No description available.

I den här studien har fokus lagts på att ta reda på hur elever med en utredd intellektuell funktionsnedsättning (IF) fungerar och klarar att vara integrerade i grundskolan och det utifrån ett lärarperspektiv. Studiens syfte var att undersöka och lyfta fram kunskap om hur grundskollärare ser på sin undervisning i mötet med elever med diagnosen IF och att undersöka deras inställning till individintegrerade särskoleelever i grundskolan. För elever med IF finns särskolan som skolform men en del vårdnadshavare väljer att placera sina barn i grundskolan. Dessa elever kan följa särskolans läroplan med anpassningar till grundskolans läroplan om det ses som möjligt. Studien är kvalitativ. Tio lärare på skolor i två kommuner har intervjuats med stöd av ett frågeformulär. I resultatet framgick att lärarna ansåg sig ha erfarenhet av att arbeta med dessa elever men inte tillräckligt med kunskap. En av slutsatserna som framkom var att det finns önskemål från lärarnas sida om mer stöd för att möta dessa elever med intellektuell funktionsnedsättning i grundskolan och det som tydligast efterfrågades var elevassistenter.

Idag består en stor del av undervisningen i aritmetik på lågstadiet av att lära ut algoritmer. Detta trots att mycket forskning pekar på att algoritmräkning riskerar att hindra elevers matematiska utveckling. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur undervisningen av algoritmer planeras och genomförs. De teoretiska ramverk som presenteras i denna studie är Anna Sfards teori om matematiska diskurser och commognition samt de behavioristiska och kognitivistiska synsätten på lärande. Synen på algoritmräkning har under de senaste decennierna förändrats. Forskning har visat att det finns både för- och nackdelar med algoritmräkning och för att elever ska gynnas av att räkna med algoritmer är det viktigt att de har en god talförståelse. För att kunna besvara denna studies frågeställningar användes en flermetodsstudie som inbegrep en kvalitativ och kvantitativ metod. Här användes både en enkät samt intervjuer. Utifrån resultatet ser man tydligt att algoritmer används av nästintill alla av de tillfrågade i enkäten och intervjuerna. Respondenterna var även eniga om att algoritmer är den skriftliga räknemetod som används mest samt att det är algoritmräkning eleverna väljer trots att andra skriftliga räknemetoder har introducerats. Slutligen visar studien att stor vikt bör läggas på förarbete genom att fokusera på elevernas talförståelse och kunskaper för positionssystemet för att eleverna ska gynnas av att använda algoritmer.

Introduktion Lumbago-ischias definieras som ländryggssmärta med utstrålande smärta från skinkan ut i ett ben och kan till 85 % förklaras av nervrotspåverkan såsom diskbråck och diskbuktningar. Urvalet för kirurgi vid symptomgivande nervrotspåverkan omfattar en sammanvägning av en noggrann anamnes, en radiologisk undersökning och en klinisk undersökning. Den kliniska undersökningen består vanligen av ett testbatteri som anses vara betydelsefullt vid värdering av symtom. Enskilda tester har visat dålig förmåga att diagnostisera symptomgivande nervrotspåverkan, men kombinationer av tester har ökat diskriminativa förmågan. Det saknas tidigare studier som undersöker urvalet till kirurgi vid symptomgivande nervrotspåverkan. Syfte Analysera urvalsprocessen till ryggkirurgi vid unilateral symptomgivande nervrotspåverkan även ur ett könsperspektiv. Metod Detta är en pragmatisk pilotstudie med könsperspektiv. Trettio forskningspersoner, nitton kvinnor och elva män mellan 19 och 77 år, med MRT-verifierad symptomgivande lumbal nervrotspåverkan ingick i studien. En klinisk undersökning med tolv allmänt vedertagna tester genomfördes och nedtecknades i ett protokoll. Sensitivitet, specificitet och area under the curve (AUC) beräknades på enskilda samt grupperingar av test utifrån vilka som operationsanmäldes, även könsskillnader analyserades. Resultat SLR och Foraminatest visade hög sensitivitet för urval till kirurgi, men medelvärden på AUC. Endast en kombination av SLR, Slumptest, Foraminatest och nedsatt kraft, med minst 3 av 4 test positiva, gav hög AUC. Subgruppsanalyser gick inte att genomföra p.g.a. för få deltagare. Slutsats En kombination av test, SLR, Slumptest, Foraminatest och nedsatt kraft visade sig ha bäst diskriminativ förmåga i urvalet till ryggkirurgi. / Introduction Sciatica is defined as lumbal back pain with radiating pain from the gluteus and leg and can be explained by 85% of a nerve root affection caused by for example herniated disc or a bulging disc. The selection for surgery is an aggregate of medical history, a radiologic investigation and a clinical investigation. The clinical examination often consists of a group of tests that is considered important in valuation of symptoms. There is a lack of previous studies that examines the selection for surgery in symptomatic nerve root affection. Aims Analyze the selection process for backsurgery in unilateral nerve root affection also by gender. Methods This is a pragmatic pilotstudie with a gender perspective. Thirty research persons with MRI-verified symptomatic nerve root affection participated in the study. A clinical examination with twelve generally accepted tests was performed and recorded in a protocol. Sensitivity, specificity and area under the curve (AUC) was calculated on single as well as in groups of tests of those selected for surgery, gender differences were also analyzed. Results SLR and foraminatest showed high sensitivity, but average AUC. Only a combination of SLR, Slumptest, Kempstest and impairment in strength showed high AUC. Subgroup analysis was not possible due to few participants. Conclusions A combination of tests, SLR, Slumptest, Kempstest and impairment in strength, showed best accuracy in the selection for backsurgery.

Digitaliseringen av dagens samhälle är i ständig rörelse och gör ständiga avtryck i vår vardag. Den konstanta närvaron av digitala verktyg har påverkat förskolans arbetssätt och hur de ställer sig till användandet av digitala verktyg. Under den senaste tiden har det lagts tid och pengar på kompetensutvecklande åtgärder inom digital teknik och det har delvis resulterat i förbättrade kunskaper inom digitala verktyg men även att många förskolor numera har en digitaliseringsplan ute i förskoleverksamheten. Trots denna satsning finns det fortfarande en osäkerhet bland förskollärare och deras användande av de digitala verktygen. Denna studie utgår från socialkonstruktivismens ansatser och analyseras med hjälp av en tematisk analysmetod där förskollärares berättelser analyserats. Studien är en kvalitativ studie som med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöker hur förskollärare berättar om arbetet med digitala verktyg tillsammans med barnen. I resultatet framgår att de digitala verktygen oftast används som ett hjälpmedel i lärtillfällen och att barnen redan innan de börjar förskolan besitter en viss typ av digital kompetens. Av resultatet kan vi även redovisa att förskollärares intresse har en avgörande roll i hur de använder de digitala verktygen ute i verksamheten. De slutsatser som dragits av resultatet är att förskollärares eget intresse styr över vad de anser sig behöva kompetensutveckling i samt hur de tar sig till den kompetensutveckling som erbjuds.

Arbetets syfte var att undersöka hur mycket och till vad grafräknaren användes av lärare och elever i matematikundervisningen i gymnasiet. Jag tittade även på lärarens attityd till grafräknaren och vad den hade för påverkan på elevernas kunnande och egna attityder till grafräknaren. Undersökningen omfattade drygt 600 elever och ett 50-tal lärare.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hållbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar på vilken kunskap eleverna har om hållbar utveckling, hur de använder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrån de har fått sin kunskap. Resultaten har baserats på en enkätundersökning och intervjuer med elever i år 6, i en ort med goda socioekonomiska förhållanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt låg kunskap och att lärandesituationerna i skolan är få inom området hållbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling.

Slöjdens kursplaner i grundskolan fastställer att det ska användas andra material förutom textil, trä- och metall, men förhållandevis få lärare väljer sten som ett alternativt material. Därför är studiens frågeställning: Vilka stenarter, verktyg och hantverkstekniker är lämpliga att arbeta med i relation till skolslöjden? Vilka uppfattningar finns det om sten som slöjdmaterial i skolslöjden? Denna empiriska studie består av två delar: intervjuer och undersökning av olika stenarter, lämpliga verktyg och hantverkstekniker att använda med respektive sten. Stenarternas egenskaper har jämförts med varandra i en komparativ analys, stenarnas egenskaper har testats empiriskt och presenteras i Stentabellen. I en materialnära undersökning av stenars egenskaper och lämpliga hantverkstekniker har ett aktionsforskande arbetssätt tillämpats. Resultaten visar bland annat att marmor, täljsten och alabaster är stenarter som lämpar sig bäst för skolslöjden, givet deras egenskaper och de hantverkstekniker som därmed följer. De visar även vilka arter som är direkt olämpliga och varför. Respondenternas olika erfarenheter och uppfattningar om stenarbete, verktyg och hantverkstekniker inkluderar deras huvudsakliga sysselsättningar, erfarenhet och bakgrund inom stenarbete, föredragna stenarter, egenskaper hos olika stenarter, arbete med svarvning och olika metoder, stenarbete i skolslöjden, riskfaktorer och säkerhetsaspekter, orsaker till bristande användning av sten, miljöaspekter och hållbarhetsfördelar med sten som material. En biprodukt av studien är ett Startkit för arbete med sten i skolslöjden.

Hur högstadieelever uppfattar fem begrepp inom energiteknik har undersökts. Dessa är, energiformer, energiomvandlingar, ”energiförluster”, energins oförstörbarhet och energins nedväxling till lägre tekniskt värde. Underlaget för den empiriska undersökningen var ett system med en bostad som försörjs med el och fjärrvärme från ett kraftvärmeverk. Utifrån detta system fick fokusgrupper med 3-4 personer försöka svara på frågor som på olika sätt täcker de fem begreppen.  För fenomenen värmeöverföring och energiomvandling genomfördes fenomenografiska analyser av transkriptioner från fokusgruppsamtalen. Energi i olika former hör till de begrepp som är svårast att hantera t.o.m. för ingenjörsstudenter. Flera svårigheter och missuppfattningar som beskrivs i litteraturen förekommer i fokusgruppsamtalen. Kvalitativt olika sätt att förstå värmeöverföring och energiomvandling kunde kartläggas.

Interpretation innebär att tolka och att återge. När en musiker interpreterar ett verk innebär det att den förhåller sig till en nottext och sätter verket i en musikhistorisk kontext. Det finns en tradition att förhålla sig till men också att ifrågasätta och bryta emot. Det finns alltid utrymme för en interpret att tillföra musiken sina egna uppfattningar. I själva verket är det en underförstådd förutsättning för att en interpretation ska vara relevant. Förhållandet mellan interpret och lyssnare är också central. Man kan säga att lyssnaren i sin tur interpreterar. Lyssnaren mottar det den hör och omformar det i sitt eget inre.  Det är upp till lyssnaren att vara mottaglig men jag tror det mesta ansvaret ligger på interpreten för den ansvarar för ett gemensamt möte i musiken. Man kan även säga att lyssnaren interpreterar när den lyssnar.  Det jag insett efter mycket lyssnande på Beethovens pianosonat op.109 är att olika interpreter tolkar texten och notbilden på väldigt olika sätt. Det är såklart en fråga om personlighet men jag menar att eftersom det är ett så sent verk av Beethoven, vilket innebär ett innovativt komponerande i förhållande till den traditionella wienerklassicism Beethoven tidigare komponerat i, finns det ytterligare anledningar till att det råder ovanligt skilda interpretationer. Detta är ytterligare en anledning om varför verket blir så intressant. Beethovens sena kompositioner innehåller en mer introvert karaktär och denna sonat tycks locka ut något alldeles särskilt personligt hos varje interpret.  I detta arbete analyserar jag notmaterialet och min egna interpretation i förhållande till andras interpretationer av Beethovens pianosonat op.109.