<p>Syftet med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer få en fördjupad kunskap om unga vuxnas erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Studien belyser om och hur individers identitetsskapande har påverkats av diagnosen.  Detta behandlas genom olika teman i analysdelen, såsom skoltiden, livet före diagnosen, att berätta, arbetsliv, påverkan på val i livet/fritiden och krav. Den tidigare forskningen som har gjorts är mycket utförlig och sträcker sig över ett stort fält och den tidigare forskningen som har använts i denna studie handlar om individers upplevelser om att leva med diagnosen läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Däremot har denna forskning angränsat sig till antagligen barn eller vuxna, det finns ingen forskning som inriktar sig på unga vuxna det vill säga individer mellan 20-35 år. De individer som har avslutat sin skolgång och ska ge sig ut i arbetslivet och det är dem som är i fokus i denna studie.Ur informanternas berättelser går det att urskilja att deras identitetsskapande har påverkats av att ha fått diagnosen och fortfarande påverkas av att ha diagnosen, genom att se på exempelvis att informanternas syn på sig själva har ändrats. De har accepterat diagnosen och funnit en styrka och trygghet att ha den. Det är till stor del informanternas erfarenheter och upplevelser av detta som har fått dem att omvärdera synen på sig själva, deras uppfattning av andras syn på dem och deras syn på människor i deras omgivning.</p>

<p>The study is divided into three parts – the development of wage labour towards becoming the dominant norm in society, how this norm is challenged in a specific geographical context, and lastly a study of two unemployed individuals and their everyday activities, what and especially why certain behaviour occurs. The main purpose with the text is to study unemployed people in a specific geographical context in a overall society where wage labour is thought to be the norm. Questions that is being asked is how the unemployed individual works in a society where wage labour is the dominant activity for the day. This is connected to a study of Möllevången, a district of Malmö, where the wage labour norm can be thought of as being challenged. Employment and unemployment is categorised as part of the same activity, in a perspective they share the same functions, the demand for spending time in the system and they constitute, in principle, the only ways of earning a living, the wage or unemployment benefit, which both comes with similar demands towards the individual.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka några ungdomars och unga vuxnas föreställningar kring vad som är ett gott liv utifrån ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mår bra idag är det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). Tänkbara förklaringar är att pressen i skolan tycks öka, samt att övergången mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). Hälsa är ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras på arbetsmarknaden samt att känna delaktighet i samhället kan ses som viktiga hälsofaktorer för unga människor (Reine, 2009; Statens folkhälsoinstitut, 2010). Människans identitet och mående kan påverkas av hennes miljö, kultur och socioekonomiska status (Frisén & Hwang, 2006; Gillberg, 2010). För att få en förståelse om hur unga människor kan reflektera kring hur den närmsta omgivningen och samhällsstrukturer påverkar dem som individer - samt hur man kan se på Det goda livet - har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer gjorts där sammanlagt 11 personer fått diskutera kring ett antal frågeställningar. Uppsatsen har inspirerats av en hermeneutisk ansats. Vi har försökt sätta samman delar och helhet - och vår förförståelse, referenslitteraturen samt intervjupersonernas utsagor ligger till grund för resultatanalysen. Deltagarna i studien visade en längtan efter Det goda (vuxen) livet, men bilden av vad ett gott liv innebär varierade och påverkades av vilken miljö deltagarna befann sig i. <em>Delaktighet</em> sågs först och främst som en subjektiv känsla, och intervjupersonerna anser att det är samhällets ansvar att arbeta för att alla medborgare ska känna sig delaktiga. Vad gäller delaktighet i grupp påpekades att man som gruppmedlem bör vara ärlig och öppen. Alla intervjupersoner menade att de påverkas av de <em>normer</em> som finns i samhället. Några accepterade dem som självklarheter, medan andra upplevde normer om ”hur det ska vara” som pressande. De flesta såg den närmsta omgivningen som ett bollplank i <em>identitetsskapandet</em>, och menade att familj och vänner var viktiga stöd i deras livsval. I uppsatsens resultatdiskussion reflekterar vi över teman som vi tyckte var uppseendeväckande i resultatanalysen. En del deltagare verkar inte vilja sträva efter personlig utveckling, vilket litteraturen menar är en central faktor i människors liv. Uttrycket prestationsbaserad deltaktighet uppkom då vi, bland några deltagare, såg ett tydligt fokus  på hur känslan av delaktighet kan påverka individuella prestationer. Avslutningsvis diskuteras identitetsskapande genom avståndstagande, då några deltagare menar att de bildar sin identitet och sina värderingar utifrån vad de tycker är fel i omgivningen och samhället.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka unga vuxna f.d. familjehemsplacerades erfarenheter av föräldrarelationer och familjetillhörighet under och efter placeringstiden i familjehemmet. Studien tog sin utgångspunkt i de unga vuxnas egna erfarenheter. Målsättningen med undersökningen var att få en djupare förståelse av respondenternas erfarenheter, varför en kvalitativ metod användes. Fyra unga vuxna har intervjuats och materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier med hjälp av forskningsbaserade och naturliga kategorier. Resultatet visade på likheter med tidigare forskning då respondenterna kunde delas in i familjetillhörighet till familjehemmet eller familjetillhörighet till både familjehemmet och biologfamiljen. Föräldrarelationerna skilde sig åt beträffande hur respondenternas beskrev dessa, vilket medförde att respondenterna delades in i en nyanserad respektive onyanserad kategori. Efter placeringens upphörande har de som flyttat hemifrån förändrat sig mest, vilket består i att de har fått en förbättrad relation till någon eller flera av sina föräldrar. En slutsats av studiens resultat är att det inte är avgörande om individen har tillhörighet till en eller två familjer utan hur stark familjetillhörigheten är, vilket i sin tur påverkas av föräldrarelationernas egenskaper och huruvida respondenten har bearbetat dessa.</p>

<p><strong>Syftet</strong> med studien var att fånga in hur trötthet och smärta påverkar vardagen för unga vuxna med reumatisk sjukdom.</p><p><strong>Metoden</strong> är kvalitativ och för datainsamlingen gjordes semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades transkriberades i sin helt och när det var klart påbörjades analysering av det som framkommit. I analysen sökte vi efter meningsbärande enheter och försökte ordna dem i kategorier och underkategorier.<strong> </strong></p><p><strong>Resultatet </strong>visar att sjukdomen har en stor påverkan på våra informanters liv, men att de också har bra strategier för att kunna leva med sjukdomen. Det visar också på att även om strategierna är bra och de vet hur de ska hantera sjukdomen så stöter de på hinder, till exempel har skolgången blivit negativt påverkad för de flesta av informanterna. Något som visat sig vara extra viktigt har varit vännerna och det sociala nätverket. Alla informanter har på ett eller annat sätt verkligen understrykt betydelsen av vänner som är förstående och som på det sättet hjälper till att hitta det positiva med livet.</p><p><strong>Slutsatsen </strong>som kan dras utifrån detta arbete är att vara ung och ha en reumatisk sjukdom är något som påverkar hela livet. Vi har sett på informanterna i studien att trots detta flyter livet på och de lyckas i de flesta fall att få balans mellan aktivitet och vila. Just denna balans är mycket viktig.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p>

<p>Att bli vuxen är en utmaning för alla unga, med kravet att börja ta eget ansvar. För unga vuxna med diabetes mellitus typ 1 innebär det ännu en utmaning, övergången från barn- till vuxenklinik. Syftet med studien var att belysa övergången från barn- till vuxenklinik hos unga vuxna med diabetes mellitus typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som baserades på fem artiklar. I resultatet framkom det att övergången upplevdes både som positiv och negativ med yttre faktorer som kunde påverka. Framför allt var det informationen som upplevdes otillräcklig. Det var information som inte passade till de unga vuxnas ålder eller ingen information alls. I artiklarna uttrycktes det hur de önskade att övergången skulle ha varit, oavsett om den upplevdes som positiv eller negativ. Exempel på detta var mer information, miljön på vuxenkliniken och vårdpersonalens bemötande. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå de unga vuxna, vad de går igenom och deras eventuella reaktioner. Det finns en risk att de hamnar utanför vårdsystemet vid övergången. Det kan förhindras om övergången upplevs positivt. Sjuksköterskan kan underlätta för den unge vuxne genom att ge stöd, uppmuntran och information.</p>

<p>For today's young adults, the experience of being in the age period 18-30 years is, compared with previous generations, quite different. There is more room for exploring and experimenting when lifestyles and life-choices are no longer predetermined, and most things are possible for today's young people. The object of this thesis is to examine young people\2019s experiences in the transition from youth to adulthood and to illuminate those experiences and difficulties that take place during this period. In the study, qualitative interviews were used in four focus groups, divided up in two age categories. The results reveal that the feeling of being an adult arises in the latter part of the period, and that variations between individuals are readily apparent. Creating new and changing old roles, and in particular the adoption of occupational and family roles, are most noticeable during this period. This means that the period in many cases is experienced as confusing and stressful, as responsibility must be taken for the multitude of choices, and change that are made.</p>

Att bli vuxen är en utmaning för alla unga, med kravet att börja ta eget ansvar. För unga vuxna med diabetes mellitus typ 1 innebär det ännu en utmaning, övergången från barn- till vuxenklinik. Syftet med studien var att belysa övergången från barn- till vuxenklinik hos unga vuxna med diabetes mellitus typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som baserades på fem artiklar. I resultatet framkom det att övergången upplevdes både som positiv och negativ med yttre faktorer som kunde påverka. Framför allt var det informationen som upplevdes otillräcklig. Det var information som inte passade till de unga vuxnas ålder eller ingen information alls. I artiklarna uttrycktes det hur de önskade att övergången skulle ha varit, oavsett om den upplevdes som positiv eller negativ. Exempel på detta var mer information, miljön på vuxenkliniken och vårdpersonalens bemötande. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå de unga vuxna, vad de går igenom och deras eventuella reaktioner. Det finns en risk att de hamnar utanför vårdsystemet vid övergången. Det kan förhindras om övergången upplevs positivt. Sjuksköterskan kan underlätta för den unge vuxne genom att ge stöd, uppmuntran och information.

Psykisk ohälsa är ett problem i vårt samhälle som växer. Det har visat sig att allt fler rapporterats må sämre på senare år i olika sammanhang samt att det har skett en ökning främst av unga patienter inom psykiatrin. En faktor kan vara en ändrad tillit till behandling av psykisk ohälsa.  Föreliggande studie har undersökt de metoder som legat till grund för forskning inom ämnet.   Studien syftar till att få en uppfattning om vilken tillit unga vuxna inom åldersintervallet 19-30 år har till psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt farmakologisk behandling vid psykisk ohälsa.   Vid sammanställningen av undersökningen visas bland annat resultat på att psykoterapierna skattades högre än farmakologisk behandling. KBT skattades högre i alla avseenden framför PDT, samt att kvinnorna generellt skattade högre än männen i alla de tre behandlingsmetoder som inkluderades i studien.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxna f.d. familjehemsplacerades erfarenheter av föräldrarelationer och familjetillhörighet under och efter placeringstiden i familjehemmet. Studien tog sin utgångspunkt i de unga vuxnas egna erfarenheter. Målsättningen med undersökningen var att få en djupare förståelse av respondenternas erfarenheter, varför en kvalitativ metod användes. Fyra unga vuxna har intervjuats och materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier med hjälp av forskningsbaserade och naturliga kategorier. Resultatet visade på likheter med tidigare forskning då respondenterna kunde delas in i familjetillhörighet till familjehemmet eller familjetillhörighet till både familjehemmet och biologfamiljen. Föräldrarelationerna skilde sig åt beträffande hur respondenternas beskrev dessa, vilket medförde att respondenterna delades in i en nyanserad respektive onyanserad kategori. Efter placeringens upphörande har de som flyttat hemifrån förändrat sig mest, vilket består i att de har fått en förbättrad relation till någon eller flera av sina föräldrar. En slutsats av studiens resultat är att det inte är avgörande om individen har tillhörighet till en eller två familjer utan hur stark familjetillhörigheten är, vilket i sin tur påverkas av föräldrarelationernas egenskaper och huruvida respondenten har bearbetat dessa.