Naturvetenskap och teknik för alla - NTA är tänkt att främja ett undersökande arbetssätt där elever ställer hypoteser, drar slutsatser, diskuterar och arbetar systematiskt. Tidigare studier visar bristande tydlighet kring vad elever bör lära sig genom NTA och hur det påverkar deras lärande. Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares syn på lärande, utmaningar och möjligheter kopplat till NTA-lådan. Genom analys av semistrukturerade intervjuer visar studien att de hinder och möjligheter lärare upplever i NTA-undervisningen påverkar elevers lärande. Vår slutsats är att ramfaktorer i verksamheten spelar en betydande roll för vilka hinder lärarna möter, vilka förutsättningar de har samt vilka anpassningar som behöver genomföras för att kunna bedriva NTA-undervisningen.

Denna uppsats baseras på en kvantitativ enkät som besvarades av 51 högstadielärare i biologi. Syftet med studien är att ta reda på i vilken utsträckning lärare i biologi använder sig av ett naturvetenskapligt arbetssätt i sin undervisning i grundskolans senare del. Bakgrunden behandlar undersökningar i undervisningen med fokus på ett naturvetenskapligt förhållningssätt och ur ett pragmatiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns en variation i hur stor del av undervisningen som ägnas åt undersökningar, majoriteten gör det ofta. Syftet med undersökningar i biologi enligt lärare är för att eleven ska få träna på det naturvetenskapliga arbetssättet. Många lärare känner sig nöjda med mängden undersökningar i undervisningen och av de som skulle önska mer menar att orsaken är ramfaktorer. Uppsatsen visar avslutningsvis förslag på vidare forskning i ämnesområdet.

ROP undersökningen har visat sig vara en stressande och smärtsam undersökning för det prematura barnet. Vid ROP-undersökning är det barnsjuksköterskan som ansvarar för omvårdnaden om det prematura barnet på neonatalavdelning. Inga publicerande studier har identifierats inom området där sjuksköterskors upplevelser är beskrivna i samband med en ROP-undersökning. Suftet med pilotstudien var att belysa barnsjuksköterskors upplevelser i samband med ROP-undersökningar på prematura barn födda innan gestationsvecka 32. Pilotstudien har en kvalitativ deskreptiv design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att optimal omvårdnad och föräldramedverkan bidrog till en gynnsam omvårdnad enligt barnsjuksköterskorna. Smärtskattning, arbetsmiljö, barnfokus och information var utvecklingsområden som identifierades. Temat som framkom var att barnsjuksköterskorna upplevde att beteendestödjande interventioner har en skonsam inverkan på det prematura barnet vid en ROP-undersökning. Utifrån resultatet i pilotstudien vore det av intresse att undersöka barnsjuksköterskans omvårdnadsobservationer för att bedöma smärtförnimmelser vid en ROP-undersökning i en fullskalig studie. Vidare forskning inom detta område kan leda till att den evidensbaserade omvårdnande vid ROP-undersökning på det prematura barnet utvecklas.

No description available.

Introduktion Medicinsk vetenskap och sjukvårdens möjligheter att hjälpa utvecklas ständigt. Sjukvården idag kan i många fall ställa rätt diagnos och ge en effektiv behandling för att bota den som drabbats av ohälsa. Radiologiska undersökningar är ett viktigt hjälpmedel men innebär också risker i form av strålning samt felaktigt resursanvändande. Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att skapa en bättre användning av radiologi och följsamhet till medicinska riktlinjer så att patienten får rätt undersökning utifrån sitt behov samt att resur-ser nyttjas mer optimalt. Målsättningen var att öka andelen berättigade undersökningar. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att få en förståelse för vilka faktorer som påverkar remittentens val av radiologisk undersökning och därmed berättigandegraden vilka aktiviteter i förbättringsarbetet påverkar berättigandegraden och på vilket sätt Metod Interventioner i form av utbildning och mätningar användes för att höja berättigandegraden. Bedömning av berättigandegraden gjordes av en ST-läkare. En fallstudie med kvalitativ ansats genomfördes och fokusgruppintervju användes för att stu-dera förbättringsarbetet. Resultat Studien visar att berättigandegraden ökar något som ett resultat av de valda interventionerna. Utbildningen på plats gav också upplevda positiva effekter i form av bättre kunskap och lä-rande för deltagare. Analysen visade att osäkerhet som läkare upplever i sitt arbete med patienten kan härledas till kategorierna kunskap och krav. Diskussion/Slutsats Utbildning genomförd av radiologispecialist har visat sig vara framgångsrikt koncept. Mät-ningar som metod för lärande och förändring uppfattades istället som mätning för uppföljning. Förbättrad kunskap kring vilka faktorer som styr läkares val av undersökning har uppnåtts och områden för fortsatt förbättring har identifierats / Introduction Medical science and medical facilities and clinical possibilities to help patients evolve con-stantly. Healthcare today can often make the diagnosis and provide effective treatment to cure the victim of ill health. Radiological surveys are an important tool but also provide risks in the form of radiation, and improper use of resources. Purpose The purpose of the improvement work was to create a better use of radiology and adherence to medical guidelines so that the patient gets the right for increase based on their needs and resources will be used more optimally. The goal was to increase the proportion of eligible studies. The purpose of the study of the improvement was to gain an understanding of what factors affect physicians choice of radiological investigation and thereby provide entitlement degree which activities in the improvement process affects eligibility degree and in what way Method Interventions in the form of education and measurements used to improve eligibility rate. As-sessment of the eligibility rate was made by a resident physician. A case study with a qualitative approach was implemented and focus-group interviews were used to study the improvement process. Results Results indicates that the eligibility rate increased slightly as a result of the selected interven-tions. Education in place, however, gave perceived benefits in terms of improved knowledge and learning for participants. The analysis showed that the uncertainty that physicians experience in their work with pa-tients can be attributed to the categories of knowledge and requirements. Discussion / Conclusion Education conducted by a radiology specialist has is shown to be a successful concept. Meas-urements as a method of learning and change were perceived as measurement for monitoring. Improved knowledge about the determinants of physician choice of survey has been achieved and areas for further improvement are identified.

I denna studie var syftet att ta reda på vilka faktorer som enligt tidigare forskninginverkar på elevers lärande vid utförandet av systematiska undersökningar i NOundervisningen,med ett särskilt fokus på förmågan att genomföra systematiskaundersökningar. Frågeställningen har besvarats genom en systematisklitteraturstudie där tidigare forskning på området har analyserats och diskuterats.Databaserna Eric (Ebsco), Summon, NorDiNa och avhandlingar.se har använts föratt hitta relevant litteratur som har avgränsats till vetenskapliga artiklar,avhandlingar och licentiatuppsatser. Efter kvalitetsgranskning och genomläsningav de utvalda texterna har gemensamma teman utkristalliserats och texterna hardärefter diskuterats och jämförts med varandra. Resultatet visade att faktorer somatt uppmärksamma elevers intresse, låta dem använda sina tidigare erfarenheter isitt lärande och att ha en medveten och tydlig kommunikation är viktiga förelevernas kunskapsinhämtning vid systematiska undersökningar. Andra viktigafaktorer som studiens resultat visade var att en varierad frihetsgrad ochsvårighetsgrad vid laborationer samt att ge eleverna möjlighet att inte bara utföraegna undersökningar utan även få kritiskt granska, jämföra och bedömatillförlitlighet hos andra forskningsresultat är viktig för att eleverna ska fåmöjlighet att utveckla förmågan att genomföra systematiska undersökningar. / <p>so</p>

Sammanfattning Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur eleverna i lågstadiet tillägnar sig begreppskunskaper och förmåga att genomföra systematiska undersökningar när de undervisas genom NTA i ämnet kemi. Studien genomfördes i en årskurs 3 med NTA-uppdraget färgerna i färgen. Vi valde att genomföra en kvalitativ interventionsstudie med strategin designbaserad studie. Vid två lektionstillfällen agerade vi själva lärare och observatör. Lektion A planerades efter NTA’s lärarhandledning. Efter analys av lektion A genomfördes en förändring till lektion B. Förändringarna av lektionen var visuellt stöd och tydligare muntlig stöttning från läraren. Den sociokulturella synen på lärande genomsyrar den aktuella studien och det insamlade resultatet. Resultatet visar att NTA-uppdraget färgerna i färgen bidrar till viss begreppsförståelse för begreppet separera och förmåga att genomföra systematiska undersökningar. Med de förändringar som gjordes till lektion B visade insamlat resultat på en ökad förståelse för begreppet separera och förmåga att genomföra systematiska undersökningar. Därmed dras en möjlig slutsats att verksamma och blivande F-3 lärare kan tillägga visuellt stöd och mer muntlig stöttning i sin undervisning när de använder sig av NTA uppdraget färgerna i färgen. / AbstractThe purpose of our study is to contribute knowledge about how primary school students acquire conceptual knowledge and the ability to conduct systematic investigations when taught through NTA in the subject of chemistry. The study was conducted in a grade 3 through the NTA assignment färgerna i färgen.We chose to conduct a qualitative intervention study with the strategy of design-based study. On two occasions we acted as teachers and observers. In lesson A, the assignment was planned straight from the NTA’s pedagogical plan. After analysis of lesson A we made a change for lesson B. The changes we did to lesson B were adding visual support and more oral support from the teacher. The sociocultural view of learning permeates the current study and the collected results. The results show that the NTA assignment färgerna i färgen contributes to some conceptual understanding of the concept of separation and the ability to conduct systematic investigations. With the changes that were made from the collected results the students showed an increased understanding of the concept of separation and the ability to carry out systematic investigations. Thus, it is concluded that active and prospective F-3 teachers should add visual support and more oral support in their teaching when using NTA assignment färgerna i färgen.

The aim of this study is to contribute to more knowledge about how pedagogical link-making can be used to make the subject content of physics visible in systematic investigations. The method used is a didactic exemplification in a design study, where pupils have been observed in the teaching through audio recording and field notes. The study was carried out in two teaching cycles and the sample of pupils consisted of two classes in 4th grade. We studied whether the subject content in a systematic investigation could be made visible to the pupils through specific pedagogical link-making processes. The result showed that link-making was less favorable in the practical aspects of a systematic investigation, but it created opportunities for feedback that promoted learning, together with emotional involvement. It turned out that the emotional involvement of the pupils does not alone lead to learning. Feedback on subject content was required to be able to lead the pupils towards new knowledge. It is therefore important that the teaching is not only planned based on creating an emotional commitment but also to link back to the subject content in different ways. Based on this insight, the original didactic model was revised, and a new draft of a didactic model was produced. The teacher needs to take responsibility for meeting the pupils in their emotions about the teaching and try to connect these with different types of knowledge to promote pupil learning, which was made visible in the new model. / Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur pedagogiskt länkskapande kan användas för att synliggöra fysikens ämnesinnehåll i systematiska undersökningar. Metoden som använts är en didaktisk exemplifiering i en designstudie, där elever har observerats i undervisningen genom ljudupptagning och fältanteckning. Undersökningen genomfördes i två undervisningscykler och elevurvalet bestod av två klasser i årskurs 4. Studien undersökte, om ämnesinnehållet i en systematisk undersökning kunde synliggöras för eleverna genom olika pedagogiskt länkskapande processer. Undersökningen visade att länkskapning var mindre gynnsamt i de praktiska momenten i en systematisk undersökning, men att det skapade möjligheter för en återkoppling som tillsammans med känslomässigt engagemang främjade ett lärande. Det visade sig att känslomässigt engagemang hos eleverna inte ensamt leder till ett lärande, utan det krävdes en återkoppling till någon form av ämnesinnehåll för att kunna leda eleverna vidare mot nya kunskaper. Det blir därmed av betydelse, att undervisningen inte enbart planeras utifrån att skapa ett känslomässigt engagemang, utan även för att koppla tillbaka till ämnesinnehållet på olika sätt. Utifrån denna insikt reviderades den ursprungliga didaktiska modellen och ett nytt utkast till en didaktisk modell togs fram. Läraren behöver ta ett ansvar i att möta eleverna i deras känslor för undervisningen och försöka koppla samman dessa med olika typer av kunskaper för att främja lärandet hos eleverna, detta synliggjordes i den nya modellen.

Denna studie syftade till att utveckla kunskaper om vilka hinder och möjligheter virtuella laborationer har som undervisningsmetod för elevers lärande av fotosyntesens reaktionshastighet. De frågor som studien syftade att svara på var hur elevers förståelse utvecklas genom samarbete med den virtuella laborationen och vilka kritiska aspekter av fotosyntesens reaktionshastighet en virtuell laboration kan synliggöra. För att undersöka detta planerade, genomförde och analyserade jag en lektion med elever i årskurs 3. Det sociokulturella perspektivet och variationsteorin användes som teoretiskt ramverk. Data samlades in genom ett för-eftertest, observationer, fokussamtal samt ljus-videoinspelningar under lektionen. I den här studien användes en virtuell laboration i vilken eleverna kunde undersöka hur temperatur och ljus påverkar fotosyntesens reaktionshastighet. Tre kritiska aspekter relaterade till den virtuella laborationen identifierades. Med hjälp av variationsteorin utformades en undervisning med den virtuella laborationen med målet att synliggöra de identifierade kritiska aspekterna. Därtill söktes övriga kritiska aspekter i för-och eftertestet. Resultatet visade att den virtuella laborationen kunde synliggöra de identifierade kritiska aspekter för flertalet av eleverna i studien, men inte alla. Dessutom framkom ytterligare kritiska aspekter som den virtuella laborationen inte kunde ge svar på. Emellertid visade resultatet att samarbetet mellan eleverna samt lärarens stöd bidrog till en utvecklad förståelse för fotosyntesens reaktionshastighet.

The use of guided instructions are often debated in science education research, but nevertheless often used in lower secondary school. The aim of this licentiate thesis is to contribute to knowledge about science education in lower secondary school when pupils’ do lab work using guided instructions. Two pupils are observed when they, during an activity, are expected to interpret an instruction and handle different artifacts. In study 1, the aim is to exploratory investigate and illustrate and discuss how a pragmatic analysis of learning (a combination of practical epistemology analysis and pragmatic theory) may contribute when developing principles for guided lab work. The result showed that  central principles for teaching is needed. Teachers need to participate during pupils’ lab work and focus on how pupils handle their learning environment and what pupils acknowledge as a learning environment.  In study 2 the aim is to develop, empirically test and discuss a methodology (i.e. a combination of an analytical method, a strategy for analysis and pragmatic theory). The pragmatic inspired methodology is developed and tested to create knowledge about what kinds of different engagement may develop when pupils participate in guided lab work. In this study, which is based on earlier contributions to our understanding of engagement, interest and taste, two different intrinsic engagements were found; one is linked to the purpose of the activity and the other to enjoyment. The result showed that the first type of engagement is developed while the pupils solve a practical problem furthermore the pupils’ solution carries artistic qualities, (i.e. a personal investment beyond what is expected from the teacher regarding the laboratory work that they are involved in).  Finally, I draw on studies 1 and 2 to conclude principles for guided lab work in lower secondary school. These principles may be useful when teachers want pupils to engage artistically in an activity.