<p>Ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer som den psykiska hälsan, övervikt, ätstörningar och självförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan är andra faktorer för att ungdomarna ska må psykiskt bra. För att kunna vägleda ungdomar på gymnasiet är det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn på sin hälsa och vad de tycker är viktigt för att de ska må bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hälsan. En systematisk litteraturstudie gjordes då den ger en bild av forskningsläget just nu. Artiklarna söktes i databaserna Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO. Tio artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att ungdomars hälsa är både bra och dålig. Faktorer som påverkar ungdomars hälsa är livsstil, relationer och psykisk hälsa. I livsstilen finns förutsättningar för god hälsa vad gäller kost och motion men en känsla av trötthet och minskad livsglädje framkom också bland ungdomarna. Goda relationer till lärare och familj uppfattas positivt för hälsan. Prestationskrav i skolan utlöste stress, speciellt hos flickorna vilket påverkar den psykiska hälsan negativt. En balans mellan ungdomars livsstil, relationer och psykiska hälsa är av betydelse för hur ungdomar uppfattar sin hälsa.</p> / <p>Youths’ health is influenced by different factors such as mental bad health, overweight,eating disorder and self-confidence. Family relations, friends and school are other factorsfor their wellbeing. To supervise youths in upper secondary school it is important that theschool nurse has knowledge about their view on what’s important for youths’ own view oftheir health and what makes them feel well. The aim was to elucidate upper secondaryschool youths’ view of their health. A literature review has been made to compile research.Articles were researched in the databases Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO.Ten articles have been analyzed by content analysis. Factors that affect youths’ health arelifestyle, relations and mental health. The result shows that youths’ health is both good andbad. In their lifestyle there is requirement for good health when it comes to food andexercise but a feeling of tiredness and diminished joy of living emerge among the youths’.Good relations to teachers and family perceived as positive for healthiness. Demands toachieve in school gives stress, especially for girls which affect their mental health in anegative way. A balance between youths’ lifestyle, relations and mental health is ofimportance for how youths will understand their health.</p>

Bakgrund: I Sverige genomförs en studie som regelbundet undersöker hälsan hos barn och ungdomar genom att de själva får skatta sin hälsa. Senaste mätningarna visar en ökad skolstress samt otillräcklig fysisk aktivitet. Skolsköterskan har som uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med elever. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med elever i åldrarna 13-18 år. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes där tio skolsköterskor deltog. Analysen genomfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat visar att skolsköterskor arbetar hälsofrämjande med elever både på individ- och gruppnivå. Skolsköterskorna belyser att en del av arbetet innebär att visa sig på skolan för att avdramatisera sin roll och för att skapa relationer till eleverna. Det framkommer att det finns faktorer som påverkar arbetet, dessa är samarbetet med övrig personal samt att skolsköterskorna upplever att de inte hinner med allt de skulle vilja. Konklusion: Samarbetet mellan skolsköterskan och skolans övriga personal är en förutsättning för att kunna arbeta hälsofrämjande. Det krävs ett intresse och engagemang från samtliga professioner och att de har eleverna i fokus för att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt till en god hälsa och trygg skolgång. / Background: In Sweden there is an ongoing study that regularly examines the health of children and young people. The latest measurements show increased school stress and low physical activity. The school nurse's task is to work with health promotion and prevention with students. Aim: The aim was to describe school nurses´ experiences of working to promote health with students aged 13-18. Method: A qualitative interview study was conducted in which ten school nurses participated. The analysis was carried out as a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The result shows that school nurses work to promote health with students both at individual- and group level. The school nurse's point out that part of the work involves interacting with the students to undramatize their role and to create relationships with the students. It emerges that there are factors that affect the work, these are the collaboration with other staff and that the school nurses feel that they do not have time for everything they would like. Conclusion: The collaboration between the school nurse and the school's other staff is a condition for being able to work to promote health. It requires an interest and commitment from all with the students in focus to give the students as good conditions as possible for good health and a safe school environment.

Personlig integritet är av stor vikt för en sund utveckling av en individs identitet, psykiska hälsa och välbefinnande och påverkas av omgivningen. Personlig integritet är därför en viktig parameter i en psykologs terapeutiska arbete. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur psykologstuderande ser på personlig integritet i dagens individcentrerade samhälle med internet och sociala medier. Sju psykologstuderande på Stockholms universitet intervjuades. Resultatet av en tematisk analys visade att deltagarna ansåg att den personliga integriteten betyder olika mycket för olika individer, men uppfattas påverkas negativt. Möjligheten att behålla en hög integritet upplevs bli allt svårare. Internet tenderar också att påverka identitetsskapandet, särskilt hos unga. Kunskap och dialog framstår som vägen till ett sundare användande av internet. Framtidens psykologer kommer sannolikt att påverkas i sin yrkesutövning av den sänkta integriteten. Studien indikerar flera viktiga framtida forskningsområden och lyfter behovet av att belysa problematiken på psykologutbildningen. / Personal integrity is of great importance for the healthy development of an individual's identity, mental health and well-being and is influenced by the environment. Personal integrity is therefore an important parameter in a psychologist's therapeutic work. The purpose of the present qualitative study was to investigate how psychological students look at personal integrity in today's individual-centered society with internet and social media. Seven psychologist students at Stockholm University were interviewed. The result of a thematic analysis showed that the participants considered that the personal integrity means different things to different individuals, but is perceived to be adversely affected. The ability to maintain high integrity is perceived to be increasingly difficult. The Internet also tends to affect identity creation, especially among young people. Knowledge and dialogue are the way to a healthier use of the internet. The psychologists of the future are likely to be affected by their reduced integrity in their professional practice. The study indicates several important future research areas and highlights the need to highlight the problems during psychology education

<p>The aim of this study was to investigate the importance of nature for the health and well-being of young adults. A qualitative method was used and data was collected through semi-structured interviews with eleven people from the ages of 15-20. The interviews were transcribed with the results of the study revealing that nearly everyone felt calm and relaxed while they were in a natural environment. The most common motivation to be outdoors was socializing with friends, performing any kind of sport and/or taking walks. Reasons to stay indoors were rainy, cold weather, lack of time, and in some cases circumstances related to their surroundings, such as where they live. The findings suggest that a natural environment has positive effects for the health of adolescents. Measures should be taken to promote the outdoors, especially for people who live in countries where the weather makes it less enticing to be outside, for example Northern Europe. Further research is needed to investigate <em>what</em> measures should be taken, and a suggestion for future research is to give adolescents an opportunity to provide with ideas.</p> / <p>Denna uppsats har skrivits med syfte att ta reda på vilken betydelse naturen har för ungdomars hälsa, samt redogöra för vad som får ungdomar att spendera tid utomhus respektive stanna inomhus. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva ungdomar mellan åldrarna 15-20 år. Intervjumaterialet transkriberades innan en innehållsanalys genomfördes. Studiens huvudresultat visade att vistelse i naturen gav ungdomar en känsla av avslappning och lugn och att naturen var en plats de trivs i. De vanligaste orsakerna till vistelse utomhus var umgänge med kompisar, utförande av någon typ av sport eller promenader. Anledningar till att stanna inomhus var regn och kyla, tidsbrist samt i vissa fall omständigheter på grund av omgivningen, såsom var boendet ligger i förhållande till naturen. Eftersom vistelse i naturen visade sig positivt för ungdomars hälsa bör åtgärder vidtas för att öka deras utomhusvistelse. Detta speciellt för ungdomar som bor i länder där vädret ofta gör det mindre lockande att gå ut, såsom i norra Europa. Vidare forskning behövs för att utreda vilka åtgärder som bör vidtas och ett förslag är att ge ungdomarna själva chansen att komma med idéer.</p>

No description available.

The aim of this study was to investigate the importance of nature for the health and well-being of young adults. A qualitative method was used and data was collected through semi-structured interviews with eleven people from the ages of 15-20. The interviews were transcribed with the results of the study revealing that nearly everyone felt calm and relaxed while they were in a natural environment. The most common motivation to be outdoors was socializing with friends, performing any kind of sport and/or taking walks. Reasons to stay indoors were rainy, cold weather, lack of time, and in some cases circumstances related to their surroundings, such as where they live. The findings suggest that a natural environment has positive effects for the health of adolescents. Measures should be taken to promote the outdoors, especially for people who live in countries where the weather makes it less enticing to be outside, for example Northern Europe. Further research is needed to investigate what measures should be taken, and a suggestion for future research is to give adolescents an opportunity to provide with ideas. / Denna uppsats har skrivits med syfte att ta reda på vilken betydelse naturen har för ungdomars hälsa, samt redogöra för vad som får ungdomar att spendera tid utomhus respektive stanna inomhus. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva ungdomar mellan åldrarna 15-20 år. Intervjumaterialet transkriberades innan en innehållsanalys genomfördes. Studiens huvudresultat visade att vistelse i naturen gav ungdomar en känsla av avslappning och lugn och att naturen var en plats de trivs i. De vanligaste orsakerna till vistelse utomhus var umgänge med kompisar, utförande av någon typ av sport eller promenader. Anledningar till att stanna inomhus var regn och kyla, tidsbrist samt i vissa fall omständigheter på grund av omgivningen, såsom var boendet ligger i förhållande till naturen. Eftersom vistelse i naturen visade sig positivt för ungdomars hälsa bör åtgärder vidtas för att öka deras utomhusvistelse. Detta speciellt för ungdomar som bor i länder där vädret ofta gör det mindre lockande att gå ut, såsom i norra Europa. Vidare forskning behövs för att utreda vilka åtgärder som bör vidtas och ett förslag är att ge ungdomarna själva chansen att komma med idéer.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar   Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid.   Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet? Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever? Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?   Metod Studien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter.   Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan. Typvärdet för gymnasieeleverna var 0 dagar medan typvärdet för högstadieeleverna var 5 dagar. 64 % av gymnasie- och 75 % av högstadieeleverna svarade att de får tillgång till 90 minuters måttlig fysisk aktivitet vilket tyder på att dessa elever erbjuds tillräcklig måttlig fysisk aktivitet för att uppnå rekommendationerna om måttlig fysisk aktivitet. 69 % av gymnasie- och 56 % av högstadieeleverna svarade att de får tillgång till 90 minuter eller mer mycket ansträngande fysisk aktivitet vilket tyder på att dessa elever uppnår rekommendationerna om mycket ansträngande fysisk aktivitet. Majoriteten av eleverna har svarat att de väljer att delta i både måttliga och mycket ansträngande fysiska aktiviteter, slutsatsen dras utifrån den vetskapen att eleverna inte verkar ha brist på motivation. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur gymnasie- och högstadieeleverna har svarat angående om de är fysiskt aktiva under raster. 71 % av gymnasie- och 30 % av högstadieeleverna utövar aldrig fysisk aktivitet på raster, detta tyder på att aktivitetsnivån sjunker desto äldre eleverna blir. Det var ingen signifikant skillnad i fördelningen mellan hur gymnasie- och högstadieeleverna har svarat kring uppmuntran och kunskapsgivande från skolan. Majoriteten av både gymnasie- och högstadieeleverna anser att de uppmuntras och får tillräckligt mycket kunskap om fysisk aktivitet från lärare.   Slutsats Avslutningsvis går det att konstatera att alla elever inte uppnår rekommendationerna för fysisk aktivet under skoltid. Utbud och vanor vad gäller fysisk aktivitet skiljer sig mellan gymnasieelever och högstadieelever främst när det kommer till transport till eller från skolan samt den fysiska aktivitetsnivån under rasttid. / <p>Fristående kurs Idrott III VT 2014.</p>

Inledning: Studien syftar till att undersöka och lära av familjehemsplacerade ungdomars upplevelser och erfarenheter av bra relationer med sina familjehemsföräldrar. Många barn och ungdomar placeras i familjehem varje år, och avbrott och oplanerade avslut är relativt vanligt. Samtidigt vittnar många ungdomar om att tiden i familjehemmet varit avgörande för hur de kunnat bemästra komplicerade familjeförhållanden och nå ett fungerande vuxenliv. Frågeställningar: Vilka erfarenheter och upplevelser uppmärksammar familjehemsplacerade ungdomar som tycker att de har en bra relation till sina familjehemsföräldrar? Hur kan man förstå ungdomarnas upplevelser och erfarenheter? Metod: Kvalitativ intervjuundersökning Resultat: Studien visar på betydelsen av bland annat trygghet och tillhörighet som centrala teman och att detta skapas bland genom frånvaron av utskällningar och de ”pratvanor” som etableras i familjehemmen. Diskussion: Resultaten diskuteras och analyseras bland annat utifrån ett systemiskt perspektiv och ett anknytningsteoretiskt perspektiv. / Introduction: The study aims to understand and learn from the experiences of foster children with good relationships with foster parents. Many children and youth are placed in foster homes every year, and disruptions and unplanned terminations of care are common. At the same time, many youth give evidence that the time in the foster home has been crucial for their possibilities to master difficult family relationships and reach a functional life. Research questions: What experiences do foster children pay attention to when telling about their good relationship with foster parents? How can their experiences be explained and understood? Research method: Qualitative study using semi-structured interviews with five teenagers in foster care. Results: The study shows the significance of safety and belonging for the youth, and that the experiences are created from, among other, absence of conflicts and scolding, and from the conversational practices established in the foster home. Discussion: The results are discussed in the light of attachment theory and a systemic perspective.

Background: The decline of adolescents’ mental well-being, coinciding with an increase of social media as a primary platform for adolescents’ social life, have been suggested to be associated. The current study aimed to investigate the association between social media frequency, problematic social media use (PSMU), and adolescents’ life satisfaction, the potential moderating effect of physical activity on these associations, and in-group differences in the associations by gender and grade. Method: The sample consisted of cross-sectional, self-reported, data from the Swedish cohort of the 2017/18 Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) study (n=3,446). Ordinal logistic regression was used to estimate the odds ratios for the association between the outcome variable, low life satisfaction, and the exposure variables: Social media frequency, measured in time spent on communication through social media, and PSMU, measured as the number of symptoms from the Social Media Disorder scale, while adjusting for covariates. Gender and grade stratified analysis was conducted, as well as interaction analysis of physical activity. Results: After adjustment for covariates, no association was found between high social media frequency use and life satisfaction, but a small association with was found among adolescents with lower social media frequency. There was a significant and graded association between PSMU and lower life satisfaction. Stratified analysis showed gender and age differences in the associations, with higher odds of lower life satisfaction for girls and 13- and 15-year-olds. No moderating effect of physical activity was found for any of the associations. Conclusion: Social media use can be considered a proximal social determinant of adolescent health through its demonstrated association with life satisfaction. PSMU, as well as girls and older adolescents, has a stronger connection to lower life satisfaction than frequency of use and should be considered in policy work for prevention and improvement of adolescent health.