No description available.

En kvalitativ undersökning där olika delar av socialt arbete har studerats med fokus på samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har åtta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frågor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrån systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som används när de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion. En av undersökningens slutsatser har varit att även om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn på vad samverkan innebär. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekräftar att akolans förebyggande arbete ofta skärs ned på när resurserna krymper.

A quantitative survey of students in grades one in high school, where the aim is to find out what factors affected their upper secondary school. The survey is based on marketing, and looks to how to market a high school.

Skolk innebär olovlig frånvaro från skolan och det finns undersökningar som visar på att skolk är ett uttryck för ungdomens en i hög grad riskfylld livssituation där misslyckandet med skolan ofta leder till missbruk och kriminalitet. Det har visat sig att bland skolkarna finns både kriminalitet, droger, tobak, ungdomskriminalitet och andra problem överrepresenterat jämfört med icke skolkande elever. Det finns olika svar på var skolk beror på enligt vad som framkommer vid undersökningar bland elever, men den vanligaste orsaken är att bland eleverna som skolkade är det vanligt med bristande tillsyn från föräldrarna och missbruk hos föräldrarna, så kallade familjerelaterade faktorer. När det gäller skolrelaterade faktorer till skolk är bristen på uppmuntran att närvara i skolan en faktor som påverkar och andra förklaringar är missnöje med skolpersonal, lektioner och attityder hos personal och andra elever. Syftet med detta examensarbete är att utifrån kvalitativa intervjuer med rektor, lärare och personal inom elevhälsan undersöka hur skolkproblematik hanteras och vilka tankar som finns kring skolk. För att få fram ett relevant underlag har jag som metod valt att göra en kvalitativ studie som står för forskning där datainsamlingen fokuserar på data i form av till exempel kvalitativa intervjuer. Jag har valt att intervjua personal på en skola i Mellansverige, år 6-9, och bland informanterna finns både lärare, rektor och personal ur elevhälsan. Jag har också använt mig av litteratur, rapporter och avhandlingar som berör skolk som jag applicerat på intervjusvaren i analysen. Jag kom fram till att skolpersonalen visar en god vilja att arbeta för att elever inte ska skolka då det finns mycket negativt med ett sådant beteende. Dels är skolk en indikator på att något inte är bra kring eleven, oftast något på det sociala planet, och dels kan det leda till asociala beteenden som kriminalitet. Oro finns också för att en elev som skolkar påverkar andra att göra likadant och dessutom kan elever som skolkar få problem att sköta sitt arbete som vuxen. Dessutom har jag under arbetes gång utvecklat flera idéer kring fortsatt forskning på området.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers fritidsvanor och anledningen till varför elever i åk 9 utövar fysisk aktivitet eller inte. Frågeställningar: 1. Hur stor andel elever är regelbundet fysiskt aktiva/inaktiva på fritiden i årskurs 9? 2. Vilka skillnader finns mellan pojkar och flickor i årskurs 9 gällande mängd och val av fysisk aktivitet på fritiden? 3. Vilka skillnader/likheter finns mellan olika betyg i idrott och hälsa samt fysisk aktivitet på fritiden? 4. Hur stor andel elever får hjälp och känner motivation samt utvecklas av sin fysiska aktivitet? 5. Av vilka anledningar utövar inte eleverna fysisk aktivitet? Metod Totalt deltog 102 elever från två olika skolor i Stockholmsområdet. Fem klasser i årskurs 9 fick besvara en enkät med frågor angående fysisk aktivitet på fritiden. Enkättillfällena gjordes under idrottslektioner och mentorstimmar. Genomförandet av enkäten tog ungefär 20 minuter i respektive klass. Resultaten sammanställdes och bearbetades i defgo samt excel. Resultat Resultatet visar att 69 procent av eleverna i studien bedriver någon form av fysisk aktivitet på fritiden. Största skillnaden går att se i mängd utövad fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet 7 timmar eller mer i veckan utövades av 36 procent av deltagande pojkar och 15 procent av deltagande flickor. Ur studien framgår att de elever som hade en regelbunden fysisk aktivitet i många fall fick högre betyg i idrott och hälsa. De elever som inte utövade någon fysisk aktivitet hade i många fall ett lägre betyg. Det mest förekommande betyget för de elever som utövade fysisk aktivitet var B och C. För eleverna som inte utövade fysisk aktivitet var mest förekommande D och E. Av eleverna som deltagit är det 76 procent som anser att de får hjälp av vuxna/ledare med sina utmaningar i sin fysiska aktivitet. Våra resultat visar att 96 procent känner motivation till att utöva sin fysiska aktivitet. Resultatet visar även att samtliga känner att de utvecklas inom sin fysiska aktivitet. Samtliga personer av dem som utövar fysisk aktivitet har en medveten anledning till varför de utövar fysisk aktivitet. Av dem som inte utövar fysisk aktivitet var orsakerna att 33 procent inte hittat någon passande idrott. Slutsats Slutsatsen av vår studie är att en relativt stor del av elever i åk 9 utövar fysisk aktivitet på fritiden (69 procent). Studien visar också att elever som utövar någon fysisk aktivitet på fritiden erhåller ett högt betyg i idrott och hälsa än de elever som är fysiskt inaktiva. Vanligt förekommande fysiska aktiviteter på fritiden hos elever i åk 9 i studien är fotboll, gå på gym och jogga. Vi kan också se att de huvudsakliga anledningarna till att utöva fysisk aktivitet på fritiden för elever i åk 9 är att ”må bra i vardagen” och för att ”det är roligt”. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

Skolan är en viktig grundpelare i en individs liv. Man spenderar en stor del av sin tid i skolan och det faller då naturligt att denna kommer ha en stor inverkan på ungdomars liv. Denna självdeklarationsundersökning kommer att behandla samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, deras livsstilsrisk och deras brottslighet. Vilka faktorer är det som påverkar en individs brottslighet, är det de sociala banden till skolan eller är det deras livsstilsrisk? Om båda är av betydelse, vilken av faktorerna är då avgörande i förklaringen till ungdomsbrottslighet? Vi fann att både livsstilsrisk och de sociala banden till skolan var av betydelse. Dock kunde resultaten berörande de sociala banden till skolan inte förklaras utifrån Hirschis sociala band teori, detta då samvariationen var positiv. Detta indikerar på att ungdomar med starka sociala band begår fler brott än ungdomar med svaga sociala band. Dock påvisade vår multivariata regressionsanalys att den avgörande faktorn i förklaringen till ungdomsbrottslighet är en individs livsstilsrisk. Undersökningen kommer därmed att fokusera på vilken betydelse ungdomars sociala band till skolan och deras livsstilsrisk har på ungdomsbrottsligheten.

Avhopp i terapin är vanligt förekommande. Det som saknas i kunskapen kring avhopp och dess bakgrund är patientens inifrånperspektiv och framförallt hos den allt mer växande patientgruppen unga vuxna. Denna studie har genom kvallitativ metod undersökt de unga vuxnas upplevelser av sin tyerapi. Genom tematisk analys av materialet fann man i studien att subjektiv känsla av att må bättre är en anledning till avhopp samtidigt som det var typiskt att de hade kvarstående problem. Anmärkninsgvärt många uttryckte att anledningen till avhoppet var att de var missnöjda med terapeuten och den behandling som man fått. Man upplevde att terapeuten var för snäll och oempatisk samt att metoden inte hjälpte dem med sina problem. Genom empati för individens varande behöver vi möta unga vuxnas förväntningar så att visnterna med att gå kvar i terapi överväger kostnaderna.

<p>Youths tend to have a bad reputation. Their outspokenness and spontaneity are two of many reasons to why they are seen as rude and disrespectful. The creativity, curiosity and not least the courage to have opinions and attitudes are in such young age not yet weakened. Youths, their thoughts and attitudes change quickly. This essay will deal with a selected group of youths and their attitudes to the surrounding society. The aim of this study is to examine the relation between youth’s socioeconomic condition, growth environment, spare time habits and attitudes to the surrounding society. The respondents are 13 and 15 years old.</p><p>A personal interest in youth’s creativity, thoughts and attitudes is the choice of topic. I will, furthermore, daily in my future employment meet, learn from and be surrounded by youths. An increasing understanding for youth’s lives will thus be significant for my future years as a teacher.</p>

Youths tend to have a bad reputation. Their outspokenness and spontaneity are two of many reasons to why they are seen as rude and disrespectful. The creativity, curiosity and not least the courage to have opinions and attitudes are in such young age not yet weakened. Youths, their thoughts and attitudes change quickly. This essay will deal with a selected group of youths and their attitudes to the surrounding society. The aim of this study is to examine the relation between youth’s socioeconomic condition, growth environment, spare time habits and attitudes to the surrounding society. The respondents are 13 and 15 years old. A personal interest in youth’s creativity, thoughts and attitudes is the choice of topic. I will, furthermore, daily in my future employment meet, learn from and be surrounded by youths. An increasing understanding for youth’s lives will thus be significant for my future years as a teacher.

Flera rapporter de senaste åren har visat att eleverna i den svenska skolan läser allt mindre. Ärdet så eller väljer eleverna bara andra sorters texter än vi är vana vid? Den här uppsatsenssyfte är att undersöka om några elever i skolår åtta och nio läser, och vad de då väljer för sortstexter. Vidare skall det även undersökas om det finns några skillnader mellan flickors ochpojkars läsning och vad som skiljer sig mellan skolår åtta och nio. Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning i två klasser, en åtta och ennia. Enkäten tar upp elevernas läsvanor vad gäller sex olika sorters textforum, både trycktaoch digitala. Tidigare forskning har visat att flickor läser mer på sin fritid än pojkar. Det ärnågot som kan styrkas i den här undersökningen. Det visar sig att flickor läser mer än pojkaroch att både flickor och pojkar ofta väljer bort skönlitteratur till förmån för digitala medieroch forum.