Syftet med arbete är att undersöka hur pedagoger i fem särskilda undervisningsgrupper arbetar med sina elevers återgångsprocess. / From a special education group back to an ordinary class. A study of the returning process.

Detta examensarbete fokuserar på användandet av läsplattor och digitala hjälpmedel i en särskild undervisningsgrupp där eleverna har diagnosen autism. Som en del i utvecklingsarbetet, ”en tillgänglig lärmiljö i en digital skola”, på skolan i fråga har alla elever i gruppen fått tillgång till egna läsplattor. Samtidigt som detta införts rapporterar undervisande lärare i gruppen att måluppfyllelsen ökat och att de upplever att det är ett mer lustfyllt lärande. Metoden är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med undervisande lärare för att försöka identifiera vilka framgångsfaktorer de ser som tros ha lett till den ökade måluppfyllelsen. Det resultat som kom att utmärka sig i intervjuerna var att det inte gick att urskilja enstaka faktorer utan att det handlar om flera samverkande faktorer. / This thesis focuses on the use of e-readers and digital tools in a special teaching group where students have been diagnosed with autism. As a part of development, "an available teaching environment in a digital school", at the school in question, all students in the group gained access to their own e-readers. Simultaneously with this introduction the teachers in the group report that the goal attainment increased, and that they felt that it had led to a more pleasurable learning. The method is semi-structured qualitative interviews with three teachers to try to identify the success factors they see and that is believed to have led to the increased achievement. The results that came to excel in interviews was that it was hard to discern individual factors since it involves multiple interacting factors.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att ta reda på hur en grupp elever med diagnosen språkstörning upplever sin skolgång när det gäller delaktighet, gemenskap och utanförskap i särskild undervisningsgrupp respektive ordinarie skola. Förväntat kunskapsbidragUnder studietiden har vi mött forskning som tyder på att det är ogynnsamt och diskrimi-nerande att placera elever i särskild undervisningsgrupp, men vi har haft svårigheter att hitta forskning som baserats på elevens egen upplevelse. Inkludering präglar synsättet hos både FN, staten och kommunen, men vad upplever eleverna själva? Frågeställning•Hur upplever elever gemenskap och delaktighet (inkludering) i Verksamheten? •Hur upplever elever utanförskap (exkludering) i Verksamheten? •Hur upplever elever gemenskap och delaktighet (inkludering) i ordinarie skola/gymnasiet? •Hur upplever elever utanförskap (exkludering) i ordinarie skola/gymnasiet ?Teori och metodStudien är genomförd med kvalitativa intervjuer som analyserats tematiskt. Den tematiska ansatsen har funnits med genom hela arbetet, från skapandet av intervjufrågor till gruppe-ringen efter temaområden i resultatdelen. Det utvecklingspedagogiska perspektivet har bemötts genom att vi strävat efter att se hela individen, med både kunskapsinhämtning och socialt samspel, i stället för delar och anpassat oss efter intervjudeltagarnas svar då vi ge-nomfört intervjuerna. Samspel är centralt i ett sociokulturellt perspektiv och studien foku-serar på delaktighet, gemenskap och utanförskap.ResultatResultatet visar att eleverna upplever högre grad av delaktighet och gemenskap då de är placerade i särskild undervisningsgrupp och att utanförskap snarare var en regel än ett undantag i ordinarie skola. De svårigheter elever med språkstörning har med skapandet och bibehållandet av kamratrelationer är något som tydliggjordes i studien och något som följer eleverna upp i vuxen ålder. ImplikationerEn placering i särskild undervisningsgrupp medför ofta att eleven flyttas från sitt naturliga geografiska område. Då minskar möjligheterna till sociala kontakter med klasskamrater på den ordinarie skolan och därmed också möjligheten till att träna sitt språk och sina sociala förmågor i samspel med jämnåriga med typiskt språkutveckling. De som har kvar sitt so-ciala nätverk, trots placering i särskild undervisningsgrupp, har ofta det genom att de ingår i ett sammanhang runt idrott. SlutsatsIntervjusvaren visar att eleverna upplever delaktighet och gemenskap då de är placerade i särskild undervisningsgrupp. De berättar om högre grad av delaktighet och bättre gemen-skap än vad de upplevt i ordinarie skola. På grund av sin funktionsnedsättning har de be-hov av de anpassningar som särskild undervisningsgrupp erbjuder för att få möjlighet att utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Önskvärt vore att språkstörningen upp-märksammades och bemöttes redan i förskoleåldern.

Sammanfattning Nilsson, Johanna., Samuelsson, Karin (2024). Pedagogers uppfattning om inkluderande utbildning och särskilt stöd . Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Inom den svenska utbildningshistorien har det funnits en ideologisk grundtanke om att skapa inkluderande utbildning eller en skola för alla. Vars främsta syfte är att ge elever kunskap och förmågor som gör att de kan utvecklas till goda samhällsmedborgare.Mot denna bakgrund är det viktig att kunna förstå idén om inkludering och hur den kan ses som en förlängning av tanken om ”En skola för alla”. Tidigare forskning redogör för att det finns ett ökat behov såväl nationellt som internationellt av inkluderande utbildning och utgör därav de viktigaste utmaningarna för utbildningssystemen runt om i världen.Studiens intresse riktas mot grundskolepedagogernas uppfattning och definition av begreppet inkluderande utbildning. Vilka hinder och möjligheter beskriver pedagogerna i samband med inkluderande utbildning. Samt uppmärksamhet mot de särskilda stödinsatser som används i undervisningsmiljöerna för att inkludera alla elever.Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats. De semistrukturerade intervjuerna har analyserats utifrån systemteori och en grundläggande inkluderingsteori. Vilket betyder att analysen avser att hitta mönster, samband och olikheter i pedagogers beskrivna uppfattningar om inkluderande utbildning och särskilt stöd. Ur resultatet går det att uttyda att grundskolepedagoger definierar inkluderande utbildning som en skola för alla. Att alla är med och att alla elever ska kunna tillgodogöra sig den. Klassrummet ska vara välkomnade men också att utbildningen ska vara tillgänglig och visa hänsyn till allas olika behovDe möjligheter som pedagogerna ser med inkluderande utbildning är exempel att fler elever uppnår målen och om elevers utvecklingsbehov uppmärksammas i tid och därmed ökar chanserna att lyckas i skolarbetet. Pedagogerna uppfattar inkluderande utbildning som något eftersträvansvärt och ett positivt tillvägagångsätt för att skapa en inkluderande skola för alla elever. Om än komplext eftersom pedagogerna samtidigt upplever olika hinder som exempelvis bristande resurser i form av lokaler, klassrum som är små, elevgruppens storlek, svårigheter att nivåanpassa undervisningen, bristande yrkeskompetens, skolpersonal i skolmiljön som bidrar till känslan av att skolan inte är inkluderad. Dock har grundskolepedagogerna en generellt4positiv inställning till idén om inkluderande utbildning och särskilt stöd. Vars syfte och intention är att tillhandahålla inkluderande utbildning för att främja framgång för alla elever.

En av de största utmaningar som en skola ställs inför idag är att möta och ta tillvara på elevernas unika förutsättningar för att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare. Skolan är en del av vårt samhälle och den återspeglas i det rådande samhällssystemet. Det är skolan som håller i de avgörande möjligheterna för elever att övervinna klyftor som kan finnas i deras livsvillkor mellan samhället och skolan. Skolan skapar förutsättningar för elever att lyckas (Göransson, 2011; Carlsson & Nilholm, 2004).   Syftet med arbetet är att belysa hur rektorer och specialpedagoger definierar och bedömer elever i behov av särskilt stöd och där det särskilda stödet utgörs av särskild undervisningsgrupp.   Resultatet visar att skolorna genomgående förhåller sig till ett relationellt perspektiv, där mycket fokus läggs på helheten kring eleverna även om skolorna till viss del placerar elever i särskilda undervisningsgrupper när elevens behov hamnar utanför möjligheterna inom klassrummets ram. Fokus ligger på att i största möjliga mån arbeta med en flexibel stödorganisation som bygger på elevens unika behov. De elever som ur ett kategoriskt perspektiv nästan per automatik hamnar i särskilda undervisningsgrupper är elever med diagnosen autism. En skola för alla blir, enligt Nilholm (2007), uteslutande för elever som anses normala även om intentionen för alla organisationer är att skapa en inkluderande skola.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med skrivutveckling i specialpedagogisk verksamhet. Det gjordes nio observationer av lektioner med skriftspråksaktiviter i de båda verksamheterna, informella samtal i anslutning till observationerna, fyra intervjuer av pedagoger från respektive verksamhet samt elva intervjuer av elever i olika årskurser från respektive verksamhet. Studien följer således kvalitativa metoder, då resultatet utgår från de observationer och intervjuer som har gjorts. Resultatet har sedan analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt scaffolding. Resultatet visade att de använde sig av stöttning, att de utgick från varje individs behov och förutsättningar genom att interagera och använda stödstrukturer samt till viss del använda sig av olika överlappande metoder vid tillämpandet av sin skrivundervisning. Pedagogerna var olika medvetna om vilka metoder de använde och de hade olika lång erfarenhet av arbete med elever i läs- och skrivsvårigheter, vilket påverkade den repertoar av metoder de använde sig av. Vid samtliga observationer och pedagogintervjuer framkom således att de använde sig av interaktionen och språket parallellt med stöttning och guidning utifrån elevernas individuella förutsättningar som en del av lärandet för att nå utveckling i skrivandet.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker grundskolerektorers syn på fenomenet inkludering och vilka erfarenheter de har av att ha övergått från specialundervisning i särskilda undervisningsgrupper (SU-grupper) till en inkluderande undervisning. Inkludering är något som förespråkas inom samhället i allmänhet, och i skolan i synnerhet. Samtidigt visar både min studie och tidigare forskning att det saknas en samsyn, både inom den specialpedagogiska diskursen och inom den svenska skolan, kring innebörden av inkludering. Då den aktuella kommunen genomgått ett inkluderingsprojekt, genom att avveckla SU- grupper och istället fortbilda skolpersonalen inom kommunen så att dessa ges förutsättningar för att ta emot elever som tidigare gått i dessa, undersöker denna studie vilka erfarenheter skolornas rektorer har av denna inkluderingsprocess. Processen pågår fortfarande i kommunen och det finns flera framgångsfaktorer som lyfts fram samtidigt som hinder och utmaningar för inkludering tas upp. Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka rektorers syn på inkludering och deras erfarenheter av att ha genomgått ett inkluderingsprojekt, vilket mynnar ut i dels framgångsfaktorer och utmaningar, dels en diskussion kring den bristande samsynen kring inkluderingsbegreppet och vilken typ av inkludering som målet för dagens skola.

Abstract Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 p University of Skövde Title: Competence – Self image – Inclusion A study of a couple of students in need for extra education and their experiences of their studies at school in a special class. Number of Pages: 43 Author: Britt Hellqvist Tutor: Gunvi Broberg Date: 01-2008 Keywords: special class, extra education, competence, self image, inclusion Students who have difficulties in school or in the social contact are the main subject of this thesis. The students that I have interviewed attend the upper high school in a special class, separated from the major school. My purpose has been to investigate how such students experience their studies at school, with emphasis on competence and the feeling of participation. Moreover, the self image of these students was investigated. My method has been qualitative, consisting of interviews performed on seven students. I have used a hermeneutic interpretation on the analysis of my interviews. The result shows that most students experience that they have succeeded during their study but that they have different views concerning the concept of competence. The major part of these special students has a poor self image. The feeling of participation shows that just half of such students feel as included in classes but that none feels included in the whole school as an entirety. My discussion presents advantages and disadvantages encountered when such students attend special classes. Another part of my discussion is the knowledge related grading system adopted in Swedish schools which may cause problems for students with special needs. My conclusion is that nowadays it is not easy to have an included school; if we wish to have such a school, more personnel to our schools are required. / Resumé Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 p Högskolan i Skövde Titel: Kompetens – Självbild – Inkludering En studie av några elever i behov av särskilt stöd och deras upplevelser av sin studietid i en särskild undervisningsgrupp. Sidantal: 43 Författare: Britt Hellqvist Handledare: Gunvi Broberg Datum: 01-2008 Nyckelord: särskild undervisningsgrupp, särskilt stöd, kompetens, självbild, inkludering Elever som har svårigheter i skolarbetet eller i den sociala kontakten är de som min studie handlar om. De elever jag intervjuat går på högstadiet i en särskild undervisningsgrupp avskiljd på den stora skolan. Syftet har varit att undersöka hur dessa elever upplever sin studietid med avseende på kompetens och känsla av inkludering. Syftet har även varit att undersöka hur deras självbild ser ut. Metoden har varit kvalitativ och jag har genomfört intervjuer med sju elever. Jag har använt mig av en hermeneutisk tolkning vid analysen av mina intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna upplever att de lyckas bra i skolarbetet men att de har olika syn på begreppet kompetens. Övervägande delen av eleverna har en svag självbild. Känslan av inkludering visar att ungefär hälften av eleverna känner sig inkluderade i sin klass men att ingen känner sig inkluderad på den stora skolan som helhet. Min diskussion handlar om fördelar och nackdelar med att gå i en särskild undervisningsgrupp. Att vårt kunskapsrelaterade betygssystem kan ställa till problem för elever i behov av särskilt stöd diskuteras också och jag avslutar med att konstatera att det i dag inte är lätt att ha en inkluderad skola och för att den ska kunna bli verklighet krävs bland annat mer personal till skolan.

Denna studie undersöker elever i svårigheter som lyckas vända sin skolsituation. Det man sett i forskning vara framgångsfaktorer för att skapa en skola för alla är, individuell anpassning och stöd i lärandet, stöd i det sociala samspelet mellan elever, gruppstärkande övningar, god kommunikation och samsyn mellan inblandade parter i och kring det direkta skolarbetet. Forskning visar att sociala svårigheterna runt eleven är en problematik som skolan idag har svårt att hantera. Särskiljande lösningar som en åtgärd runt elever i behov av särskilt stöd kring sitt sociala samspel, beskrivs som relativt vanliga. En specialpedagogisk åtgärd är den särskilda undervisningsgruppen. En åtgärd som ofta möts av kritik. Undersökningen ger en bild utifrån elever och föräldrar som tagit del av denna stödåtgärd för att sedan återgå till sin ordinarie skolform. De belyser ur deras perspektiv vad de sett fungera och göra skillnad kring en tidigare kaotisk skolsituation.  För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer gjorts för att hitta framgångsfaktorer i de intervjuades erfarenheter. Syftet med studien är alltså att belysa faktorer som fyra elever och deras föräldrar anser möjliggjort en återgång till ordinarie skolform från en särskild undervisningsgrupp. Som en teoretisk referensram i studien finns det sociokulturella samt det salutogena perspektivet. Studien har valt att fokusera på faktorer som gör att skolsituationen fungerar istället för motsatsen. Resultatet visar att stöd relaterat till sociala aspekter av skolgången upplevs som betydelsefullt. De intervjuade uppger till exempel att mindre grupper, personella resurser, tydlig struktur och ramar, trygghet i skolmiljön, samverkan och kommunikation mellan hem och skola, kompetenta och engagerade lärare, social träning, bra kamratrelationer, vilja och motivation varit bidragande faktorer som möjliggjort en återgång till ordinarie skolform. I studiens konklusion beskrivs faktorer som föräldrar och barn i studien anser vara framgångsrika och bidrar till att det ska fungera för eleven i ordinarie skolform.

<p>Abstract</p><p>Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 p</p><p>University of Skövde</p><p>Title: Competence – Self image – Inclusion</p><p>A study of a couple of students in need for extra education and their</p><p>experiences of their studies at school in a special class.</p><p>Number of</p><p>Pages: 43</p><p>Author: Britt Hellqvist</p><p>Tutor: Gunvi Broberg</p><p>Date: 01-2008</p><p>Keywords: special class, extra education, competence, self image, inclusion</p><p>Students who have difficulties in school or in the social contact are the main subject of this thesis. The students that I have interviewed attend the upper high school in a special class, separated from the major school. My purpose has been to investigate how such students experience their studies at school, with emphasis on competence and the feeling of participation. Moreover, the self image of these students was investigated. My method has been qualitative, consisting of interviews performed on seven students. I have used a hermeneutic interpretation on the analysis of my interviews. The result shows that most students experience that they have succeeded during their study but that they have different views concerning the concept of competence. The major part of these special students has a poor self image. The feeling of participation shows that just half of such students feel as included in classes but that none feels included in the whole school as an entirety. My discussion presents advantages and disadvantages encountered when such students attend special classes. Another part of my discussion is the knowledge related grading system adopted in Swedish schools which may cause problems for students with special needs. My conclusion is that nowadays it is not easy to have an included school; if we wish to have such a school, more personnel to our schools are required.</p> / <p>Resumé</p><p>Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 p</p><p>Högskolan i Skövde</p><p>Titel: Kompetens – Självbild – Inkludering</p><p>En studie av några elever i behov av särskilt stöd och deras upplevelser</p><p>av sin studietid i en särskild undervisningsgrupp.</p><p>Sidantal: 43</p><p>Författare: Britt Hellqvist</p><p>Handledare: Gunvi Broberg</p><p>Datum: 01-2008</p><p>Nyckelord: särskild undervisningsgrupp, särskilt stöd, kompetens, självbild, inkludering</p><p>Elever som har svårigheter i skolarbetet eller i den sociala kontakten är de som min studie handlar om. De elever jag intervjuat går på högstadiet i en särskild undervisningsgrupp avskiljd på den stora skolan. Syftet har varit att undersöka hur dessa elever upplever sin studietid med avseende på kompetens och känsla av inkludering. Syftet har även varit att undersöka hur deras självbild ser ut. Metoden har varit kvalitativ och jag har genomfört intervjuer med sju elever. Jag har använt mig av en hermeneutisk tolkning vid analysen av mina intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna upplever att de lyckas bra i skolarbetet men att de har olika syn på begreppet kompetens. Övervägande delen av eleverna har en svag självbild. Känslan av inkludering visar att ungefär hälften av eleverna känner sig inkluderade i sin klass men att ingen känner sig inkluderad på den stora skolan som helhet. Min diskussion handlar om fördelar och nackdelar med att gå i en särskild undervisningsgrupp. Att vårt kunskapsrelaterade betygssystem kan ställa till problem för elever i behov av särskilt stöd diskuteras också och jag avslutar med att konstatera att det i dag inte är lätt att ha en inkluderad skola och för att den ska kunna bli verklighet krävs bland annat mer personal till skolan.</p>