• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 60
  • Tagged with
  • 60
  • 54
  • 30
  • 26
  • 19
  • 17
  • 16
  • 16
  • 15
  • 13
  • 11
  • 10
  • 9
  • 8
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Skolpersonalens syn på skolfrånvaro i särskilda undervisningsgrupper och grundskola

Katri, Ek, Björnström Woutilainen, Susanne January 2020 (has links)
Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som beskrivs främjar närvaro samt förebygga och identifiera skolfrånvaro hos elever i särskilda undervisningsgrupper och grundskola. Vi ville även synliggöra hur betydelsefullt samarbetet mellan skola och externa instanser var för att eleven ska få rätt förutsättningar att lyckas i skolan. Metodansatsen var kvalitativ och vår teori vilade på Bronfenbrenners ekologiska modell. Teorin påvisar att eleven tillsammans med familj, skola och fritid påverkas av varandra i olika system. Studien byggde på fyra fokusgruppsamtal där meningen var att informanterna skulle prata fritt utan påverkan av oss. Fokusgrupperna tillhörde samma kommun men de fanns inom olika rektorsområden och arbetade inom olika skolverksamheter. Resultaten från samtalen synliggjorde två områden som viktiga. Den första betydelsefulla faktorn enligt fokusgrupperna för skolnärvaro var goda relationer mellan elev och skolpersonal. Den andra faktorn var samverkan mellan skola och externa instanser.
22

Medias framställning av särskilda undervisningsgrupper / Media's Depiction of Remedial Classes

Géewe, Linda January 2020 (has links)
No description available.
23

Den segregerade undervisningsgruppens återkomst – lärares uppfattningar om inkludering

Friberg, Lina, Bryland, Caroline January 2020 (has links)
Bryland, Caroline & Friberg, Lina (2020). Den segregerade undervisningsgruppens återkomst– lärares uppfattningar om inkludering. Specialpedagogprogrammet, Institutionen förskolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.
24

Särskild Undervisningsgrupp - Autism - En verksamhet vid sidan av eller en del av en inkluderande skolmiljö?

Änghede Haraldsson, Sara January 2020 (has links)
Sammanfattning Änghede Haraldsson, Sara (2019). SU-grupp autism. En verksamhet vid sidan av eller en del av en inkluderande skolmiljö? Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie önskar synliggöra autismverksamheten inom kommungemensam särskild undervisningsgrupp (SU-grupp) genom jämförelse av verksamhetsbeskrivningar från olika aktörer inom organisationen. Studiens förväntade kunskapsbidrag är att synliggöra verksamheten, diskutera och jämföra skillnader mellan olika skolors verksamheter och genom denna process förmedla möjliga utvecklingsområden för SU-grupp autism.Syfte och frågeställningarSyftet med arbetet är att synliggöra verksamhet och organisation av kommungemensam SU-grupp för elever med autismdiagnos i grundskola. Förutsättningar av speciellt intresse är utbyte av intern- och extern kompetens, kollegialt lärande och lärmiljöer. De preciserade frågeställningarna är:•Hur organiseras verksamheten SU-grupp autism på skolorna?•På vilka sätt skiljer sig och förenas olika aktörers beskrivning av verksamhet och organisation? •Hur beskriver personal samt skolledare att de arbetar med förutsättningarna intern- och extern kompetens, kollegialt lärande och lärmiljöer?•Vad innebär inkludering för medverkande grundskollärare, skolledare samt centralt team för särskilt stöd inom SU-grupp autism?Teori Insamlad empiri har genom analysen tolkats utifrån systemteori, verksamhetsteori samt olika specialpedagogiska teorier och olika perspektiv på inkludering. MetodDenna studie utgår ifrån det humanvetenskapliga området med hermeneutik som metodologisk ansats genom både tolkning och analys. Människan och hennes situation är det centrala genom undersökningen med mål om djupare förståelse för hur olika arbetsgrupper beskriver sin verksamhet. Insamling av empiri utgörs av intervjuer med halvstrukturerade intervjufrågor. Frågeställningar kring förutsättningar för likvärdig skolgång formulerades utifrån erfarenhet av att arbeta inom SU-grupp autism. Förutsättningar av initialt intresse är: lärmiljöer, kollegialt lärande, intern och extern utveckling liksom syn på inkludering som begrepp. Den insamlade empirin har tolkats och jämförts utifrån hermeneutikens mål i syfte att förstå och förmedla olika aktörers syn på sin verksamhet och slutligen resulterat i nya faktorer, mönster och strukturer, som påverkar verksamheten.ResultatVerksamhetsbeskrivningar från aktörer inom SU-grupp autism skiljer sig åt mellan de yrkesgrupper som medverkat. Grundskollärare, skolledare och enhetschef för team för särskilt stöd skiljer sig åt i sin syn på verksamhet, organisation, dess förutsättningar och mål samt kännedom om hjälp och stöd som finns att få. SU-gruppernas utformande tillsammans med skolornas ledarskap leder till individuellt utformade verksamheter med stor spridning och eget ansvar. Utifrån medverkande i studien framstår SU-grupp vara en verksamhet vid sidan om övrig skola. En helhetssyn som genererar kompetensutveckling för skolans hela personal i syfte att öka kunskap och förståelse för alla elevers olikheter samt specifik kunskap om de behov elever med diagnos inom AST kan ha, är en förutsättning för att skapa ett inkluderande arbete med samarbete och delaktighet på en skola (Finch m.fl., 2013; Guldberg m.fl., 2011; Skolinspektionen, 2012). Sådan kompetensutveckling kan leda till önskvärda möjligheter för lärare att skapa inkluderande skolmiljö med acceptans för alla elevers olikheter, vilket grundskollärare i SU-grupp i denna studie saknar. Resultaten visar att verksamhetens mål, liksom det praktiska utformandet, ser olika ut på skolor med SU-grupp. Synen på verksamhetens mål varierar stort mellan de medverkande. Grundskollärare ser att det främsta målet är elevernas trygghet och mående samtidigt som rektorer placerar bedömning utifrån kunskapskraven först. Även kunskap om AST och erfarenhet av arbete i och med SU-grupp skiljer sig åt mellan de rektorer som intervjuats. Genom tolkning och bearbetning synliggörs fyra områden inom vilka verksamhetsbeskrivningarna tydligt skiljer sig åt. Dessa är: verksamhetens mål, en verksamhet i verksamheten, struktur och organisation samt elevsyn och inkludering.
25

Framgångsfaktorer i en särskild undervisningsgrupp – för elever med NPF En studie om några pedagogers och elevers tankar kring arbetet i en delvis integrerad särskild undervisningsgrupp

Backman Hedin, Marie January 2019 (has links)
Backman Hedin, Marie (2019). Framgångsfaktorer i en särskild undervisningsgrupp för elever med NPF. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle, Malmö Universitet. 90 hp. Jag vill utifrån pedagogers och elevers tankar och upplevelser bidra med kunskap kring hur arbetet kan se ut i en delvis integrerad särskild undervisningsgrupp, för att skapa en så gynnsam utveckling som möjligt för dessa elever. Syftet med studien är att synliggöra några pedagogers och elevers tankar och upplevelser av språkutvecklande arbetssätt, fördelar respektive nackdelar med en särskild undervisningsgrupp och deras tankar om inkludering och exkludering i en särskild undervisningsgrupp för elever med NPF, med stöd av följande frågeställningar: 1/ Hur arbetar pedagogerna i ett språkutvecklande syfte och vad anser de vara framgångsfaktorer för elevernas utveckling? 2/ Hur upplever eleverna språkutvecklingen i den särskilda undervisningsgruppen? 3/Hur tänker pedagogerna och eleverna kring fördelar respektive nackdelar med den särskilda undervisningsgruppen? 4/ Hur tänker pedagogerna och eleverna kring inkludering och exkludering? Studiens resultat tolkas med teoretiska förankring i ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2014) samt i ett kategoriskt/relationellt perspektiv (Emanuelsson m.fl. 2001). Den övergripande analysen inspireras av en hermeneutisk ansats (Thurén, 2014). Det empiriska materialet består av semistrukturerande intervjuer, (Kvale & Brinkman, 2014) med fyra pedagoger och två elever. Resultaten visar på att struktur, tydlighet, förberedelser och samarbete med elevernas välmående i fokus, leder till framgång för kunskapsutveckling. Samtliga pedagoger upplever att samarbetet med övriga pedagoger och mentorer på skolan behöver förbättras Pedagogerna upplever till viss del att ledningen inte är tillräckligt synlig i verksamheten, vare sig beträffande organisation eller utveckling. Varken pedagoger eller elever ser några nackdelar med den delvis integrerade särskilda undervisningsgruppen, utan upplever detta arbetssätt som en förutsättning för lärande. Resultaten visar vidare på vikten av 4 att strukturerade utvärderingar av denna undervisningsgrupp görs kontinuerligt. Elevernas skolmiljö måste ses ur ett relationellt perspektiv. Informanterna upplever att detta är ett bra sätt att undervisa elever med NPF, då eleverna får möjlighet att tillhöra både den Lilla klassen och den Stora. Det finns alltid utvecklingsmöjligheter inom skolan, såsom beträffande samarbetet med övriga pedagoger, och att få ledningen att engagera sig mera i verksamheten. Resultatet har fått mig att förstå hur svårt och tufft det kan vara för elever med NPF, att fungera i skolans värld. Jag menar att speciallärare och specialpedagoger har ett oerhört viktigt uppdrag tillsammans med elevhälsan och skolledning i detta arbete. Vi här kan arbeta för att se till att hela elevens skolsituation tas hänsyn till, ut ett relationellt perspektiv.
26

En fallstudie av en särskild undervisningsgrupp på gymnasiet - Ett särskiljande inkluderingsperspektiv

Jacqueline, Da Silva Broberg January 2019 (has links)
Sammanfattning/AbstractDa Silva Broberg, Jacqueline (2019). En fallstudie av en särskild undervisningsgrupp på gymnasiet - ett särskiljande inkluderingsperspektiv. Speciallärarprogrammet, språk, - skriv, och läsutveckling. Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien kan ge en inblick i skolans olika aktörers upplevelser av att organisera det särskilda stödet. Den kan också ge en förståelse för de upplevelser informanterna berättar om gällande det stöttande arbetet och organisatoriska förutsättningar, där elever, lärare och speciallärare i den särskilda undervisningsgruppen ingår. På organisationsnivå ger studien en inblick i spec. teamets utvecklingsarbete i att organisera för det stöttande arbetet som sker på skolans samtliga nivåer.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att sammanställa hur skolans olika aktörer inom organisationen upplever förutsättningarna att organisera för det särskilda stödet och hur det upplevs av elever, gymnasielärare och speciallärare i en särskild undervisningsgrupp. Resultatet används som kartläggningsmaterial i det fortsatta utvecklingsarbetet.•Hur upplever elever i den särskilda undervisningsgruppen det stöd de får och vilket stöd upplever de att de är i behov av?•Hur upplever lärare, elever och speciallärare det stötande arbetet och planeringen för det stöd som bedrivs i den särskilda undervisningsgruppen?•Hur upplever olika aktörer inom skolans nivåer de stödinsatser som ges inom organisationen?TeoriDen ekologiska systemteorin har inspirerat både som modell och teori i undersökningen och analysen utgörs av teorins tre olika nivåer: individ, -grupp, -och organisationsnivå. Informanternas utsagor analyseras på flera nivåer och genom perspektiv såsom det sociokulturella, relationella, brist- eller kategoriskt perspektiv. MetodPå organisationsnivå har individuella semistrukturerade intervjuer genomförts vid två tillfällen med administrativ chef och de speciallärare och specialpedagoger som utgör skolans så kallade spec. team, samt en individuell med rektorn på skolan. Triangulering har gjorts på grupp- och individnivå genom individuella semistrukturerade intervjuer med två elever samt en deltagande elevobservation, två speciallärare i en semistrukturerad intervju samt en semistrukturerad fokusgruppintervju, med fyra gymnasielärare, där samtliga berättar om sina upplevelser av det stöttande arbetet som bedrivs i den särskilda undervisningsgruppen och på skolan.ResultatResultatet visar att på organisationsnivå har det skapats rutiner kring det stöttande arbetet, där spec. teamet har funktionen av förändringsaktörer på skolan som utvecklar den särskilda undervisningsgruppen och det stöttande arbetet på skolan överlag. Det har hittills skett en omstrukturering, men för att förändringarna ska bli bestående måste en implementering ske och samtliga skolans aktörer involveras i förändringsarbetet. I ett sådant arbete påverkas samtliga i organisationen på individ- grupp- och organisationsnivå. Specialpedagogiska implikationerNågra av de specialpedagogiska implikationer som visat sig är att som speciallärare stötta gymnasielärarna i klassrummen samt handleda dem och delta när extra anpassningar planeras och bedrivs. En annan insats är att genom kollegiala handledningstillfällen skapa gemensamma värderingar och syn på inkluderande arbetssätt. Det handlar inte om en verktygslåda, utan lärare vet hur de vill bedriva undervisning, men för att göra det behöver de samtala om sin praktik, reflektera över den i ett gemensamt sammanhang, för det är bara där en förändring i förhållningssätt skapas, anser jag.Nyckelordextra anpassningar, inkludering, organisationsförändring, organisationsteori, särskild undervisningsgrupp.
27

Stödstrukturer i svenska för högstadieelever med autism

Boström, Cecilia January 2019 (has links)
Sammanfattning/AbstractBoström, Cecilia (2019). Stödstrukturer i svenska för högstadieelever med autism. Spe-ciallärarprogrammet, inriktning Språk-, skriv- och läsutveckling, Institutionen för skolut-veckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragFörhoppningen är att genomförda studie kan bidra med att ge en bild av vad några lärare och elever med funktionsvariationen autism upplever som fungerande stödstrukturer i ämnet svenska. Vidare finns en önskan om att bidra med kunskap kring hur elever med autism upplever sin skolgång och ämnet svenska samt se om det finns några gemensamma nämnare mellan vad lärare och elever anser vara framgångsrika stödstrukturer i svenskundervisningen.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka vilka stödstrukturer några svensklärare använder för att hjälpa elever inom autismspektrumtillstånd att nå målen i svenska. Vidare är syftet att undersöka några elevers upplevelse av sin skolgång, ämnet svenska samt det stöd de er-bjuds av läraren. De preciserade frågeställningarna är:• Hur beskriver några svensklärare i särskild undervisningsgrupp sin svenskunder-visning och vilka metoder anser de vara framgångsrika?• Hur upplever några elever med autism sin skolgång i allmänhet och svenskun-dervisningen i synnerhet?TeoriI studien används Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori som studerar indi-videns utveckling i förhållande till omgivningens olika system: mikro-, meso-, exo-, och makrosystem. Som komplement till systemteorin har den sociokulturella teorin använts för att närmare studera den kommunikation som sker mellan lärare och elev på mikronivå.MetodFör att studera några elevers och lärares subjektiva upplevelser av sin skolgång och ämnet svenska har två kvalitativa metoder använts; intervju och observation. Studien har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv. Åtta semistrukturerade intervjuer, fem elevintervjuer (åk 8-9) och tre lärarintervjuer, har genomförts för att studera de två urvalsgruppernas erfarenheter. Dessutom har tre undervisningsgrupper för elever med autism observerats.ResultatStudiens resultat visar att de intervjuade lärarna använder liknande metoder för att stötta elever med autism i ämnet svenska; cirkelmodellen för genrebaserad undervisning samt tydliggörande arbetssätt med matriser och textexempel är framgångsfaktorer enligt lä-rarna. Eleverna lyfter fram samma metoder som stöttande. Studien visar också vad lärarna anser vara svårt för elevgruppen; att ta till sig instruktioner, strukturera och genomföra uppgifter, delta i samtal samt att skriva gestaltande texter. Eleverna beskriver på liknande sätt sina svårigheter och betonar vikten av att läraren stöttar dem i arbetet med att planera och slutföra texter. Både lärare och elever betonar betydelsen av gruppen och samarbetet mellan kamrater i arbetet med att tillgodogöra sig kunskap genom gemensamma samtal och frågestunder i anslutning till uppgifter.Förutsättningarna som ges genom att undervisningen sker i särskild undervisningsgrupp lyfts fram av både lärare och elever som avgörande för elevens kunskaps- och personliga utveckling. Eleverna beskriver hur deras utanförskap i den stora gruppen ersatts av en känsla av samhörighet i det mindre sammanhanget. Skolans anpassningar kompenserar framgångsrikt för elevens svårigheter, enligt studien. När det kommer till styrdokumenten upplever lärarna en frustration eftersom kursmålen efterfrågar förmågor som eleven på grund av sin funktionsvariation inte kan utveckla och detta uppfattas som ett hinder i lärarens arbete med elevgruppen.Specialpedagogiska implikationerStudiens resultat visar att förutsättningen för elever med autism att uppnå kunskapskraven ökar genom att läraren erbjuder stödstrukturer samt ett tydliggörande och lågaffektivt arbetssätt. Det stöd som eleverna i studien erbjuds genom att de tillhör särskild undervisningsgrupp är viktigt för deras utveckling. Goda relationer med lärare och kamrater, tydliggörande arbetssätt, struktur och kontinuerligt vuxenstöd i arbetet är exempel på faktorer som kompenserar för de bristande förmågor eleverna har på grund av sin funktionsvariation.
28

Elevperspektiv på särskild undervisningsgrupp- en enkätstudie

Byström, Karl Ivar, Johnsson, Henrik January 2011 (has links)
I den här studien har vi undersökt hur elever beskriver sin skolsituation i särskilda undervisningsgrupper. Studien har genomförts som en enkätstudie där vi tagit upp frågeställningar kring trivsel, tillhörighet, anledning och lärande. Enkäten hade både slutna frågor med fasta svarsalternativ och öppna frågor där eleven skrev fritt. Analysen av enkäten har skett både kvalitativt och kvantitativt. Som teoretisk referensram har studien perspektiv på stigma och stämplingsteori. Urvalsgrupperna är spridda i södra och mellersta Sverige med både privat och kommunal huvudman. Studiens resultat visar att eleverna beskriver en positiv bild av sin skolgång.
29

Bakom den särskilda undervisningsgruppen - skolledares tankar och motiveringar

Nilsson, Charlie, Nilsson, Sebastian January 2010 (has links)
Den utgångspunkt vi har valt till vårt arbete är ”skolledares tankar och motiveringar till den särskilda undervisningsgruppen (SUG)”. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man på inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap från elever i SUG? Hur ser man på det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för ämnet är den variation av SUG som vi mött i vår utbildning och under vår verksamhetsförlagda tid. Syftet med vårt arbete är bidra med utökad kunskap i arbetet med elever i behov av särskilt stöd där fokus ligger på den särskilda undervisningsgruppen. Vi valde att göra vår undersökning bland skolledare för grundskolans senare år (årskurs 6-9) i en storstad i södra Sverige. I ett första skede av undersökningen skickade vi ut en enkät till skolledare inom de kommunala skolorna i staden (26 st.) Syftet med denna enkät var att skapa oss en bred bild över organisationen av SUG. Utifrån svaren från enkäterna så gjorde vi ett urval av 5 skolledare som medverkade i ett fördjupat samtal kring organisationen av den särskilda undervisningsgruppen.Utifrån det urval av skolor och skolledare som ingick i vår andra urvalsgrupp, och som vi baserade vårt resultat på, visade det sig att alla av dessa skolor arbetar med särskild undervisningsgrupp med varierande organisation. Gemensamt för alla skolorna var att man egentligen ville ge sitt stöd till eleverna i behov av särskilt stöd på ett mer inkluderande arbetssätt. De flesta av skolledarna kunde uppleva ett utanförskap ifrån de elever som fick stöd via SUG. Alla skolledare var överens om att specialpedagogens roll i skolan skulle se annorlunda ut än vad det gör i dag. Istället för att arbeta individuellt med elever, ville skolledarna att de skulle ha ett mer övergripande ansvar och arbeta mer handledande gentemot andra pedagoger.Nyckelord: Delaktighet, Skolledare, Specialpedagogik, Särskild undervisningsgrupp
30

Resursskolans uppdrag ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Galbe, Rickard January 2012 (has links)
Det övergripande syftet är att, om möjligt, undersöka olikheter och attityder som berör resursskolansuppdrag i och omkring de berörda resursskolorna K1 & K2. Vidare att utifrån detta kartlägga ochförsöka lyfta fram uppfattningar om resursskolans uppdrag för att där igenom jämföra och belysakärnpunkter, för att starta en debatt om resursskolans uppdrag. Studien bör betraktas somemancipatorisk därför att arbetet initialt utgår från nyfikenhetsforskning och önskar leda mottillämpning genom kritiskt konstruktiva dialoger. Undersökningens empiri bygger påhalvstrukturerade intervjuer med stöd i fenomenologin. Sju planerade och tre oplanerade respondenterfrån två skilda kommuner har medvetet valts ut därför att alla är direkt anknutna till diskursenresursskola inom olika tjänsteområden. Respondenterna förväntas ha goda erfarenheter av elevstödutifrån olika perspektiv, vilket förväntades klargöra en bredare bild av fenomenet resursskolansuppdrag.Studiens resultat grundas i tre vetenskapsteoretiska perspektiv, skolkod, sociokonstruktivistiskt- ochsociokulturellt-perspektiv. För att söka korrelerande eller divergerande uppfattningar/attityder harsammanställningen av empirin bearbetats genom meningskodning i relation till kategorisering, för attutmynna i meningskoncentration. Tidigare forskning beskriver bl.a. att praxis i särskildundervisningsgrupp verkar oförändrad trots tidigare reformer och regleringar av skolans uppdrag.Kommuner är lämnade åt, att efter egen förmåga, reglera funktionen av verksamheter liknanderesursskolan. Litteratur visar också att ett specificerat uppdrag för ”resursskola” inte existerar.Resursskola utgör en särskild undervisningsgrupp och är en specialpedagogisk angelägenhet.Studien visar att uppfattningar om resursskolans uppdrag varierar mellan de två undersöktakommunerna K1 och K2. Uppfattningen av resursskolans uppdrag varierar även inom den undersöktaenheten K2. De problemområden som tydligast framkommer behandlar hemskolans behov avsärskilda utredande enheter för att om möjligt kunna stödja de elever som uppvisar omfattandesociala- och beteende-avvikelser. Andra område som respondenterna genomgående beskrev är behovetav tydlighet och flexibilitet i det gemensamma elevansvaret vid slussning mellan resursskola ochhemskola. Arbetet avslutas med specialpedagogiska implikationer följt av förslag till fortsatt forskninginom det specialpedagogiska området.Nyckelord: / The taskof resource shool from a special educational perspektiv.

Page generated in 0.0975 seconds