Syftet med den här uppsatsen var att genom en litteraturstudie undersöka vilka huvudsakliga förklaringar som fanns till unga vuxnas psykiska ohälsa. Det var också av intresse att få se om det fanns någon skillnad i sättet att förklara orsakerna till psykisk ohälsa hos män respektive kvinnor. Studien innehöll artiklar ur Läkartidningen, Psykologtidningen, Transmittorn samt en rapport från SOU. Resultatet visade att unga vuxnas psykiska ohälsa bottnade till stor del i ett allt mer individualiserat samhälle. Det hade lett till att ett stort ansvar, många gånger högt över vad individen mäktade med, hade lagts ned på individnivå. Förmågan att göra rätt val i livet hade inte utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna hade skapats. I analysen framkom olika förklaringsmodeller. Dessa modeller hade i sin tur bidragit till skillnaderna i sättet att beskriva orsakerna till psykisk ohälsa hos män respektive kvinnor. Kvinnor beskrevs som bräckliga och deras cyklicitet kopplades utan vetenskapliga belägg ihop med diagnosen depression. Det som gick att finna angående männens psykiska ohälsa beskrevs mer som ett beteendeproblem där aggressivitet och missbruk fick stå för den stora förklaringen. The purpose of this paper was to understand through a review of the literature the main explanations given for mental ill-health in young adults. It was also of interest to investigate if different explanations were given for mental ill-health among young men, as opposed to women. This study reviewed articles taken from Läkartidningen, Psykologtidningen, and Transmittorn, as well as a report from SOU. The results indicated that the underlying cause for mental ill-health in young adults is to a large extent an increasingly individualized society, leading in turn to more responsibility being laid upon young adults often ill-equiped to handle it; the ability to make successful choices in life does not always develop at the same speed as the new opportunities that society creates. The analysis revealed that different explanations / models were used to describe the causes of mental ill-health in men and in women. Women were described as fragile, and a diagnosis of depression was linked, without scientific proof, to their reproductive / hormonal / monthly cycles. Mental ill-health in men, on the other hand, was described more as a behavioral problem, with aggression and drug abuse as the main cause. Keyword Young adults, gender, health, mental ill-health

Vänskap har mycket stor betydelse i människors liv, men är än så länge ett outforskat ämne. Vänskapsrelationer utgör ett socialt stöd som är viktigt för psykiskt välmående och mental hälsa. Syftet med föreliggande studie var att öka förståelsen för hur ”bästisrelationen” mellan två unga vuxna kvinnliga bästa vänner kan gestalta sig. Huvudfrågeställningen var; vilka centrala teman karaktäriserar relationen? En explorativ ansats tillämpades och kvinnornas egna upplevelser av relationen stod i fokus. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor i åldern 18-25 år som hade en kvinnlig bästa vän. Intervjumaterialet bearbetades sedan enligt induktiv tematisk analys. Resultatet presenteras på gruppnivå. De centrala temana i ”bästisrelationen” var att kvinnorna känner likhet med sina bästa vänner, att de delar en gemensam historia, att relationen är hållbar, att de känner sig förstådda, att de känner sig accepterade samt att de får och erbjuder varandra hjälp och stöd. De centrala temana diskuteras sedan utifrån hur unika de är för relationen, deras förhållande till varandra samt förhållandet till andra centrala aspekter av relationen.

The study is divided into three parts – the development of wage labour towards becoming the dominant norm in society, how this norm is challenged in a specific geographical context, and lastly a study of two unemployed individuals and their everyday activities, what and especially why certain behaviour occurs. The main purpose with the text is to study unemployed people in a specific geographical context in a overall society where wage labour is thought to be the norm. Questions that is being asked is how the unemployed individual works in a society where wage labour is the dominant activity for the day. This is connected to a study of Möllevången, a district of Malmö, where the wage labour norm can be thought of as being challenged. Employment and unemployment is categorised as part of the same activity, in a perspective they share the same functions, the demand for spending time in the system and they constitute, in principle, the only ways of earning a living, the wage or unemployment benefit, which both comes with similar demands towards the individual.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer få en fördjupad kunskap om unga vuxnas erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Studien belyser om och hur individers identitetsskapande har påverkats av diagnosen.  Detta behandlas genom olika teman i analysdelen, såsom skoltiden, livet före diagnosen, att berätta, arbetsliv, påverkan på val i livet/fritiden och krav. Den tidigare forskningen som har gjorts är mycket utförlig och sträcker sig över ett stort fält och den tidigare forskningen som har använts i denna studie handlar om individers upplevelser om att leva med diagnosen läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Däremot har denna forskning angränsat sig till antagligen barn eller vuxna, det finns ingen forskning som inriktar sig på unga vuxna det vill säga individer mellan 20-35 år. De individer som har avslutat sin skolgång och ska ge sig ut i arbetslivet och det är dem som är i fokus i denna studie.Ur informanternas berättelser går det att urskilja att deras identitetsskapande har påverkats av att ha fått diagnosen och fortfarande påverkas av att ha diagnosen, genom att se på exempelvis att informanternas syn på sig själva har ändrats. De har accepterat diagnosen och funnit en styrka och trygghet att ha den. Det är till stor del informanternas erfarenheter och upplevelser av detta som har fått dem att omvärdera synen på sig själva, deras uppfattning av andras syn på dem och deras syn på människor i deras omgivning.

For today's young adults, the experience of being in the age period 18-30 years is, compared with previous generations, quite different. There is more room for exploring and experimenting when lifestyles and life-choices are no longer predetermined, and most things are possible for today's young people. The object of this thesis is to examine young people\2019s experiences in the transition from youth to adulthood and to illuminate those experiences and difficulties that take place during this period. In the study, qualitative interviews were used in four focus groups, divided up in two age categories. The results reveal that the feeling of being an adult arises in the latter part of the period, and that variations between individuals are readily apparent. Creating new and changing old roles, and in particular the adoption of occupational and family roles, are most noticeable during this period. This means that the period in many cases is experienced as confusing and stressful, as responsibility must be taken for the multitude of choices, and change that are made.

No description available.

Att känna sig delaktig i samhället har samband med individens upplevda hälsa. En strategi för att få individen att känna sig delaktig i samhället är skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgångspunkt är socialt kapital där ett socialt deltagande anses påverka hälsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital är många gånger kvantitativa och det saknas forskning på gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie är att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förståelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hälsan. Metoden är kvalitativ och datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som arbetar frivilligt inom internationella, politiskt och religiöst obundna organisationer. En innehållsanalys har använts för att bearbeta datamaterialet. Resultatet visar på att de unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete är att det bidrar till en social delaktighet och en personlig utveckling. Slutsatsen är att det frivilliga arbetet bidrar till en stödjande miljö då det skapar en känsla av delaktighet och främjar personlig utveckling hos unga vuxna vilket leder till empowerment. Framtida folkhälsoarbete uppmanas till att använda frivilligt arbete som en strategi för att integrera unga vuxna i samhället som annars upplever sig stå utanför.

I denna uppsats undersöks hur temat döden och problematiken kring denna skildras i Jenny Downhams Before I die (2007) och Bjørn Sortlands Kva tåler så lite at det knuser om du seier namnet på det? (2007). Uppsatsen syftar till att undersöka och jämföra romanernas skildringar av döden i fråga om exempelvis olika strategier att hantera mötet med döden och de mognadsprocesser som insikten om döden innebär för personerna i romanerna. Romanerna analyseras genom en närläsning med fokus på bland annat motiv som insikt, känslor, tro, kärlek och sexualitet. Undersökningen visar att skildringarna av döden och sjukdomen är att betrakta som realistiska, och att döden skildras direkt och relativt utförligt. Olika sätt att hantera insikten om döden skildras, som till exempel humor, tro och kärlek. De skillnader som kan urskiljas i skildringarna kopplas i viss mån till olikheter i språk och berättarteknik mellan de två romanerna. Insikten om döden kan i båda böckerna tolkas som en påverkan för mognadsprocesser hos personerna i romanerna. I romanerna kan även utläsas ett budskap som förmedlar visst hopp och livsglädje, särskilt beträffande den starka bild av kärleken som skildras. Slutsatsen är att döden skildras relativt komplext i båda de undersökta romanerna, vilket följer ungdomslitteraturens utveckling mot mer komplexa skildringar av svåra ämnen. Det går även att konstatera att båda romanerna passar väl in i genren litteratur för unga vuxna.

Syftet med uppsatsen är att utforska unga vuxnas upplevelser av hur det är att som ung vuxen idag välja bort alkohol och att dessutom göra det i organiserad form. Med utgångspunkt ur vårt syfte har vi utformat frågeställningar där identitet och synen på sig själv är återkommande; Hur har nykterheten inverkat på de unga vuxnas bild av sig själva? Hur har de unga vuxnas medlemskap i ett nykterhetsförbund inverkat på deras bild av sig själva? Hur påverkar andra människor runt omkring de unga vuxnas identitet? Vi har valt att använda oss av symbolisk interaktionism för att skapa oss en förståelse för informanternas upplevelser och för att samla in empiri till vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och använt oss av enskilda delvis strukturerade intervjuer. Vi sökte kontakt med unga vuxna som var medlemmar i någon form av nykterhetsför­bund. För att tolka och analysera vårt material använde vi oss av en kvalitativ analysmetod där vi kategoriserade och tematiserade våra data med begrepp ur symbolisk interaktionism som stöd, för att hitta mönster och strukturer. Vi har presenterat och analyserat vårt resultat under fyra olika rubriker och sedan dragit slutsatser och diskuterat våra fynd. Vad vi kan se utifrån vår studie är att nykterheten, medlemskapet i ett nykterhetsförbund och människor runt omkring har en betydelse när det kommer till informanternas syn på sig själva. Stöttning och gemenskap har gjort att de är tillfreds och stolta över sitt val samtidigt som andras reaktioner och påtryckningar gjort att de känner sig annorlunda och ifrågasatta men även starka som står emot trycket. Nykterheten och medlemskapet i nykterhetsförbunden har också förändrat hur informanterna tolkar och ser på olika situationer och på så vis även påverkat deras handlande.

Den som har ett funktionshinder och blir beviljad personlig assistans via LSS, Lag (1993:38) om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lag (1993:389) om assistansersättning kan välja mellan att anlita personliga assistenter via kommunen, något privat assistansbolag eller själv anställa sina personliga assistenter. Studiens syfte är att öka förståelsen av unga vuxnas upplevelse av att ha personlig assistans. För att tydliggöra syftet kommer jag belysa ämnet utifrån 4 olika frågeställningar:·         Vilken möjlighet till självbestämmande i vardagen upplevs av brukarna?·         Hur upplevs relationen till assistenterna, arbetsrelationer kontra vänskapsrelationer?·         Hur upplevs det är att ha andra relationer med assistent närvarande?·         Vilka strategier används för att den personliga assistansen ska fungera så bra som möjligt i vardagen?  I studien används halvstrukturerade intervjuer med fenomenologisk inriktning för att fånga intervjupersonernas upplevelse av att ha personlig assistans. Fem personer har intervjuats, tre tjejer och två killar i åldern 18-26 år som alla har personlig assistans.   Utifrån tidigare forskning fokuserar studien på självbestämmande, självbestämmande när man har personlig assistans och på funktionshindrades strategier i vardagen. Tre olika teoretiska perspektiv; samverkansperspektiv, interaktionism och rummets betydelse används för att förstå empirin.  Alla intervjupersoner uttrycker att de har självbestämmande i sitt liv i så stor utsträckning att de själva är nöjda med det. Men alla hade också haft erfarenheter där det inte fungerade med de personliga assistenterna och alla uttryckte att det är svårt att hantera konflikter som uppstår med de personliga assistenterna. I studien framkom det att det viktigaste är relationen med assistenten, alla intervjupersonerna hade både en arbetsrelation och en vänskapsrelation med sina assistenter även om de har olika åsikter om vilken av relationerna som är viktigast. Men gemensamt var att desto bättre arbetsrelation de har till assistenten, desto bättre var också vänskapsrelationen. Två av intervjupersonerna har personlig assistans hela dygnet medan de andra har 20-30 h/v och det är en tydlig skillnad i hur de upplever sitt hem som en fristad. Personerna med assistans dygnet runt upplever en större begränsning i sitt privatliv och att deras hem inte är en fristad så som de önskar. Några av de strategier som intervjupersonerna använder sig av för att öka sitt självbestämmande i vardagen är att; stå på sig, bestämma även över småsaker i sitt egna hem, att själv bestämma vilka assistenter som ska arbeta hos dem samt välja assistansbolag.