Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur den sekulära samhällsutvecklingen påverkar utformningen av religionskunskapsämnet. Framförallt vill vi veta hur lärare reflekterar kring och förhåller sig till samhällsutveckling (primärt religiös förändring) och styrdokument i sin undervisning, d.v.s. vilka didaktiska konsekvenser som följer. Vi har i vår kvalitativa studie intervjuat verksamma gymnasielärare i olika åldrar och belyst deras svar ur ett religionsdidaktiskt perspektiv samt utifrån vad man har kommit fram till i dels den samtida forskning som beskriver sekularisering, dels den som intresserar sig för ungdomars religiositet. Våra resultat visar att lärarnas ålder inte verkar ha någon avgörande betydelse för vilka didaktiska val man gör, utan att religionsundervisningens traditionella faktaorienterade innehåll fortfarande tycks leva vidare i stor utsträckning, oavsett lärarnas ålder. Lärarna i vår studie kan sägas motivera sin undervisning utifrån en kombination av egna samhällsanalyser och formuleringar i styrdokumenten, och då lärarna ser styrdokumenten som i hög grad tolkningsbara och tillåtande, utgör dessa sällan något hinder för lärarna att bedriva en undervisning som stämmer väl överens med deras analys av samhälleliga och religiösa förändringar.

Abstrakt  Bakgrund: Utvecklingen av mobiltelefonen har skett i snabb takt och många ungdomar har idag en egen mobiltelefon. De senaste åren har användning av mobiltelefonen och sociala medier markant ökat. Tidigare forskning visar att användning av mobiltelefonen påverkar ungdomars hälsa på olika sätt. Skolsköterskor arbetar förbyggande och hälsofrämjande för att elever ska uppleva hälsa.  Motiv: Denna studie avser att bidra med en djupare förståelse om skolsköterskors uppfattning om mobiltelefonanvändning bland elever med möjlighet att ge ökad kunskap om ämnet för att vägleda skolsköterskor i deras förebyggande arbete kring elevers hälsa.  Syfte: Syftet med studien är att belysa skolsköterskans uppfattning om mobiltelefonanvändningen bland elever. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Individuell semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor (n=8). Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Skolsköterskors uppfattningar är att mobiltelefonen bistår med både positiva och negativa följder hos elever samt att elever är i behov av hälsofrämjande insatser. Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier; ”Ses som ett stöd i vardagen”, ”Kan leda till osunda vanor som inverkar på hälsan” och ”Behov finns av hälsopreventiva insatser”. Konklusion: Skolsköterskor behöver få ökad kunskap om följder av elevers mobiltelefonanvändning för att utveckla och förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbete för att hjälpa elever till en ökad hälsa. / Abstract  Background: The development of the cell phone has happened in rapid pace and many adolescents has their own cell phone today. In recent years has the cell phone use and social media use markedly increased. Previous research has shown that cell phone use influence adolescents health in different way. School nurses works with prevention and promotion to help students ́ experience health.  Motive: This study intends to contribute to a deeper understanding of school nurses’ perception of cell phone use among students with the possibility of providing increased knowledge on the subject to guide school nurses in their preventive work regarding student health.  Aim: The aim of this study was to illuminate the school nurse’s perception of cell phone use among school students.Methods: Qualitative interview study. Individual semi-structured interviews with school nurses (n=8). Collected data was analysed using qualitative content analysis with an inductive approach.  Result: The school nurses’ perceptions is that the cell phone contributes with both positive and negative effects on students and that the students are in need of health improvement contributions. The result generated three main categories; “Seen as a support in everyday life”, “Can led to unhealthy habits that affects the health” and “need of health preventive contributions”.  Conclusion: School nurses’ need increased knowledge about the consequence of students’ cell phone use to be able to develop and improve the preventive and health promotion work to support increased student health.

Bakgrund: Mat och måltider kan intas på olika sätt; med familjen, med vänner eller ensam. Familjemåltider och kompismåltider är två olika typer av måltider som ungdomar naturligt har i sin vardag. Forskning menar att familjemåltider värderas högt medan kompismåltiderna är ett sätt att umgås och skapa relationer med kompisar. Mat kan förebygga folksjukdomar och den sociala samvaron i en måltid uppskattas av ungdomar men det som äts i de olika måltidssituationerna påverkas av vem man äter med – familj, kompisar eller ingen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ungdomars syn på hemlagad mat, måltider och att äta tillsammans. Metod: Data samlades in genom 14 semistrukturerade kvalitativa intervjuer baserade på en frågeguide med öppna frågor. För att rekrytera intervjupersonerna kontaktades rektorer och HKK-lärare på grundskolor i två svenska kommuner. Intervjupersonerna hade fyllt 15 år och gick i årskurs nio. Exklusionskriterierna var framför allt geografiska. I enlighet med de fyra etiska huvudkraven behandlades all data konfidentiellt. Intervjupersonerna och deras skolor gavs fingerade namn. Resultat: Studiens deltagare upplevde hemlagad mat och familjemiddagar som norm. Hemlagad mat upplevdes generellt som nyttigare; fisk och köttbullar som man själv lagat var nyttigare eftersom man visste vad som fanns i. Det var vanligare att äta ute med kompisar än med familjen och kompismåltiden upplevdes som roligare än familjemåltiden men i kompismåltiden gavs onyttigare mat som pizza och hamburgare företräde. Slutsats: Vi ser utifrån vårt resultat att det finns ett gap mellan ungdomars kunskap om nyttig mat och deras förmåga att tillämpa denna kunskap i måltidssituationer utanför familjen. Vi ser därför en möjlighet att använda den här studiens resultat till att hitta nya undervisningskanaler där vi kan främja förmågan att välja nyttig mat i alla sammanhang. / Background: Food and meals can be consumed in various ways; with family, friends or alone. Research claims that family meals and meals with friends are different kinds of meals occuring naturally in day-to-day of youth. Research points to the appreciation of family meals whilst meals with friends constitute a way to hang out. Healthy food is known to being able to prevent some national diseases and being toghether is appreciated by youth. What is actually eaten in different meal situations, however, is affected by with whom you dine with – family, friends or no-one. Objective: The objective of this study was to inquire into youth’s view on food, meals and eating together. Method: Data was collected through 14 semi-structured qualitative interviews based on a guide with open end questions. To recrute the interviewees, principals and home economics teachers in compulsory schools in two Swedish communes were contacted. The interviewees had turned 15 and were in the final year of compulsory school. The exclusion criteria were mainly geographical. In compliance with the ethical demands, all data was treated confidentially and the interviewees and schools received ficticious names. Results: The participants perceived home cooked food and family dinners as norm. Home cooking was generally perceived as healthier; fish and meat balls prepared by one self was seen as healthier since one knew what was in them. It was more common to eat out with friends than with family and meals with friends were percieved as more entertaining than family meals. Meals with friends were often spontaneous acts where more unhealthy food, like pizzas and hamburgers, were prioritized. Conclusion: We can detect a gap between youth’s knowledge on healthy food and their ability to apply that knowledge in meal situations outside of the family. We therefore see a possibility to use the result of this study to find new channels of education so that youth can develop the ability to apply previously aquired knowledge on the importance of healthy food also when eating with friends.

Young people’s reading comprehension is deteriorating, and their reading habits are declining. Librarians are given a mission to promote reading, where young people are a priority target group. To render this mission more effective, librarians’ views on this problem and how they try to tackle should be studied. The purpose of this thesis is to identify (i)librarians’ approach to young people’s reading, and(ii) how they describe and experience reading promotion work for the target group through semi-structured interviews with six professional children and youth librarians. Given the gender gap in reading comprehension in favor of girls, this thesis devotes extra attention to this issue in the interviews with the librarians. Interviewees mention (i) lack of interest, (ii) lack of role models at home, (iii) gender stereotypes, and (iv)socioeconomic background as major factors causing this gap. Moreover, majority of the participants believe that young people should read what they want to read according to their interests. That is, the emancipatory approach is dominant in the reading promotion work of the interviewees conducted, but other approaches are also visible in their work. This is in line with research within psychology and pedagogy on reading promotion. I also report that librarians’ strategies and approaches to reading are important especially for young people with low reading motivation. Finally, informants describe changing negative reading attitudes among adolescents a major challenge. Yet, they find it fun to work with adolescents. They suggest preventive measures such as building a reading culture early in life.

SyfteSyftet med studien var att ta reda på vad gymnasieelver på St Petri skola i Malmö vet om dentala erosioner. Material och metodFör att undersöka detta sammanställdes en enkät med 12 flervalsfrågor och en essäfråga. Enkäten delades ut till 239 elever på det samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programet. Data sammanställdes och analyserade sedan i SPSS.Resultat På frågan om orsaksfaktorer till erosionsskador valde 52 % ”syror i t.ex. läsk och juice” och 27 % valde ”sura uppstötningar”. Totalt var det 13 % som valde de båda korrekta alternativen. Drygt 56 % svarade att erosioner är detsamma som ”frätskador”. Andelen elever som svarade helt rätt på frågan om vad en erosionsskada kännetecknas av var mindre än en procent. I övrigt var det mest valda svarsalternativet ”ilningar i tänderna” (26 %). På frågan om hur man kan motverka erosioner svarade 33 % av eleverna ”undvika att dricka läsk” och 22 % att ” inte borsta tänderna direkt efter att man ätit eller druckit något surt”. På frågan om vilket påstående som var mest korrekt, valde 67 % ”det är inte bra att borsta tänderna direkt efter att du har ätit eller druckit något surt”. Totalt svarade 30 % av eleverna att de fått information om erosionsskador. Det var 66 % av eleverna som ville få information om erosionsskador från tandvården.SlutsatsBland gymnasieeleverna på St Petri skola i Malmö fanns det en bristande kunskap generellt om dentala erosioner. Eleverna hade dålig kännedom både om vad som orsakar och om vad som kännetecknar dentala erosioner. Bara en liten del av de tillfrågade hade fått information om erosionsskador från tandvården.

Denna studie fokuserar på att undersöka socialarbetares perspektiv angående orsakerna till ungdomars riskfyllda droganvändning samt deras strategier för att arbeta med dessa ungdomar. Genom att tillämpa en kvalitativ forskningsansats och använda ett målstyrt urval av socialarbetare inom socialtjänsten och öppenvården som deltagare, syftar studien till att få en djupare förståelse för de komplexa faktorer som ligger bakom ungas droganvändning. Metoden för dataanalys bestod av tematisk analys, där flera centrala teman identifierades. Dessa inkluderade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa, ungdomars sociala sammanhang, familjens ekonomiska situation, föräldrars droganvändning, föräldrars roll i ungdomars drogavvänjning samt nya samhällsfenomen. Genom att fokusera på dessa teman kunde studien belysa olika aspekter av ungdomars droganvändning och dess komplexitet. Ett av de framträdande resultaten från studien var socialarbetarnas uppfattning om sambandet mellan bristande föräldraroll och ungdomars droganvändning. Detta indikerar att familjens dynamik och föräldrarnas engagemang spelar en avgörande roll för att förebygga och hantera riskfylld droganvändning bland ungdomar. Dessutom framkom ytterligare aspekter som påverkar ungdomars relation till droger, såsom sociala interaktioner med jämnåriga, skolans roll och nya samhällsfenomen.

Inledning: Studier visar att antalet ADHD-diagnosticerade barn och ungdomar successivt har ökat. Det finns i dagsläget få studier om hur barn/ungdomar upplever sin utredning, behandling och samlade vård. Detsamma gäller underlag för att bedöma delaktighetens eventuella effekter på behandlingen, samt vad som kan främja delaktigheten. Det behövs således ökad kunskap om hur barn och tonåringar med ADHD upplever vård och stöd, samt sina möjligheter till att vara delaktiga däri. Frågeställningar: *Hur upplever tonåringar de insatser som givits till dem och deras familjer efter genomgången ADHD-utredning? *Vilken betydelse har insatserna haft för den enskilda tonåringens självbild och dennes del i olika system, samt tankar om sin framtid? *Har den unge känt sig delaktig i de insatser som erbjudits och har hen upplevt att det gått att påverka insatserna? Metod: Kvalitativ undersökningsmetod med tematisk analys av sex semistrukturerade intervjuer. Resultat: Det är viktigt för ungdomarna att känna sig förstådda och delaktiga, vilket även påverkar självbild och upplevelsen av insatser. Skolsituationen och det stöd som skolan ger har betydelse för tonåringens förutsättningar. Respondenterna har inte upplevt svårigheter med att berätta om sin diagnos för andra. Diskussion: Delaktighet, egen motivation och upplevelsen att bli förstådda och respekterade utifrån sina styrkor och behov framstår som viktiga för respondenterna. / Introduction: Studies show that the number of ADHD-diagnosed children and adolescents has gradually increased. Currently there are few studies on how children/adolescents experience their assessment, treatment and overall care. The same applies for assessing the possible effects of the participation in treatment as well as factors that can promote the participation. Thus, there is a need for increased knowledge of how children and adolescents with ADHD experience care and support, as well as their opportunities to participate in it. Research questions: * How do teenagers experience the intervention given to them and their families after the review of the ADHD-assessment? * What significance do the intervention have on the individual's self-image and its part in different systems, as well as thoughts about the future? * Has the young person felt involved in the interventions and felt that it is possible to influence the interventions? Method: Qualitative survey methodology with thematic analysis of six semistructured interviews. Results: It is important for young people to be understood and involved, which also affects self-esteem and experience of interventions. The school situation and the support given by the school are important for the teenager's condition. Respondents have not experienced difficulties telling others about their diagnosis. Discussion: Participation, own motivation and experience to be understood and respected on the basis of their strengths and needs appear to be important for the respondents.

This study explored the view of a small-scale group of upper secondary school seniors on school-related stress during their last school year in comparison to previous years. A qualitative research method was used and five students partook in semi-structured interviews with open-end questions. The study derived from the perspectives of two theoretical models that were selected due to their relevance; firstly, the Demand-Control Support model, and secondly, the Transactional Model of Stress and Coping. The results show that these upper secondary school seniors describe themselves as less stress than they perceived themselves to be in their second year. Regarding the stress-related effects experienced by these students, it was found that sleep deprivation and anger were the most problematic ones along with their tendencies to compare themselves to others. It was also found that the five participants perceived the school health servieces' work as insufficient in many ways. One of the most recurring suggestions, by the students, on how to improve it was to discuss stress and the availability of the school health services more openly.

Ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer som den psykiska hälsan, övervikt, ätstörningar och självförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan är andra faktorer för att ungdomarna ska må psykiskt bra. För att kunna vägleda ungdomar på gymnasiet är det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn på sin hälsa och vad de tycker är viktigt för att de ska må bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hälsan. En systematisk litteraturstudie gjordes då den ger en bild av forskningsläget just nu. Artiklarna söktes i databaserna Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO. Tio artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att ungdomars hälsa är både bra och dålig. Faktorer som påverkar ungdomars hälsa är livsstil, relationer och psykisk hälsa. I livsstilen finns förutsättningar för god hälsa vad gäller kost och motion men en känsla av trötthet och minskad livsglädje framkom också bland ungdomarna. Goda relationer till lärare och familj uppfattas positivt för hälsan. Prestationskrav i skolan utlöste stress, speciellt hos flickorna vilket påverkar den psykiska hälsan negativt. En balans mellan ungdomars livsstil, relationer och psykiska hälsa är av betydelse för hur ungdomar uppfattar sin hälsa. / Youths’ health is influenced by different factors such as mental bad health, overweight,eating disorder and self-confidence. Family relations, friends and school are other factorsfor their wellbeing. To supervise youths in upper secondary school it is important that theschool nurse has knowledge about their view on what’s important for youths’ own view oftheir health and what makes them feel well. The aim was to elucidate upper secondaryschool youths’ view of their health. A literature review has been made to compile research.Articles were researched in the databases Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO.Ten articles have been analyzed by content analysis. Factors that affect youths’ health arelifestyle, relations and mental health. The result shows that youths’ health is both good andbad. In their lifestyle there is requirement for good health when it comes to food andexercise but a feeling of tiredness and diminished joy of living emerge among the youths’.Good relations to teachers and family perceived as positive for healthiness. Demands toachieve in school gives stress, especially for girls which affect their mental health in anegative way. A balance between youths’ lifestyle, relations and mental health is ofimportance for how youths will understand their health.

The purpose of this investigation was to study what students in in the first year of the social science program in high school think about the guidance they had access to during their time at primary school. This is to ensure that it the guidance students are entitled to and contribute to the development of the business. The survey was conducted at two different high schools in southern Sweden. A total of 57 students participated in the survey. The results show that 46 and 29 percent of students at the two schools did not feel they had the information they needed for their upper secondary school The results proving what previous research reached that students selection process can lead to stress and uncertainty associated with the choice to high school. The results of the present study showed that girls in particular have high standards for themselves and experience stress and anxiety associated with their selection to a greater extent than boys. The results also show that the majority of students do meet a counselor but the availability and quality of the counseling varied between schools. When the liability is delegated to the municipal level in terms of the organization of guidance activities are controlled quality and access to how much principals choose to prioritize activities. The study shows that students had access to similar counseling programs such as field trips, work experience, open houses and individual guidance and that the majority is happy with their choice. The results also show that students are asking for more activities related to education and employment. From a gender perspective, more girls than boys claimed that they felt unease and experienced difficulties selecting, confirming what the agency's report states.