Syftet med uppsatsen är att få en bild av det sociala nätverket och dess betydelse för elever med svårigheter att klara matematikämnet på grundskolan. I det sociala nätverketinbegrips konsekvenser av föräldrarnas utbildningsnivå och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat två manliga matematiklärare på grundskolans högstadium. De har lämnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolår åtta inte uppnådde betyget godkänd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvärrat elevernas förmåga att tillgodogöra sig matematikundervisningen.Nyckelord: Bakgrundsfaktorer, dyskalkyli, etnicitet, genus, matematiksvårigheter, sociala nätverket, särskilt undervisningsbehov.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av det sociala nätverket och dess betydelse för elever med svårigheter att klara matematikämnet på grundskolan. I det sociala nätverketinbegrips konsekvenser av föräldrarnas utbildningsnivå och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat två manliga matematiklärare på grundskolans högstadium. De har lämnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolår åtta inte uppnådde betyget godkänd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvärrat elevernas förmåga att tillgodogöra sig matematikundervisningen.

Syftet med föreliggande undersökning är att få mer kunskap om hur undervisning av elever med höga resultat i matematik bedrivs i årskurserna 4–6, samt att få en inblick om vilka anpassningar studiens lärareanvänder sig av för att tillgodose högpresterande elevers undervisningsbehov. Vi vill även undersöka om det finns någon vedertagen definition för högpresterande elever i matematik. Undersökningen genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med tio mellanstadielärare. Studien utgår i huvudsak från ett sociokulturellt perspektiv och hermeneutiskt inspirerat analysarbete. Resultatet visar att det inte finns någon allmänt accepterad definition på̊ vad högpresterande elever är, men att lärare använder andra begrepp för elever som presterar på̊ hög nivå̊. Vidare visar resultatet att respondenterna hade kunskaper om accelerering och berikning men att dessa tekniker inte i så stor utsträckning användes på̊ ett framgångsrikt sätt utifrån den högpresterande elevens behov. Förklaringen till det ligger mestadels i bristen på̊ didaktiska ämneskunskaper och planeringstid.

Testbaserat lärande innebär, att eleverna genom användandet av upprepande tester, stärker inlärningseffekten genom att en process i hjärnans långtidsminne sätts i gång genom upprepad framplockning av information. Forskning har visat att detta är en mycket effektiv inlärningsmetod, då upprepad informationshämtning ökar förmågan att komma ihåg det som lärts in. Att dessutom använda feedback i samband med testbaserat lärande stärker inlärningseffekten ytterligare. Den tidigare forskningen om tesbaserat lärande har mestadels studerat hur effektiv inlärningen är vid inlärandet av ordförråd, fakta, begreppsförståelse, naturvetenskap med mera. Däremot är studierna av testbaserat lärande i relation till matematik och relationen till elever i särskilda utvecklingsbehov i matematik mindre omfattande. Studiens syfte var därför att ta reda på hur testbaserat lärande med feedback som metod fungerade för elever i särskilda undervisningsbehov i matematik, samt hur eleverna upplevde arbetet med testbaserat lärande i jämförelse med hur deras tidigare matematikundervisning sett ut. Denna interventionsstudie hade både en kvantitativ och kvalitativ metodansats där data från interventionen samlades in från de fyra inlärningstesttillfällena för den kvantitativa delen av studien och svaren från de semistrukturerade intervjuerna bearbetades och analyserades för den kvalitativa delen. Sammantaget visade interventionen att gruppen hade förbättrat sin grundläggande taluppfattning med avseende på ordningsföljdsberäkning och potensberäkning, under den treveckorsperiod som undersökningen pågick. Studien visade också att alla elever var positivt inställda till arbetet med testbaserat lärande.

Hemmet som vårdplats har succesivt blivit vanligare i Sverige. Befolkningen blir även allt äldre vilket gör att behovet av avancerad hemsjukvård kommer att öka. Palliativ vård är aktuellt när sjukdomen inte längre går att kurera eller bota. Syftet med palliativ vård är att lindra lidande men också att främja livskvaliteten för de personer som befinner sig i livets slutskede. Under palliativ vård skall den sjuke få en god smärtlindring och kunna leva så aktivt som möjligt. Närstående har en viktig roll i den palliativa vården och blir de som har ansvaret för den sjuke personen i hemmet. Att vara närstående till en palliativ sjuk person beskrivs som intensivt, stressigt och mycket ansträngande, vilket ger minskad frihet och en begränsad livsstil. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva de närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmiljö.Metoden som användes var en litteraturstudie där kvalitativa artiklar användes. Tio artiklar granskades och resulterade i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier.Resultatet visar att närstående upplever en förändrad livssituation och livsvärld med ett nytt ansvar för den nya situationen. De behöver mer stöd, information och kunskap. De närstående uttrycker brist på egen tid och informellt stöd. Närstående uttrycker känslor av oro, ångest och utmattning. Detta leder också till rädslor inför sjukdomen och framtiden. Trots detta upplever många närstående även positiva aspekter av att vara informella vårdgivare.Sjuksköterskan bör möta varje närstående som unik och att alla har individuella behov.Vi anser att det krävs mer utbildning för sjuksköterskor i att hantera de krislägen som närstående upplever då en nära familjemedlem ligger inför döden. / Program: Sjuksköterskeutbildning

En betydelsefull faktor för att kunna förebygga eller minska elevers svårigheter i matematik är att de upptäcks tidigt. Det är viktigt att ha kunskap om vilka signaler som ska betraktas som avvikande och kräver en särskild utredning (Butterworth, 2011; Malmer, 2006). Syftet med denna rapport är att undersöka och analysera lärares,speciallärares och specialpedagogers strategier att identifiera SUM-elever, årskurs 1-3 via deras beskrivningar. Studien har en kvalitativ ansats med vissa kvantitativa delar. Metoderna har varit dels semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och speciallärare och dels enkäter med många öppna frågor till lärarna. Undersökningen visar bland annat att pedagogerna ofta använder sig av olika kartläggningsmaterial för att upptäcka SUM-elever. De upptäcker även SUM-eleverna i det dagliga arbetet och i olika former av dialoger med andra pedagoger, elever och vårdnadshavare. Kartläggningsmaterial används olika, på vissa skolor genomförs kartläggning regelbundet efter en viss plan och på andra skolor används kartläggning vid behov. Vidare varierar det hur specialpedagogen och specialläraren använder sin tid för att hitta SUM-elever. Vissa bedömer det som betydelsefullt att observera och vara i klassen, andra bedömer det som mer verkningsfullt att handleda personal och jobba enskilt med elever för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd i matematik. I undersökningen framkom att pedagogerna inte är konsekventa i sina åsikter när det gäller hur de är grundade de specialpedagogiska perspektiven. De olika tankar som pedagogerna ger uttryck för kan sägas spegla hela skalan av specialpedagogiska perspektiv. Avslutningsvis kan man säga att pedagogerna anser att lärarnas behörighet och kompetens är det mest avgörande för om SUM-eleverna ska upptäckas. Även klasstorleken har viss betydelse för möjligheter att upptäcka SUM-elever. Speciallärarna och specialpedagogerna anser utöver detta att ett bra kartläggningsmaterial och att erfarenhet har betydelse då det gäller att upptäcka SUM-elever. Det framkom även att pedagogerna tyckte att det saknades tydlig ledning och engagemang från rektor i arbetet att upptäcka SUM-elever. Nyckelord: dialog, kartläggning, specialpedagogiska perspektiv, SUM-elev, särskilt undervisningsbehov i matematik.

För att elever ska lyckas med sin utbildning behöver skolan möta deras olika behov och ge dem rätt stöd tidigt i skolan. Det har visat sig att elever som är framgångsrika i matematik ofta även lyckas i andra ämnen. Enligt forskning sätts tyvärr stöd in alltför sent i svenska skolor och under flera år har bristande kunskapsresultat visat sig i olika undersökningar. För att förändra denna situation tillsatte regeringen en utredning som inför läsåret 2019/2020 ledde fram till reformen Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser (garantin). Syftet med garantin är att med ett systematiskt arbete uppmärksamma stödbehov och ge tidigt stöd. En utvärdering av förskoleklassens arbete med garantin gjordes av Skolinspektionen i december 2020 och den visade brister i garantins alla fyra moment. Syftet med vår studie är att undersöka lärares syn på skolors arbete med garantin i årskurs 1 med fokus på matematik. Studiens tre forskningsfrågor är: Hur beskriver lärare skolans arbete med garantins olika moment? Hur upplever lärare att skolan möter behoven hos elever i SUM? Hur uppfattar lärare skolans matematikundervisning och arbetet med elever i SUM nu i jämförelse med tiden före garantin? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju lärare. Studiens resultat visar att skolor gör ett systematiskt arbete i matematik och de genomför delvis alla garantins moment. Momentet kartläggning genomförs helt medan övriga tre moment inte uppfylls och behöver utvecklas. Trots att flera olika anpassningar görs i undervisningen och stödinsatser görs på olika sätt upplever lärarna att alla elever i SUM ändå inte får rätt stöd i rätt tid.

Syftet med denna studie är att synliggöra det interprofessionella samarbetet mellan specialllärare i matematikutveckling, specialpedagog och matematiklärare i relation till särskilda utbildningsbehov i matematik, SUM. Studien belyser samarbbetet genom begreppen interprofessionellt lärande, inkludering och tillgänglig lärmiljö. Som teoretiskt ramverk för studien har Engeströms (2001) aktivitetsteori använts. Tre verksamheter i två olika kommuner användes som studieobjekt. En kvalitativ forskningsansats valdes som metod för studien och datainsamlingen genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer samt observationer av samtal mellan matematiklärare, speciallärare i matematikutveckling och specialpedagog. Sammantaget framkommer att samarbete mellan professionerna förekommer i stor utsträckning. Dock sker samarbetet ofta mer genom information och enskilda lösningar där professionerna arbetar skilt från varandra än genom gemensam undervisning. Det upplevs mer effektivt att ta ut elever ensklit än att båda professionerna samarbetar i klassrummet samtidigt för att på så sätt lära av varandra och arbeta med en tillgänglig, inkluderande lärmiljö i relation till SUM. Samarabetet stannar på individnivå för såväl professionerna som eleven och utvecklar således varken professionerna eller den inkluderande lärmiljön i stort. / This study aims to identify interprofessional collaboration between special educational needs teachers in mathematics, special educational needs coordinators and mathematics teachers in relation to special educational needs in mathematsics. The stdy has focused on collaboration from the perspective of interprofessional learning, inclusion and an accessible learning enviroment. The research apporoach is qualitative and interviews in focus goups have been conducted as well as observations. The activity theory has functioned as the theoretical framwork through this study. Three public schools from two different municipalities were chosen for this study. The results show that collaboration between the different professions occurs frequently. However, the collaboration tends to relate more to presenting information or producing individual solutions where professins work side by side rather than together in the classroom. It is considered more efficient to extract students frpm ordinary education to provide extra support, than to collaborate within the classroom to develop the learning environment towards inclusion and learn from other professions in relation to special educational needs in mathematics. Thus, the collaboration remains on an individual level both professionally and for the students as opposed to generating new knowledge within the professions as well as an inclusive, learning environment.