Den här uppsatsen presenterar resultat från intervjuer med åtta lärare på grundskolan angående begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att få svar på hur lärare på grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning. Rapportens första del tar upp hur lärarrollen har förändrats, synen på begreppet handledning samt hur olika handledningstillfällen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas åsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lärares syn på handledning. Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och råd på hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, särskilt när det gäller elever i svårigheter. Respondenterna vill även att handledningstillfället ska föregås av observation. Detta skiljer sig från vad litteraturen säger. Forskarna menar att handledning är ett redskap för att lärarna själva ska reflektera och komma på lösningar. Observationer inte ska göras eftersom att handledning ska baseras på det som lärarna berättar.

Lärare idag lever och verkar i ett samhälle där utvecklingen inom informationsteknologin går allt snabbare. Allt fler skolor får bredbandsanslutningar som möjliggör att strömma ned filmer och annat material från internet. Men det är inte enbart inom den tekniska utvecklingen som det sker förändringar. Länder ändrar gränser eller faller isär till nya, och i många svenska klassrum hänger det kartor som är förlegade sedan länge. Det finns därför stora möjligheter att inom detta område kombinera informationsteknologi och geografi till en helhet. Istället för kartor med felaktig information i klassrummet finns nu tillgång till nya, uppdaterade kartor via internet. Frågeställningen var hur användningen av informationsteknologi används som stöd i geografiundervisningen på svenska skolor.För att undersöka detta användes en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning. Inbjudningar skickades ut till ett antal lärare runt om i Sverige, eleverna tillfrågades senare även via ett internetforum för att öka svarsfrekvensen ytterligare en del. Enkäten bestod av ett antal frågor, en för lärare och en liknande för elever. Det visade sig att både lärare och elever svarade mycket snarlikt på frågorna. Trots att svarsfrekvensen var oacceptabelt låg med sina 22 %, har resultaten ändå en bra validitet då respondenterna är spridda över flera orter. För att öka reliabiliteten hade det varit bäst att kombinera den kvantitativa med en mer kvalitativ undersökning, som till exempel intervjuer. Det resultatet från denna studie visar på är att både lärare och elever har en god kännedom om olika gratis programvaror, där samtliga berör geografiämnet. Bägge grupper tror dessutom i olika grad på en förbättring av både undervisningen och lärandesituationen om mer informationsteknologi användes. Eleverna var i båda fallen mer positivt inställda till detta än lärarna.

No description available.

In light of the recent scandals in Europe involving food labelling, this study will be focusing on food labelling. This study’s purpose is to investigate the extent of knowledge concerning labeling and presentation of food in the different food stores in Halmstad. The study was conducted out of our own interests with the guidance from the environmental health office. The study included nine different food stores of different size. The focus in this study was to verify how well five selected products follow the labeling rules. The five selected products was candy, honey, soda/energizers, freshly baked bread and self packed food. When the control was carried out it revealed some errors in the labeling of the selected products. Later when managers of the food stores were interviewed it was revealed that a connection between the errors that had been found earlier in the control and the level of knowledge about labeling existed. Because of the limited knowledge in particularly the smaller food stores there was bound to be some errors in the labeling of food in these stores. One way to reduce food labeling errors would perhaps be to offer free courses and increase information in the area of food labeling. / Problem med märkning är något som är belyst just nu bland annat på grund av det fusk som innefattar hästkött som uppdagats i Europa. Denna studie är därför inriktad på att ta fram vilken kunskap som finns i de olika livsmedelsaffärerna i Halmstad om just märkning och presentation av livsmedel. Undersökningen gjordes utifrån eget intresse samt med vägledning från Miljö- och hälsoskyddskontoret. Nio olika affärer i olika storlekar var med i undersökningen där fem olika produkter undersöktes för att se hur väl lagen följdes. Dessa fem produkter var godis, läsk/energidryck, nybakat, honung och egenförpackade varor. Tyvärr fanns det en hel del fel bland dessa varor och när affärsföreståndarna senare intervjuades uppdagades svaret på varför felen fanns. Tyvärr var det så att en del mindre affärer inte hade stor kunskap om just märkning av livsmedel och det är därmed lätt att fel uppstår i samband med detta. För att få bort problemet kan en lösning vara utbildning om just märkning och presentation av livsmedel och kanske även andra områden som berör livsmedel som t.ex. spårbarhet. Det är också viktigt att livsmedelsinspektörerna som kontrollerar livsmedelsaffärerna verkligen ser till så att affärsinnehavarna vet hur lagen ska följas ger tips om var information finns att hämta. På så sätt kan kunskapsnivån höjas också hos de små butikerna.

No description available.

No description available.

<p>Den här uppsatsen presenterar resultat från intervjuer med åtta lärare på grundskolan angående begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att få svar på hur lärare på grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.</p><p>Rapportens första del tar upp hur lärarrollen har förändrats, synen på begreppet handledning samt hur olika handledningstillfällen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas åsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lärares syn på handledning.</p><p>Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och råd på hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, särskilt när det gäller elever i svårigheter. Respondenterna vill även att handledningstillfället ska föregås av observation. Detta skiljer sig från vad litteraturen säger. Forskarna menar att handledning är ett redskap för att lärarna själva ska reflektera och komma på lösningar. Observationer inte ska göras eftersom att handledning ska baseras på det som lärarna berättar.</p>

”Med intresse för projektledning/With interest for project management” är en studie vars syfte är att belysa livsvärlden hos projektledare inom ett avgränsat geografiskt område i Sverige. För att komma fram till ett relevant svar har det gjorts intervjuer med två projektledare belägna i Örebro stad som båda har lång erfarenhet inom branschen. Informationen som gavs under intervjuerna har visat stora likheter och med vissa, distinkta skillnader i åsikter kring arbetet. En överskådlig bild skapades och det är tydligt att båda projektledarna ser både vedermödor och belöningar med arbetet de utför och att de värderar samma delar av arbetet. Resultatet pekar på att deras respektive tankar om tillexempel arbetskraft och tidsplanering är till största sannolikhet kopplat till olikheter i tillgång till arena, teknik och personal.

Piratkopiering är väldigt vanligt nu för tiden, eftersom det är lätt att göra exakta kopior. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det förekommer användande av piratkopierade program bland studenter på Karlstad universitet. Om det gör det, vad är anledningarna och hur ser de själva på sitt användande? I uppsatsen studeras enbart programvara och inte annat upphovsrättsligt skyddat material, som film eller musik. Studien är en icke-slumpmässig statistisk undersökning. Resultat och slutsatser bygger på en kvantitativ undersökning, som genomförs på Karlstads universitet. Resultaten visar att det förekommer användande av piratkopierade program på Karlstads universitet. Den största anledningen till att använda piratkopierade program är rent ekonomisk. Det visar sig också att studenterna inte har några moraliska invändningar mot att använda piratkopierade program, dock är det endast ett fåtal, som kan tänka sig att piratkopiera program för att sälja och tjäna pengar.

No description available.