Bakgrund: I Sverige rapporteras cirka 260 nya cancerfall hos barn varje år. Att som barn fåen cancerdiagnos innebär ett behov av sjukhusvistelse, behandling och omvårdnad. Hur barnsom drabbats av cancer upplever sin omvårdnad är av betydelse eftersom god omvårdnadökar barnens välbefinnande och genererar snabbare återhämtning. Syfte: Att sammanställa unga vuxnas upplevelse av omvårdnad under cancerbehandling sombarn. Metod: En kvalitativ ansats har valts som design. Datainsamlingen har skett via PubMed,CLINALH och PsycINFO där tio studier har inkluderats i litteraturöversikten.Resultatanalysen har sin utgångspunkt utifrån Polit och Becks niostegsmodell. Resultat: Utifrån de tio valda studier kunde fem problemområden identifieras; information,stöd, interreaktion mellan vårdpersonal och patient, sårbarhet, övergivenhet och frustation. Slutsats: De unga vuxna som överlevt sin cancersjukdom som barn beskrev att derasupplevelse av omvårdnaden under perioden av cancerbehandling ofta präglades av bristandeinformation, stöd, interreaktion och autonomi samt av övergivenhet och frustation.

Syftet med studien var att fånga in hur trötthet och smärta påverkar vardagen för unga vuxna med reumatisk sjukdom. Metoden är kvalitativ och för datainsamlingen gjordes semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades transkriberades i sin helt och när det var klart påbörjades analysering av det som framkommit. I analysen sökte vi efter meningsbärande enheter och försökte ordna dem i kategorier och underkategorier. Resultatet visar att sjukdomen har en stor påverkan på våra informanters liv, men att de också har bra strategier för att kunna leva med sjukdomen. Det visar också på att även om strategierna är bra och de vet hur de ska hantera sjukdomen så stöter de på hinder, till exempel har skolgången blivit negativt påverkad för de flesta av informanterna. Något som visat sig vara extra viktigt har varit vännerna och det sociala nätverket. Alla informanter har på ett eller annat sätt verkligen understrykt betydelsen av vänner som är förstående och som på det sättet hjälper till att hitta det positiva med livet. Slutsatsen som kan dras utifrån detta arbete är att vara ung och ha en reumatisk sjukdom är något som påverkar hela livet. Vi har sett på informanterna i studien att trots detta flyter livet på och de lyckas i de flesta fall att få balans mellan aktivitet och vila. Just denna balans är mycket viktig.

Stroke har visat sig öka bland yngre individer. Cirka 1 av 5 som insjuknar är under 65 år vilket i studien beskrivs som unga eller unga vuxna. En del som insjuknar drabbas av kvarvarande symtom som kan innefatta fysiska och/eller kognitiva symtom vilka kan påverka upplevelsen av hälsa, förändra livsvärlden, leda till förlust av sammanhang och skapa lidande. Det framkommer att vården för yngre strokedrabbade inte är anpassad efter den livssituation och de behov som många yngre har. Sjuksköterskan har en viktig roll i detta och ska vårda med livsvärlden som grund. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur vuxna i åldrarna 18-64 år erfar livet efter en stroke. Vald metod var allmän litteraturöversikt där sju kvalitativa artiklar har utgjort resultatet som resulterade i två huvudkategorier; den levda kroppen som förändrad och medvetenhet om livets ändlighet med flera underkategorier. Resultatet visade att de yngres dagliga liv påverkades utav de kvarvarande symtomen som medföljde stroke och begränsade framförallt deltagande i aktiviteter. De yngre upplevde en rädsla för hur framtiden kommer att påverkas, och vikten av stöd efter insjuknande för att dela upplevelser för att hantera den nya situationen. De yngre upplevde en ökad medvetenhet och reflektion kring den egna dödligheten och reflekterade över den tidigare för givet tagna vardagen. Resultatet visade att yngre beskriver ett liv före och ett efter stroke och att identiteten förändras och/eller förloras till följd av sjukdom. Resultatet önskar kunna bidra till att anpassa vården för de yngre utefter deras livssituation och unika behov.

Näthat på sociala medier är ett socialt fenomen som blivit aktuellt med den globala digitaliseringen. Forskning generellt beskriver näthat som ett samlingsbegrepp av olika beteenden såsom kränkningar eller mobbning som sker online. Definitionen av näthat är avgörande för att kunna studera ämnesområdet och att urskilja traditionell mobbning från nätmobbning. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka unga vuxnas erfarenheter, upplevelser och åsikter om nätkränkningar och nätmobbning på sociala medier med hjälp av semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Genom de bedrivna kvalitativa intervjuerna kan det fastställas att “traditionell” mobbning och mobbning som sker över nätet har likvärdiga konsekvenser gällande personers mående. Offer uppger konsekvenser av psykosomatiska symptom såsom ångest och depression. Resultatet påvisade även en allmän attityd mot nätkränkningar och nätmobbning som inte stämmer överens med konsekvenserna. På sociala medier förekommer det en ständig risk för användare att bli utsatta för näthat, oavsett tid och rum vilket gör personerna till lättillgängliga offer. Genom intervjuerna framgick det att marginaliserade grupper inom samhället exempelvis personer med funktionsvariationer, HBTQ-personer och personer med utländsk etnicitet, löper hög risk för att utsättas för nätkränkning och nätmobbning. Förutom ytterligare forskning krävs det att samhället tar fenomenet på allvar. I framtiden måste sociala aktörer samarbeta för att öka den allmänna förståelsen över hur användare ska kunna behandla varandra med respekt på sociala medier. / Cyberagression on social media has become an issue over the world, since the technological revolution in the modern society. Research on the field describes cyberagression as a generic term of online behaviors like harassment or bullying on the Internet. The definition of cyberagression is essential to do research in the subject and to distinguish “traditional” bullying from cyberbullying. The aim of this study is to investigate young adults’ experiences and opinions to cyberharassment and cyberbullying on social media by using semi- structured qualitative interviews. According to the conducted interviews it can be confirmed that traditional bullying and bullying online has comparable consequences to the overall health of the individuals. Victims of cyberagression report negative effects on their well-being of psychosomatic difficulties, for instance anxiety and depression. The results of the study approved that the general attitude to cyberharassments and cyberbullying did not correspond with the consequenses of cyberaggression. On social media the online-users can be exposed to cyberhate regardless of time or space and it brings the opportunity for being easy-target victims. Due to the interviews it appeared that marginalized groups for example persons with various disabilities, part of the LGBTQ- community and persons with foreign origin had a substantial risk to be victimized of cyberharassment and cyberbullying. In addition to further research in the field, society has to take the phenomenon more seriously. In the future social actors need to collaborate as the understanding can increase about how the Internet users can treat each other more respectfully on social media.

Omkring 190 000 barn och unga vuxna har någon form av psykisk ohälsa idag. Depression blir allt vanligare bland unga vuxna och detta innebär att sjuksköterskan kommer möta dessa personer inom olika verksamheter i vården, och inte bara inom psykiatrin. Det blir betydelsefullt att få en ökad kunskap om unga vuxnas upplevelser av att leva med depression för att kunna möta dessa patienter och deras behov. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med depression. Databaserna Cinahl och PsycINFO användes när vetenskapliga artiklar söktes och litteraturstudien bygger på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Samtliga artiklar lästes och granskades för att kunna få en övergripande förståelse för data som publicerats. Tre olika teman och sju olika subteman kunde identifieras. ”Att dra sig undan”, ”Att vilja ha ett skyddsnät” och ”Att uppleva lidande” var de olika teman som kom fram under analysarbetet. Resultatet visar att unga vuxna upplever sig annorlunda, ensamma, är oroliga och rädda för stigmatisering i samband med sin depression. Sjuksköterskan behöver skapa förutsättningar som kan hjälpa de unga vuxna till att känna hälsa, välbefinnande samt att tro på en ljusare framtid. Att nå patienten är ett viktigt verktyg för sjuksköterskan för att hen ska kunna möta den unga vuxna patienten.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnor i åldersgruppen unga vuxna framställer sin ensamhet på Internet. Vi har kunnat se ensamhet som ett allt mer utbrett problem i dagens samhälle där tidigare undersökningar ofta har fokus på äldre människors ensamhet. Vårt bidrag blir därmed att undersöka unga vuxna kvinnors ensamhet och hur den konstrueras på Internet. Studien bygger på empiriskt material insamlat från bloggar, diskussionsforum och sociala medier där vi undersöker hur kvinnor interagerar med varandra inom olika forum på Internet. Till vår hjälp att analysera materialet har vi använt oss av det socialkonstruktionistiska perspektivet som teori och den diskursanalytiska metodansatsen, för att se hur kvinnor genom språket konstruerar ensamheten. I resultatet kunde vi se att unga vuxna kvinnor konstruerade sin ensamhet på olika sätt, där vi inom temana Ensamhet och gemenskap, Ensamhet och sociala förväntningar, Ensamhet och ohälsa och Den självvalda ensamheten fann olika tolkningsrepertoarer, subjektspositioner och även ett ideologiskt dilemma. Utifrån dessa kunde vi se hur framställningen av ensamhet på Internet övervägande konstruerades på ett negativt sätt, vilket tenderar till att unga vuxna kvinnor upplevde ensamhet i en mer negativ än positiv bemärkelse.

The younger generation is reportedly not reading anymore and the older generation is concerned. What can be done to make today's youth read more and can libraries be a part of projects which promote reading amongst young people? Some researchers suggest that the digital natives would perhaps be more interested in reading if they were able to read from a screen. But what do the young people say about e-books? Do they read e-books and is it possible that reluctant readers could be encouraged to read more if they got the option of a reading from a tablet? The purpose of this study is to explore the attitudes towards e-books and to see if students from a high school on the Åland Islands prefer one medium over the other. The study further wants to look into the reasons why, or why not they prefer e-books. Two groups of readers are compared with each other: avid readers and reluctant readers, in order to see if there is any difference between them concerning their attitude towards the e-book. Data was collected through a survey which was completed by 55 students aged between 16-18. The theoretical framework builds upon Mats Dolatkhah's ideas of materiality and modality of reading and texts. The results of this study show that the students are not fond of e-books and they actively state that they don't want everything in their lives to be dominated by technology and screens. It is possible to argue that this negative attitude towards e-books has something to do with the materiality of the medium. These results indicate that the young participants in this study aren't inclined to engage in reading with modern technology. The study also shows that the physical appearance of the printed book is a factor which contributes to the students' positive reading experiences.

Denna uppsats undersöker hur miljöintresserade unga vuxnas tankar kring klimatförändringarna påverkar hur de resonerar kring sina semesterresor. Hur vi ska resa hållbart är en fråga om effektiviseringar i samhället men även förändringar av attityder och vanor hos människor. I den här studien fick sex respondenter beskriva hur de upplever att deras resebeteende påverkas av den attityd de har till klimatförändringarna och vilka andra faktorer de upplever påverkar deras resebeteende. Resultatet analyserades med hjälp av teorin om planerat beteende och tidigare studier om faktorer bakom resebeteende. Sex teman kopplat till respondenternas resebeteende identifierades. Dessa var; klimatångest, ansvar, tillgänglighet, yttre påverkan, livsstil och personlig utveckling. Respondenterna upplevde alla att klimatproblematiken påverkar hur de resonerar om sitt semesterresande men att många andra faktorer överväger vid beslut om resor. De såg sina semesterresor som en viktig del av deras liv och såg mycket positivt som kom utifrån dem. De tyckte även att det borde finnas fler lättillgängliga klimatvänliga alternativ för semesterresor.

Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad förståelse av den upplevda skolsituationen förelever med ADHD. Vi intervjuade 12 elever med diagnosen ADHD och eleverna studerade inomgymnasieskola och vuxenutbildning i olika delar av Sverige. Vi var intresserade av hur elevernauppfattade sin skoltid utifrån ett stressperspektiv. Studien fokuserade på tre huvudsakligafrågeställningar: Hur elever med ADHD beskrev sina erfarenheter av skolsituationen, vilkasituationer eleverna upplevde skapade stress i skolsituationen, samt vilka situationer elever medADHD upplevde som positiva i skolsituationen. Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ studie medhalvstrukturerade intervjuer. Resultatet visade att elever med ADHD påverkades av stress i olika höggrad. En lärmiljö präglad av otydlighet och negativa relationer, var exempel på faktorer som kundestressa eleverna i skolsituationen. En lärmiljö präglad av tydlig undervisningsstruktur samtharmoniska relationer till lärare, var bidragande faktorer till en positiv upplevelse av skolsituationen.Uppsatsen har utformats i ett gemensamt samarbete där vi tillsammans var delaktiga genom helaprocessen.

Inkludering är ett centralt begrepp i specialpedagogiken. Förutsättningar att utgå från varje individs behov och förutsättningar gör att inkluderingsidealet kan uppfattas som ett svåruppnåeligt ideal i dagens skola. Undervisning utanför ramen för den ordinarie undervisningen en undantagslösning som endast får beslutas om när särskilda omständigheter förefaller. Det finns en kunskapslucka inom det specialpedagogiska forskningsfältet om individernas upplevelser av placering i särskild undervisningsgrupp. Detta bidrog till val av studiens fördjupningsområde. Syfte var att få en ökad kunskap och en fördjupad förståelse för hur unga vuxna har upplevt sin tid av att ha deltagit i undervisning på en resursskola. Syftet var också att söka efter eventuella samband mellan elevens behov och vad skolan, skolmiljön erbjudit, skolgång och individernas livssituation. Den här kvalitativa studien bygger på sju intervjuer, livsberättelser med elever om deras skolerfarenheter. Skolan har erbjudit olika pedagogiska lösningar som påverkat elevernas lärande och möjlighet att känna sig inkluderade. Skolplacering i särskild undervisningsgrupp eller ordinarie klass har gett långtgående konsekvenser och påverkat de unga in i vuxenlivet. I resultatet framkommer individuella förutsättningar, inkludering/exkludering och övergångar som centrala teman där en positiv utveckling framträder över tid, där tiden i resursskolan framstår som en tid av signifikans för respondenternas identitetsutveckling, relationsskapande, upplevelse av inkludering och delaktighet samt förberedelse inför vuxenlivet. Resultaten visar på att resursskolorna har inneburit en inkluderande lärmiljö, där de har fått pedagogiska och sociala behov tillgodosedda i ett sammanhang där de har blivit delaktiga, vilket haft en avgörande positiv roll för var och en av individernas liv. Specialpedagoger har ett ansvar att föra ut kunskapen om specialpedagogik till alla delar av skolans praktik. Förslagsvis kan delar av resursskolans arbetssätt eller metoder användas som förebild till inslag i ordinarie undervisningssammanhang.