Undersökande arbetssätt har visat sig vara en bidragande faktor till ett ökat intresse för naturvetenskap bland elever. Trots fördelarna framhålls svårigheten att implementera undersökande arbetssätt i undervisningen. Tidigare forskning betonar lärares motvilja att planera laborationer, till skillnad från lärare som använder NTA och uppvisar istället sin uppskattning för de färdiggjorda laborationerna. I detta arbete om undersökande arbetssätt med stöd av NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla) undersöks hur lärare i mellanstadiet arbetar med materialet i sin undervisning. Syftet är att belysa lärares didaktiska val med NTA-lådan samt de möjligheter och begränsningar som uppstår i arbetet med materialet. Studien genomfördes genom en kombination av klassrumsobservation och intervju som metod. Observationen fokuserade på lärarens didaktiska val och intervjun fokuserade på lärarens åsikter och erfarenheter. Resultaten visar att elevernas intresse och motivation ökar vid implementeringen av NTA-lådan i ett undersökande arbetssätt. Eleverna var självgående samt självsäkra under grupparbetet och deltog aktivt i laborationen. Läraren uttryckte sin uppskattning för NTA-lådan och påstod att elevernas lärande främjas genom detta tillvägagångssätt även om det fanns utmaningar. Den största utmaningen i lärarens praktik var att förbereda det omfattande NTA-materialet vilket ansågs som tidskrävande.

No description available.

Denna studie undersöker sex verksamma mellanstadielärares syn på och arbete med utomhusundervisning inom de naturvetenskapliga ämnena. Studien tar även upp hur lärarna ser på de förutsättningar som finns för att bedriva utomhusundervisning inom naturvetenskapen. Lärarna som har deltagit i studien har fått beskriva och resonera kring sina egna val i utomhusundervsiningen. Studien grundar sig i en teori om selektiva lärotraditioner, vilket är de praktiker lärare prioriterar och för vidare inom skolvärlden. Dessa traditioner går att använda för att identifiera vilka syften som finns med olika typer av undervisning. För att undersöka detta användes det fenomenologiska arbetssättet tillsammans med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Utfallet av intervjuerna har sedan kategoriserats och diskuteras i studien. Samtliga lärare ansåg att det måste finnas ett starkt samband mellan teori och praktik, men att syftet kunde variera mellan olika utomhuslektioner. Vi har i denna studien valt att belysa två traditioner, att lära sig för att bli en naturvetare och att lära sig av naturvetenskapen. Utifrån de utförda intervjuerna framgår att samtliga lärare agerar inom båda av dessa traditioner och båda traditioner anses ha samma vikt. Lärarna som har deltagit i studien har arbetat vid skolor som har olika grad av närhet till natur, vilket har variet en av de största påverkande faktorerna för hur lärare väljer att arbeta utomhus. De som har nära till natur har stor fördel av detta, specifikt inom biologin som till och med i kursplanerna nämner fältstudier. De som arbetade vid skolor i stadsmiljö kände sig begränsade i den mån att det blir svårt att gå ut och undersöka eller observera saker i naturen på grund av att det blir omständligt att ta sig till naturen under lektionstillfället. Även om fysik och kemi inte behandlades i utomhusmiljö i lika stor utsträckning som biologi ansåg lärarna att det är enklare att behandla de ämnena i skolans närmiljö. Detta oberoende av om man har nära till naturen eller inte. Här kom istället lekplatser eller väder in som förutsättningar.

No description available.

No description available.

Denna studiens syfte var att undersöka hur verksamma NO-lärare i årskurserna 4–6 ser på det laborativa arbetet som idag bedrivs i skolan. Den ämnar även undersöka hur de ser på bedömningsarbetet gällande laborationer. Sex lärare har intervjuats för att svara på frågeställningarna. De deltagande lärarna har fått beskriva hur de resonerar kring utformningen av sin NO-undervisning, vad som påverkar dem, samt hur de arbetar med bedömningen av den laborativa undervisningen.   Studien har inspirerats av Edmund Husserls teori gällande hur människor upplever fenomen, vilket kallas för det fenomenologiska perspektivet. Den kvalitativa intervjuformen har använts som metod för insamling av data då den skapar möjligheten för lärarna att själva formulera sig samt fördjupa sig inom de ämnesområden som tas upp. Utfallet av intervjuerna har sedan kategoriserats och strukturerats för att ligga som underlag för de slutsatser som slutligen dras.   Samtliga lärare som deltog i studien nämnde att NO-undervisningen ska leda till att samtliga kursmål ska bli uppfyllda, men att det kan variera i vilken grad de använder sig av teoretiska och praktiska moment för att göra det. Det ansågs viktigt att teori och praktik inte är separerade, utan att de överlappar varandra och integreras. Det lades även vikt vid att undervisningen skulle bidra till elevaktivitet, inspirera till nyfikenhet och egna reflektioner. Å andra sidan menar vissa att det är det undersökande arbetssättet och förmågorna som berör det är viktigaste. De menar att begreppen och ordkunskapen kommer senare och att det under årskurs 4–6 gäller att förbereda eleverna inför senare årskurser genom att utveckla förmågorna gällande just systematiska undersökningar. Bedömningen av laborationer och hur det påverkar lärares val vid utformningen av undervisningen är väldigt olika lärare emellan. Vad som framkommer är att de deltagande lärarna har spridda synsätt gällande laborationsarbetet då betyg ska sättas.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att lyfta fram forskning som visar på skillnader i läsutveckling mellan pojkar och flickor. Detta görs utifrån frågeställningarna: Vad säger forskningen om elevers läsförmåga? Finns det skillnader mellan pojkar och flickors läsförmåga? Vilka faktorer kan bidra till dessa skillnader? De artiklar vi har valt ut för kunskapsöversikten har vi hittat i databasen ERIC (ProQuest). I våra sökningar valde vi ut studier som handlade om läsutveckling och som i första hand var i en nordisk kontext. Utifrån de sökkriterier vi använde oss av genererades åtta artiklar som vi ansåg var relevanta. Dels var det artiklar som använde PISA-undersökningar som grund för sina studier, och där vi kunde se en jämförelse med yngre elevers läsförmåga, dels var det artiklar som visade longitudinella resultat. Resultaten visar att det finns skillnader i läsförmåga hos pojkar och flickor, men att anledningen till dessa skillnader är svåra att förklara. Det finns också andra faktorer som är relevanta i sammanhanget, såsom bland annat föräldrars utbildningsbakgrund, kulturella samtal i hemmet, och föräldrarnas härkomst. Det är dock oklart om dessa faktorer är orsaken till skillnaden mellan könen eller om de snarare är ytterligare faktorer som kan försvåra eller hjälpa inlärningsprocessen för eleverna.

The purpose of this study is to contribute to more knowledge about how teachers’ reason about the purpose and goals with systematic investigations in biology teaching in grades F - 3, as well as how these thoughts can relate to organising purposes. The data collection method was qualitative semi-structured interviews, where eight teachers were interviewed. The results show that the teachers in this study were somewhat insecure of how to define systematic investigations, although they share several different ideas on approaches using systematic investigations as a working method. In connection to organising purposes, the results could show that parts of teachers' planning are consistent with organising purposes. However no concrete didactic model was expressed for the planning process. The teachers also mention challenges such as a lack of time to plan the content to be taught, which can be related to missing strategies in the planning process for how they can teach with systematic investigations. One conclusion is that teachers can receive good help in the planning process with the didactic model of organising purposes, which resembles strategies in the planning of teaching. / Syftet med den här studien är att bidra till mer kunskap om hur lärare resonerar kring syfte och mål med systematiska undersökningar inom biologiundervisningen i årskurserna F - 3, samt hur dessa tankar kan kopplas samman med organiserande syften. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer där åtta lärare intervjuades. Resultatet visar att lärarna i studien var något osäkra på hur de skulle definiera systematiska undersökningar, men delger trots det flera olika idéer på tillvägagångssätt med systematiska undersökningar som arbetsmetod. Vid kopplingen till organiserande syften kunde resultatet visa på att delar av lärares planering stämmer överens med organiserande syften, dock utrycktes ingen konkret didaktisk modell till planeringsprocessen. Lärarna nämner även utmaningar som bristande tid till planering av innehållet som ska undervisas vilket kan kopplas till saknade strategier i planeringsprocessen för hur de kan undervisa med systematiska undersökningar. En slutsats är att lärare kan få god hjälp i planeringsprocessen med den didaktiska modellen organiserande syften, vilket speglar strategier i planeringen av undervisningen.

No description available.

The Christian doctrine of original sin has ever since the Reformation been a central part of Lutheran theological understandings of human beings. Therefore it is of vital importance to see how this doctrine can be understood in a plausible way, with regards to contemporary society, 500 years after Luther is said to have nailed his 95 thesis to the door of the church in Wittenberg. The present study explores what contemporary issues different interpretations of the doctrine must interact with, and suggest a way of evaluating the plausibility and Lutheran identity of such interpretations. Two expositions of the doctrine of original sin published by Lutheran theologians in the 2010s are then evaluated: Utanför paradiset by Eva-Lotta Grantén (ethicist, Uppsala) and In Adam’s Fall by Ian A. McFarland (professor of Divinity, Cambridge). Particularly four aspects of their interpretations are analysed: the relationship to human experience, the integration of contemporary science and culture, the internal coherence and their narrative’s Lutheran authenticity. Even though both interpretations have their flaws, they can largely be seen as both plausible and Lutheran. Grantén gives a wholly existential picture of the original sin, while McFarland tends to see it in ontological terms. In order to avoid the pitfalls in their interpretations, a further developed understanding of the doctrine is proposed, integrating both the ontological and existential aspects.