Digitala verktyg har blivit en integrerad del av undervisningspraktiken, inte minst i språkundervisningen. Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag sett att lärare använder digitala verktyg av olika slag och i olika syften. Man vet dock inte mycket om i vilket syfte de används och på vilket sätt dessa verktyg exempelvis bidrar till en fördjupad kvalitet i språkundervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka användningen av digitala verktyg i undervisningen i engelska en mellanstadieklass (årskurs 5). Studien kommer att fokusera på att identifiera vilka digitala verktyg och vilka program som används av lärare i undervisning i engelska och i vilket pedagogiskt syfte dessa digitala verktyg används. Metoden för att materialinsamling är kvalitativ och materialet består av klassrumsobservationer med observationsschema och fältanteckningar. Som analysmetod används tematisk analysmetod av Braun & Clarke (2006).Studien baseras på TPCK-teorin (Technological Pedagogical Content Knowledge), som är en teoretisk ram inom utbildningsforskning och pedagogik. TPCK-teorin syftar till att förstå och beskriva den komplexa kunskap som krävs för att effektivt integrera teknik i undervisningen. Enligt TPCK-teorin är undervisning och lärande en kombination av tre kunskapsområden: teknologi, pedagogik och ämnesinnehåll. Teknologisk kunskap handlar om att förstå digitala verktyg och deras möjligheter.Resultaten från studien visar att olika digitala verktyg används för att undervisa engelska i grundskolan. Quizlet, Kahoot, Google Classroom, Google Dokument, Smartboard och projektor är några av de verktyg som används. Användningen av dessa verktyg varierar beroende på pedagogiska mål och ändamål.

<p>High school students of today frequently come into contact with the English language through</p><p>radio and television. Many students even manage to read instruction manuals and understand</p><p>how technical devices work, such as, for example, computer games. However, most teachers</p><p>underestimate their students’ ability and persist in using Swedish to explain how the English</p><p>language works. I have analysed how high school students manage when they take an English</p><p>grammar test in English. My results show that the students manage very well. Learning is</p><p>rather about the meta cognitive ability of the students which, is what both teachers and</p><p>students should spend more time on in order to achieve successful learning.</p>

This essay is a qualitative study based on interviews. This essay focuses on studying six primary schools teachers and twelve primary school students  experiences and descriptions of English teaching design in relation to students interests and experiences. The purpose is to investigate what motivates student learning and how students extramural meetings, english activities outside school, incorporate in English teaching to create a meaningful teaching for the students.     The results has been analyzed through theoretical perspectives about intrinsic motivation, the theory of a third area and design for learning. The results show that the teachers in this study are aware of the students extramural activities and uses them as a resource in the English teaching. Previous research has shown that there is a gap between the English used in school and the English used outside of school.  The results show that to be able to bridge the gap between the two cultures of english teachers have designed their English lessons by the theory of a third area and a design for learning to motivate their students.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever att man bör bemöta elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i undervisningen i ämnet engelska, för en framgångsrik undervisning där alla elever har möjlighet att nå kunskapskraven. I dagens globala samhälle är goda kunskaper i engelska betydelsefulla. Kunskaper i engelska värderas högt. Engelska är ett av tre kärnämnen som elever behöver vara godkända i när de lämnar årskurs 9 för att ha möjlighet att studera vidare på gymnasienivå. Elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever ofta att undervisningen i engelska är utmanande på grund av sina svårigheter att läsa och skriva. För att få en bakgrund och förståelse för problemet ges en redogörelse för vad läsoch skrivsvårigheter och dyslexi är. Utifrån tidigare forskning fokuseras på vilka framgångsfaktorer som tidigare forskning visar på för elever i läs-och skrivsvårigheter/dyslexi i undervisningen i engelska. Slutligen beskrivs vilka hinder och möjligheter dessa elever kan möta i undervisningen i engelska. I den kvalitativa undersökningen intervjuas lärare som undervisar elever i engelska i årskurs 7-9. Utifrån lärarperspektivet beskriver lärarna sina upplevelser om bemötandets betydelse, vad de upplever är framgångsrik undervisning i engelska samt vilka svårigheter de upplever att de har att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i engelska. I den fenomenologiska analysen framkommer ett antal fenomen inom varje område. I resultatdiskussionen diskuteras essenserna, tillit som skapar trygghet samt meningsfull undervisning, som framkommit genom den fenomenologiska analysen.

High school students of today frequently come into contact with the English language through radio and television. Many students even manage to read instruction manuals and understand how technical devices work, such as, for example, computer games. However, most teachers underestimate their students’ ability and persist in using Swedish to explain how the English language works. I have analysed how high school students manage when they take an English grammar test in English. My results show that the students manage very well. Learning is rather about the meta cognitive ability of the students which, is what both teachers and students should spend more time on in order to achieve successful learning.

Detta examensarbete utforskar uppfattningarna hos nyanlända högstadieelever inom undervisningen i engelska i Sverige och i sina hemländer. Samtidigt undersöks strategierna som eleverna beskriver att de använder för att förbättra och utveckla sina språkkunskaper i engelska. Teori som används för att analysera det insamlade materialet är Cummins modell om språkundervisning som fokuserar på språkets innehåll som berör och engagerar, kunskap om språksystemet och fokus på språkanvändning i tal, skrift eller andra representationer. Detta är en kvalitativ studie baserat på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor med fyra nyanlända högstadieelever. Studien resultat visade en positiv uppfattning av undervisningen i engelska bland nyanlända högstadieelever i jämförelse med deras hemländer när det gäller den påverkan av engagerade lärare och positiv klassrumsmiljö där det finns interaktion, samt användningen av målspråket och olika resursmedel på lektionerna. Trots detta framkom utmaningar och brister i undervisningen i Sverige, särskilt avseende ämnesinnehåll och engagemang. Elevernas önskan om mer varierade och intressanta övningar indikerar att lektionerna ibland saknar stimulerande innehåll. Bristen på efterföljande aktiviteter efter glosförhör kan hämma elevernas effektiva tillämpning av nya ord i olika språkliga sammanhang, vilket begränsar deras förmåga att skapa djupa kopplingar mellan ordförståelse, korrekt användning och grammatik. Denna brist kan också leda till en mekanisk inlärningsprocess och riskera att elever ser språket som en uppgift snarare än ett verktyg för meningsfull kommunikation. Elever använder olika strategier för språkutveckling, inklusive samarbete, interaktion och användning av modersmål för förståelse och digitala resurser.