, samt hur deargumenterar kring teodicéproblemet. Efter en halv termins studier i religionsfilosofi valdejag att skriva detta arbete där jag intervjuade fem olika präster och lät de svara öppet påovanstående frågor. Mitt arbete är en kombination av litteraturstudier och en empiriskundersökning och jag gav mig in i detta arbete utan att försöka försvara någon tes. Dennauppsats är att betrakta som ett underlag för att ge kunskap om vilken gudsuppfattning prästerhar och hur de får ihop problemet med en allgod Gud och en existerande ondska.Efter en inledande bakgrunds- och metoddel kommer en litteraturdel som innefattar enförklarande del om teodicéproblemet. Litteraturdelen innehåller också olika avsnitt vilkabehandlar olika gudsföreställningar och diskussioner om för eller emot Guds existens. Efterlitteraturdelen redovisar jag resultatet av de intervjuer jag har gjort. Denna del är upplagd såatt jag först har försökt förklara hur prästerna besvarat min fråga om deras gudsföreställning.Därefter kommer deras svar, där de ger sin syn och förklaring på hur en god Gud tillåterondskan att existera.Efter intervjudelen kommer en analys av hur prästerna svarat på mina frågor. Här försöker jagbetona likheter och skillnader i svaren. Jag kommer i detta avsnitt också att visa på hur svårtdet är att förklara vad eller vem Gud är. I detta avsnitt visar jag också att även präster harmycket svårt att komma med rimliga argument för att det finns en god och allsmäktig Gudsamtidigt som vi lever i en värld med ondska som ett naturligt inslag.Uppsatsen avslutas med en mycket kort sammanfattning av mitt arbete.

Bakgrund: Om en organisation har en misstanke om att de har bristande kunskap om sina kunders behov och önskningar samt deras uppfattningar och värderingar om det utbud av produkter eller tjänster organisationen erbjuder, kan denna organisation få svårt att behålla sina kunder och fortsätta sin existens på marknaden. Svensk-Spanska Handelskammaren i Madrid uppfattade sig ha en något lägre medlemsaktivitet samt en något högre medlemsomsättning än vad som var önskvärt, och ville därför undersöka och bättre lära känna sina medlemmars önskningar och behov. Syfte: Syfte med denna uppsats blev därför att kartlägga Handelskammarens tjänsteutbud samt att ta reda på hur Handelskammarens medlemmar värderar organisationens verksamhet. Detta för att slutligen kunna få en uppfattning om hur medlemmarnas tillfredsställelse påverkar deras framtida beteende inom organisationen. Genomförande: Syftet med uppsatsen ville vi nå genom dels en kvalitativ- dels en kvantitativ datainsamling. För att få förståelse för vad medlemmarna förknippar med Handelskammaren och dess verksamhet utfördes individuella intervjuer med sju stycken medlemmar. Därefter för att bredda undersökningen genomfördes en enkätundersökning bland de resterande 218 medlemmarna. Resultat: Med hjälp av insamlad empiri och teori presenterar uppsatsen medlemmarnas värderingar av Handelskammarens verksamhet. Drygt hälften av de medlemmarna som deltog i enkätundersökningen är aktiva medlemmar. Undersökningen visar även att ökad medlemsaktivitet inte är självklar enligt respondenterna. Dock uppgavs det att sannolikheten för ett fortsatt medlemskap var hög. I undersökningen framkom det indikationer på att medlemmarna önskade en tydligare inriktning på affärer i Handelskammarens verksamhet.

Enligt det agentteoretiska synsättet kan osäkerhet kring företagsledarens beteende avhjälpas genom att förutsätta ett opportunistiskt beteende från denne och sedan utforma styrmekanismer som begränsar denna opportunism.  Agentteorin har dock sitt ursprung i en amerikansk kontext med helt andra värderingar än de som format de svenska institutionerna. Därmed öppnas det för andra orsaker och teorier som kan förklara förekomsten av rörliga ersättningar i Sverige. Syftet med denna uppsats är att bidra till diskussionen om vilket eller vilka teoretiska perspektiv som kan ligga bakom förekomsten av belöningssystem i Sverige. Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi detta eftersom författarna försöker finna ett samband mellan olika variabler.  Genom att utgå från en total populations undersökning av ca 300 börsnoterade företag kom den slutliga populationen som uppfyllde de uppställda kriterierna att uppgå till 211 företag. Respektive bolags årsredovisningar studerades därefter med hjälp av ett kodningsschema som angav informationen som skulle inhämtas och kvantifieras.  Information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna. Eftersom att ingen av agentteorins antagande som prövades kunde styrkas indikerar detta att andra teorier kan vara bättre lämpade. Resultaten indikerar på att det är institutionell teori i form av härmande isomorfism och symbolisk kompensation som är mer tillämplig för att förklara rörliga ersättningar i det svenska corporate governance-systemet.

<p>Efter ett beslut av riksdagen i december 2007 slopades förmögenhetsskatten. Regeringens syfte med att ta bort skatten var att det skulle leda till ökade investeringar i landet och att det då skulle skapa fler arbetstillfällen. De ville också att pengar som undanhållits i utlandet skulle flyttas hem. I arbetet granskas hur utfallet blev. Dels för landet men främst ur företagens synvinkel. Vi har tagit del av olika undersökningar samt fört ett samtal med en auktoriserad revisor. Följande slutsatser har konstaterats:</p><p>• Företag har och kommer även i fortsättningen att gynnas av ett slopande av förmögenhetsskatten.</p><p>• Slopandet kommer att leda till ökade investeringar och fler arbetstillfällen.</p><p>• Pengar kommer att flytta tillbaka till Sverige från utlandet.</p>

<p>Under 1970- och 1980-talet blev enkätundersökningar och andra typer av un-dersökningar allt vanligare och antalet undersökningsföretag ökade markant. På 1970-talet var det också dags för en ny metodteknik att göra intåg på markna-den, nämligen telefonintervjuer. Denna metod blev snabbt populär och är idag tillsammans med postenkät den vanligaste metoden vid enkätundersökningar. Genom den tekniska utvecklingen de senaste tio åren har vi fått ännu en ny och populär metod, nämligen Internetenkäter. Denna metod är dock relativt ny så det finns fortfarande mycket att lära om den och det finns många frågor man ställer sig. Huvudfrågorna i denna uppsats är om det finns några signifikanta skillnader mellan olika metoder i kvantitativa undersökningar, om det finns projekt där Internetenkäter passar bättre eller sämre än andra metoder samt vad man bör tänka på när Internetenkäter väljs som metod i en undersökning. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka skillnader det finns mellan Internetenkäter och andra typer av enkäter samt om det finns studier där Internetenkäter pas-sar/inte passar som val av metod. Undersökningen utfördes genom en litteraturstudie som kompletterades med intervjuer och telefonintervjuer med ett antal undersökningsföretag. Intervju-erna utfördes inte genom standardiserade frågor utan genom en frågemall för att på sådant sätt bli mer öppna och flexibla. Denna metod gav ett bra stöd till undersökningen och till uppsatsen som helhet. Bland de resultat som uppsatsen utvisar kan bland annat nämnas att det vid va-let av metod vid en undersökning är mycket viktigt att metoden speglar och stöder undersökningens syfte. Det är med andra ord viktigt att en metod inte används bara för att den är ny och aktuell. Andra viktiga faktorer vid valet av metod är tid och budget. Exempelvis så fungerar Internet och telefon bra som metod när man har ont om tid, eftersom man vid dessa metoder snabbt kan få ett resultat och slipper vänta på att tryckning av enkäter och missivbrev skall utföras eller att posten skall levereras. Vid postala enkäter, intervjuenkäter och i vissa fall även vid telefonenkäter måste också enkätens resultat kodas in i ett datasystem för att sedan kunna analyseras. Det finns många saker att tänka på vid valet av Internet som metod men vid rätt förutsättningar är det ett mycket bra val och jag tror att metoden kommer att öka i popularitet under den kommande tio års perioden.</p>

<p>Denna undersökning syftar till att undersöka vad leverantörerna anser om sina kunder. Förhållandena mellan företag och leverantör utvecklas konstant. Det är lämpligt att företagen strävar efter att minska antalet leverantörer samtidigt som de ökar samarbetet med dem som är kvar. För att undersöka vad leverantörerna har för åsikter om sina kunder genomfördes en ostrukturerad intervju med leverantörerna där de fick berätta vad de tyckte var de viktigaste egenskaperna hos en kund. Utifrån dessa egenskaper, teoretiska aspekter och fallföretagets kärnvärden konstruerades det en enkät.</p><p>Innan utskicket visade det sig att det fanns en undertäckning på ett antal företag till följd av att fallföretaget inte hade möjlighet att få fram kontaktpersoner till alla leverantörer. Av de leverantörer som valde att svar på enkäten visade det sig att majoriteten av respondenterna svarade Varken instämmer eller tar avstånd, instämmer delvis eller instämmer helt för samtliga fyra företagen och alla frågorna/påståendena på den femgradiga Likert-skalan.</p><p>Efter att jämfört fallföretagets arbetssätt med sina leverantörer med den presenterade teorin för hur ett företag bör arbeta för att uppnå hög kvalitet, lägre kostnader m.m. visade det sig att fallföretaget hade en hel del arbete framför sig. Fallföretaget har insett vikten av att samarbeta med sina leverantörer men de är i dagsläget bara i början av sitt arbete.</p>

<p>Enligt det agentteoretiska synsättet kan osäkerhet kring företagsledarens beteende avhjälpas genom att förutsätta ett opportunistiskt beteende från denne och sedan utforma styrmekanismer som begränsar denna opportunism.<strong>  </strong>Agentteorin har dock sitt ursprung i en amerikansk kontext med helt andra värderingar än de som format de svenska institutionerna. Därmed öppnas det för andra orsaker och teorier som kan förklara förekomsten av rörliga ersättningar i Sverige.</p><p>Syftet med denna uppsats är att bidra till diskussionen om vilket eller vilka teoretiska perspektiv som kan ligga bakom förekomsten av belöningssystem i Sverige.</p><p>Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi detta eftersom författarna försöker finna ett samband mellan olika variabler.  Genom att utgå från en total populations undersökning av ca 300 börsnoterade företag kom den slutliga populationen som uppfyllde de uppställda kriterierna att uppgå till 211 företag. Respektive bolags årsredovisningar studerades därefter med hjälp av ett kodningsschema som angav informationen som skulle inhämtas och kvantifieras.  Information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna.</p><p>Eftersom att ingen av agentteorins antagande som prövades kunde styrkas indikerar detta att andra teorier kan vara bättre lämpade. Resultaten indikerar på att det är institutionell teori i form av härmande isomorfism och symbolisk kompensation som är mer tillämplig för att förklara rörliga ersättningar i det svenska corporate governance-systemet. <strong></strong></p>

Syfte och frågeställning: Uppsatsen undersöker vad de som går sitt första år på Högskolan i Halmstad (HH) (www.hh.se) tycker om högskolans hemsida. Förutom detta undersöks deras användning och behov av hemsidan, vilket kan vara intressant för utvecklare eftersom det skapar djupare förståelse för studenters åsikter. Utvecklare kan genom vår uppsats få kunskap om nödvändiga förändringar för en mer användarvänlig hemsida. Föreliggande uppsats koncentrerar sig alltså på att generera djupare förståelse om varför studenterna exempelvis tycker något är dåligt eller bra.   Metod och material: Vi valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper där respondenterna berättade om sina behov samt visade oss hur de tar sig till olika platser på hemsidan. Därefter uttryckte de åsikter om vad de tyckte om processen och om hemsidan överlag. Som teoretisk grund använde vi uses and gratifications-theory (U&amp;G).   Huvudresultat: Överlag fick hemsidan negativ kritik. Främst gällande navigationen genom rubrikerna och underrubrikerna, vilket i de flesta fallen var förvirrande för respondenterna. Sökfunktionen fungerade dock i de flesta fallen bra. Både negativa och positiva åsikter rörde grafik och layout, vissa respondenter ansåg det vara störande och ”kluddigt” medan andra ansåg det vara visuellt tilltalande och stilrent. I det stora hela bör hemsidan förbättras, exempelvis bör kategoriseringarna av samtliga underrubriker göras lättare att förstå, det bör inkluderas en ”menade-du-funktion” till sökfunktionen, dessutom bör utvecklarna fundera mer på vilka som är hemsidans målgrupper.