<p>Denna kvalitativa studie har undersökt hur elever med Aspergers syndrom upplever att det är att gå i en särskild undervisningsgrupp. Fyra tonåringar som samtliga har gått i en särskild undervisningsgrupp, för elever med Aspergers syndrom, under sin grundskoletid intervjuades.</p><p>Syftet med studien är att öka förståelsen för elevernas upplevelser. Intervjuerna var öppna och eleverna fick fritt berätta om sina upplevelser från skoltiden. Analysen av intervjumaterialet resulterade i fyra teman: Skolarbetet, kompisar och relationer, diagnos och självbild samt val av skolverksamhet. Eleverna berättade om både positiva och negativa upplevelser som de haft under sin skoltid. Generellt sett så upplevde de att det positiva med att gå i en stor klass är att det finns många kompisar att välja mellan. Samtidigt har de haft svårt med kompisrelationerna, varit ensamma på rasterna och blivit retade. Kompisar verkar i alla fall vara av stor betydelse.</p><p>Det positiva med att gå i en liten grupp är att det är mer lugn och ro och lättare att få hjälp med skolarbetet. Det är elevernas mammor som verkar ha varit styrande för elevernas skolplacering.</p><p>Eleverna verkar på det stora hela nöjda med att gå/ha gått i en liten grupp. Samtliga verkade ha accepterat sina diagnoser. En elev uttrycker att det var skönt att få en diagnos för att han då förstod varför han var annorlunda.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att, genom jämförelse, få fördjupade och praktisktanvändbara kunskaper om lämpligt bemötande av elever, med koncentrations- och motivationssvårigheter, i observationsklassen under 1960- och 1970-talet och i Hemklassen under 2000- talet. Jag tittar närmare på hur bemötande beskrivs i forskning, i läroplanerna Lgr69 och Lpo94 samt hur lärare beskriver sitt bemötande av elever av elever med koncentrations- och motivationssvårigheter. För att ta del av lärarna sbeskrivningar och tankar har jag, genom att använda mig av en ostrukturerad intervjuteknik, intervjuat två observationsklasslärare och två lärare som arbetar i Hemklassen. Resultaten tyder på likheter mellan gårdagens och dagens bemötande av elever i särskild undervisningsgrupp. En i mitt tycke betydande skillnad som framkommit är de båda läroplanernas syn på den särskilda undervisningsgruppens syfte.</p>

<p>The purpose of this report is to investigate teachers views of whether pupils with Asperger Syndrome, autistic symptoms or ADHD shall go in ordinary classes or special groups. The study tells you about what difficulties these pupils often have, what adjustments they need in their schoolsituation and the positive and negative effects of joining a special group.</p><p>A teacher for special needs, two teachers in special groups and two teachers in ordinary classes have been intervjued and earlier made researches have been studied.</p><p>The conclusions of this study are that the decision of whether a pupil shall go in a normal class or a special group must be made individually. Most pupils who are capable to profit from the training in a normal class and pass their examination, shall go in a normal class. The greater part of the recommended adjustments are possible to do in a normal class. But it requires more resourses and teachers with better knowledges about theese handicaps.</p> / <p>Syftet med det här arbetet är att undersöka pedagogers syn på huruvida elever med Aspergers syndrom, autistiska drag eller ADHD ska gå i vanliga klasser eller i särskilda undervisningsgrupper. I studien beskrivs de svårigheter dessa elever ofta har, vilka anpassningar de behöver samt de för- respektive nackdelar som finns med särskild undervisningsgrupp.</p><p>En specialpedagog, två lärare i särskilda undervisningsgrupper samt två lärare i vanliga klasser har intervjuats och texter med tidigare gjord forskning har studerats.</p><p>Slutsatserna av undersökningen är att beslutet om huruvida eleven ska inkluderas i vanlig klass eller gå i särskild undervisningsgrupp måste avgöras noggrant från fall till fall. De elever som klarar att tillgodogöra sig undervisningen och nå godkända betyg i vanlig klass bör gå i vanlig klass. Merparten av de anpassningar som rekommenderas går att göra i vanlig klass. Det krävs dock att kompetensen hos lärarna höjs och att det skjuts till mer resurser.</p>

Syftet med denna uppsats var att, genom jämförelse, få fördjupade och praktisktanvändbara kunskaper om lämpligt bemötande av elever, med koncentrations- och motivationssvårigheter, i observationsklassen under 1960- och 1970-talet och i Hemklassen under 2000- talet. Jag tittar närmare på hur bemötande beskrivs i forskning, i läroplanerna Lgr69 och Lpo94 samt hur lärare beskriver sitt bemötande av elever av elever med koncentrations- och motivationssvårigheter. För att ta del av lärarna sbeskrivningar och tankar har jag, genom att använda mig av en ostrukturerad intervjuteknik, intervjuat två observationsklasslärare och två lärare som arbetar i Hemklassen. Resultaten tyder på likheter mellan gårdagens och dagens bemötande av elever i särskild undervisningsgrupp. En i mitt tycke betydande skillnad som framkommit är de båda läroplanernas syn på den särskilda undervisningsgruppens syfte.

Denna kvalitativa studie har undersökt hur elever med Aspergers syndrom upplever att det är att gå i en särskild undervisningsgrupp. Fyra tonåringar som samtliga har gått i en särskild undervisningsgrupp, för elever med Aspergers syndrom, under sin grundskoletid intervjuades. Syftet med studien är att öka förståelsen för elevernas upplevelser. Intervjuerna var öppna och eleverna fick fritt berätta om sina upplevelser från skoltiden. Analysen av intervjumaterialet resulterade i fyra teman: Skolarbetet, kompisar och relationer, diagnos och självbild samt val av skolverksamhet. Eleverna berättade om både positiva och negativa upplevelser som de haft under sin skoltid. Generellt sett så upplevde de att det positiva med att gå i en stor klass är att det finns många kompisar att välja mellan. Samtidigt har de haft svårt med kompisrelationerna, varit ensamma på rasterna och blivit retade. Kompisar verkar i alla fall vara av stor betydelse. Det positiva med att gå i en liten grupp är att det är mer lugn och ro och lättare att få hjälp med skolarbetet. Det är elevernas mammor som verkar ha varit styrande för elevernas skolplacering. Eleverna verkar på det stora hela nöjda med att gå/ha gått i en liten grupp. Samtliga verkade ha accepterat sina diagnoser. En elev uttrycker att det var skönt att få en diagnos för att han då förstod varför han var annorlunda.

No description available.

The purpose of this report is to investigate teachers views of whether pupils with Asperger Syndrome, autistic symptoms or ADHD shall go in ordinary classes or special groups. The study tells you about what difficulties these pupils often have, what adjustments they need in their schoolsituation and the positive and negative effects of joining a special group. A teacher for special needs, two teachers in special groups and two teachers in ordinary classes have been intervjued and earlier made researches have been studied. The conclusions of this study are that the decision of whether a pupil shall go in a normal class or a special group must be made individually. Most pupils who are capable to profit from the training in a normal class and pass their examination, shall go in a normal class. The greater part of the recommended adjustments are possible to do in a normal class. But it requires more resourses and teachers with better knowledges about theese handicaps. / Syftet med det här arbetet är att undersöka pedagogers syn på huruvida elever med Aspergers syndrom, autistiska drag eller ADHD ska gå i vanliga klasser eller i särskilda undervisningsgrupper. I studien beskrivs de svårigheter dessa elever ofta har, vilka anpassningar de behöver samt de för- respektive nackdelar som finns med särskild undervisningsgrupp. En specialpedagog, två lärare i särskilda undervisningsgrupper samt två lärare i vanliga klasser har intervjuats och texter med tidigare gjord forskning har studerats. Slutsatserna av undersökningen är att beslutet om huruvida eleven ska inkluderas i vanlig klass eller gå i särskild undervisningsgrupp måste avgöras noggrant från fall till fall. De elever som klarar att tillgodogöra sig undervisningen och nå godkända betyg i vanlig klass bör gå i vanlig klass. Merparten av de anpassningar som rekommenderas går att göra i vanlig klass. Det krävs dock att kompetensen hos lärarna höjs och att det skjuts till mer resurser.

No description available.

The aim of thesis was to, through a action research study and through individual interviews with five students, clarify their perspective on educational assistance in high school. The study shows that students prefer teaching in small groups outside of regular whole class because it gives the them access to the factors they consider crucial for a functioning support-time whit a skilled and dedicated teatcher, in a calm and safe environment. Moreover, the students claim the importance of technical equipment especially in the Swedish subject, but also in other subjects. Today the educational assistance varies from an outside-the-class teaching situation to a whole-class situation with teacher support as well as technicaal equipment. When the student were asked to describe the cinditions under which studies can be conducted with the whole class they tried to imitate the learning environment they have in a small group. The Students´aspirations are achievable with the right economic resources, but unfortunately the financial resources of the   school are limited.

This study aims to complement, and add to, existing knowledge and perceptions regarding the term inclusion. The overarching aim is to provide examples of elementary school teachers’ views regarding their definition of inclusion, their perceptions of how legal documents describe it and their approaches on including practices in the classroom. The study is qualitative and based on interviews with eight elementary school teachers. Four teachers operate in a Swedish school and four teachers work at the Åland Islands in Finland. The study underscores the fact that definitions of the term inclusion varies, both among the teachers who are interviewed and among teachers and scholars. It also shows that the teachers’ perceptions of inclusion tend to derive primarily from media and collegial discussions, rather than from their education or the curriculum.