Syftet med studien är att undersöka skolkuratorers uppfattning om vad som kan hindra högstadieelever från att söka vidare stöd vid psykisk ohälsa. Författarna önskar även ta reda på vilka begränsningar i handlingsutrymmet skolkuratorer ser utifrån yrkesrollen att hjälpa högstadieelever vidare vid psykisk ohälsa. Studien har två frågeställningar, varav den första inkluderar vilka hinder skolkuratorer ser som bidrar till att högstadieelever inte söker vidare psykiatrisk vård vid psykisk ohälsa. Den andra frågeställningen berör vilka begränsningar den individuella skolkuratorn ser i att kunna påverka högstadieelevers vidare hjälpsökande vid psykisk ohälsa utifrån yrkesrollens handlingsutrymme. I studiens tidigare forskning fokuseras ungas egna upplevelser av hinder i hjälpsökande. Även empiri om genus, skolkuratorers och föräldrars uppfattningar om hinder i hjälpsökande samt tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har eftersökts utifrån frågeställningarna. Teoretiska utgångspunkter som studien valt att använda är ungdomars psykosociala identitet och skolkuratorers handlingsutrymme. Författarna har valt att använda sig av den kvalitativa metoden genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat indikerar att det finns diverse hinder som påverkar högstadieelever i vidare hjälpsökande vid psykisk ohälsa. Hinder som finns, enligt skolkuratorerna, är stigma, avslöjande, bristande självinsikt samt könsnormer. Hinder utifrån handlingsutrymme visar sig utgå från otydliga yrkesroller, anmälningsplikt och yttre faktorer som påverkar skolkuratorn i sitt arbete. / The purpose of the study is to investigate school counselors' perception of what can prevent middle school students from seeking further support in case of mental illness. The authors also wish to find out what limitations in the scope of action school counselors see based on the professional role of helping middle school students further in case of mental illness. The study has two questions, the first of which includes what obstacles school counselors see as contributing to middle school students not seeking further psychiatric care in case of mental illness. The second question concerns what limitations the individual school counselor sees in being able to influence middle school students' further help-seeking for mental illness based on the scope of action connected to the professional role. In the study's previous research, young people's own experiences of obstacles in seeking help are focused on. Empirical data on gender, school counselors' and parents' perceptions of obstacles in seeking help, and accessibility to child and youth psychiatry have also been sought based on the questions. Theoretical starting points that the study has chosen to use are young people's psychosocial identity and school counselors' scope of action. The authors have chosen to use the qualitative method through semi-structured interviews. The results of the study indicate that there are various obstacles that affect middle school students in further help-seeking for mental illness. Obstacles that exist, according to the school counselors, are stigma, disclosure, lack of self-awareness and gender norms. Obstacles based on scope of action turned out to be based on unclear professional roles, reporting obligations and external factors that affect the school counselors in their work.

Forskning visar att psykisk ohälsa bland barn och ungdomar som grupp har ökat sedan flera årtionden. Studier visar att psykisk ohälsa ofta börjar under tidiga utvecklingsfaser i livet och särskilt under ungdomsåldern och därför motiverar det tidiga och förebyggande insatser. Det finns stora utmaningar vid vård för psykisk hälsa och ohälsa för ungdomsgruppen vad gäller tillgång till vård med god kvalitet. Mycket av forskning på vård för unga utgår från vuxnas perspektiv och det framkommer bristande evidens gällande behandlingar för ungdomsgruppen. Ungdomars perspektiv behövs för att kvalitetssäkra vården. Det finns lite forskning inom området och därför syftar denna studie att bidra till ungdomars perspektiv på vård för psykisk hälsa och ohälsa. Frågeställningarna undersökte behov, förväntningar och på vilket sätt ungdomar önskar kontakt med vård för psykisk hälsa och ohälsa. För att undersöka detta har kvalitativ intervjumetod genomförts med åtta ungdomar, mellan 16–17 år. Resultatet behandlades/bearbetades med hjälp av kvalitativ tematisk analys och där det framkom teman som visar på att ungdomar önskar mer kunskap om vård och psykisk hälsa och ohälsa. Ungdomarna påvisar behov av tillgänglig och individuellt anpassad vård med delaktighet och valmöjlighet som främjar självständighet. Ungdomarna förväntar sig god kvalitet på vård, vård i tid, vård med rätt kompetens, bra bemötande och vård på rätt vårdnivå. Det finns fortsatta utmaningar att på samhällsnivå ge ungdomar stöd, behov av samverkan med och mellan vårdinstanser samt fortsatt forskning på området. / Research shows that mental illness among children and young people as a group has been increasing for several decades. Studies show that mental illness often begins during early developmental phases of life and especially during adolescence and therefore justifies early and preventive interventions. There are major challenges in mental health care for the adolescent group in terms of access to good quality care. Much of the research on care for young people is based on the perspective of adults and there is a lack of evidence regarding treatments for the adolescent group. Young people's perspectives are needed to ensure the quality of care. There is little research in the field and therefore this study aims to contribute to young people's perspectives on mental health care. The questions examined needs, expectations and in what way adolescents want contact with care for mental health. To investigate this, a qualitative interview method has been conducted with eight young people, between 16-17 years old. The results were processed with the help of qualitative thematic analysis and there were themes that show that young people want more knowledge about health care and mental health. The adolescents demonstrate a need for accessible and personalized care with participation and choice that promotes independence. Young people expect good quality care, care in time, care with the required competencies, good treatment and care at the right level. There are continued challenges in providing support to young people at the societal level, the need for collaboration with and connections between healthcare institutions and continued research in the area.

This study investigated associations between professional groups in adolescents' surroundings and their assessments of violence in adolescent intimate relationships. The methodological approach involved quantitative surveys, each containing 4 vignettes that manipulated social categories such as gender, age, and type of violence. In total, 108 vignettes were spread across 27 surveys. Teachers and social workers (n=36) participated, with a response rate of 55.6%. Generalised estimating equations (GEE) models were used to analyse three outcomes: severity, violence assessment, and reporting tendency. The results showed significant differences based on gender and type of violence but not age. Social workers were more likely to report the violence compared to teachers, but all respondents assessed the violence as equally severe. Practical implications include whether the school has the right tools to work preventively with healthy relationships and intimate partner violence. Social work can help develop preventive measures at an early age in collaboration with schools. / I denna studie undersöktes associationer mellan yrkesgrupper i ungdomars omgivning och deras bedömningar av våld i ungdomars nära relationer. Det metodologiska tillvägagångssättet involverade kvantitativa enkäter, var och en innehållande fyra vinjetter som manipulerade sociala kategorier som kön, ålder och typ av våld. Totalt fördelades 108 vinjetter på 27 enkäter. Lärare och socialarbetare (n=36) deltog, med en svarsfrekvens på 55,6%. Generalised estimating equations (GEE) användes för att analysera tre utfall: allvarlighetsbedömning, våldsamhetsbedömning och anmälningsbenägenhet. Resultatet visade signifikanta skillnader baserat på kön och typ av våld men inte ålder. Socialsekreterarna var mer benägna att anmäla våldet jämfört med lärarna, men alla respondenter bedömde våldet som lika allvarligt. Praktiska implikationer är bland annat om skolan har rätt verktyg för att arbeta förebyggande med sunda relationer och våld i nära relationer. Socialt arbete kan bidra till att utveckla förebyggande åtgärder i tidig ålder i samarbete med skolan.

Denna studie undersöker hur förändrade livsstilar påverkar ungdomars engagemang i meningsfulla aktiviteter samt de sociala utmaningar som uppstår när unga blir inaktiva. Genom att intervjua aktörer som arbetar med barn och för barn, utforskar vi sambandet mellan inaktivering och negativa sociala fenomen. Studien identifierar hinder som bidrar till inaktivering, såsom socioekonomiska faktorer, kostnader för deltagande i idrott och komplexa familjedynamiker. Erik Eriksons psykosociala utvecklingsteori och Travis Hirschis teori om sociala band är de teoretiska ramverk som används för att betona vikten av att skapa en miljö där barn känner sig trygga och välkomna samt för att stärka sociala band och motverka ungdomars inaktivering.Vi genomförde åtta individuellt strukturerade intervjuer samt tre fokusgruppsintervjuer med aktörer som är involverade i barns liv. Resultaten tyder på att bristen på meningsfulla aktiviteter och bristande föräldrakontroll är kopplad till ungdomars inaktivitet. Respondenterna understryker vikten av att skapa välkomnande miljöer där ungdomar ges möjlighet att utforska sina intressen som en potentiell åtgärd för att minska risken för att de hamnar i negativa sociala fenomen. / This study examines how changing lifestyles affect youths' engagement in meaningful activities and the social challenges that arise when young individuals become inactive. By interviewing stakeholders working with and for children, we explore the relationship between disengagement and negative social phenomena. The study identifies barriers contributing to disengagement, such as socioeconomic factors, costs associated with sports participation, and complex family dynamics. Erik Erikson's psychosocial development theory and Travis Hirschi's theory of social bonds serve as the theoretical frameworks used to emphasize the importance of creating an environment where children feel safe and welcomed, and to strengthen social bonds to counteract youth disengagement.We conducted eight individually structured interviews and three focus group interviews with actors involved in children's lives. The results suggest that the lack of meaningful activities and inadequate parental control are linked to youth inactivity. Respondents emphasize the importance of creating welcoming environments where young people are given the opportunity to explore their interests as a potential measure to reduce the risk of involvement in negative social phenomena.

Bakgrund: Icke-heterosexuella ungdomar har ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Forskning om icke-heterosexuella ungdomars psykiska hälsa i svensk kontext är dock begränsad. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan sexuell läggning och psykisk ohälsa respektive psykiskt välbefinnande bland ungdomar på Gotland.  Metod: Tvärsnittsstudiedesign med befolkningsenkäten Liv och Hälsa Ung i Region Gotland användes. Psykisk ohälsa mättes med Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ). Psykiskt välbefinnande mättes med Mental Health Continuum Short Form (MHC-SF). Chi2-tester, t-tester och logistiska regressioner användes för att analysera data.  Resultat: Jämfört med heterosexuella ungdomar hade icke-heterosexuella ungdomar signifikant högre odds för både psykisk ohälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande i ojusterade regressioner. Dessa samband var dock inte signifikanta i justerade regressioner. Däremot påvisades högre odds för psykisk ohälsa respektive nedsatt psykiskt välbefinnande bland tjejer, ungdomar med hög stressnivå, ungdomar som kände sig ensamma eller som inte hade någon att prata med. Risken för nedsatt psykiskt välbefinnande minskade även med bättre upplevd familjeekonomi och ökad social status i skolan.  Slutsats: De justerade resultaten påvisade inga signifikanta samband mellan sexuell läggning och psykisk ohälsa respektive psykiskt välbefinnande bland ungdomar på Gotland. Sexuell läggning kunde därmed inte direkt associeras med en ökad risk för psykisk ohälsa respektive nedsatt psykiskt välbefinnande. Signifikanta samband påvisades mellan stress, ensamhet och att inte ha någon att prata med och psykisk ohälsa samt nedsatt psykiskt välbefinnande. Inkluderingsinsatser och riktade stödjande insatser kan möjligen minska upplevelsen av stress, ensamhet och utanförskap. Studien visade också hög förekomst av nedsatt psykiskt välbefinnande i hela studiepopulationen. Breda åtgärder för att stärka ungdomars psykiska välbefinnande, såsom insatser i skolan, skulle kunna förbättra hälsan för många ungdomar, inklusive de med icke-heterosexuell läggning. / Background: Non-heterosexual adolescents are at higher risk of mental health problems than heterosexual adolescents. Research on the mental health among non-heterosexual adolescents in the Swedish context is limited. The purpose of this study was to investigate the relationship between sexual orientation and mental health problems and mental well-being in adolescents on Gotland.  Method: A cross-sectional design including the population survey Life and Health Youth in Region Gotland was utilized. The survey included the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) for assessing mental health problems, and the Mental Health Continuum Short Form (MHC-SF) for assessing mental well-being. Chi2 tests, t-tests and logistic regressions were used to analyze the data.  Results: In unadjusted regressions, non-heterosexual adolescents had significantly higher odds for both mental health problems and decreased mental well-being compared to heterosexual adolescents. These associations were no longer significant in adjusted regressions. Significantly higher odds for mental health problems and decreased mental well-being was demonstrated in girls, adolescents with high levels of stress, and adolescents who felt lonely or who had no one to talk to. The risk of decreased mental well-being was also reduced with better perceived family finances and increased social status at school.  Conclusion: Adjusted regressions showed no significant associations between sexual orientation and mental health problems or mental well-being among adolescents on Gotland. Therefore, sexual orientation could not be directly associated with an increased risk of mental health problems or decreased mental well-being. The results showed significant associations between stress, loneliness and not having anyone to talk to and mental health problems and decreased mental well-being. Inclusive interventions and targeted support efforts could possibly reduce the experience of stress, loneliness and exclusion. The study also showed a high prevalence of decreased mental well-being in the entire study population. Interventions to strengthen adolescents’ well-being, e.g. school-based interventions, could improve the health of adolescents, including those with a non-heterosexual orientation.

The overarching aim of this study was to examine female social workers’ (ie. drug counselors’ and members of treatment staff’s) perception of the sexuality of girls and boys. The results indicate that the IPs define female high risk sexual behavior differently than male high-risk sexual behavior. For females, the mere act of having sex with multiple men in combination with drug use was considered problematic, while for males, the question was whether he was having protected sex. A history of CSA was considered to affect the sexuality of both the female and male vignette characters, but in different ways: the male character was seen to punish himself through multiple sexual partners while the female was seen to be unable to make informed sexual decisions or even to enjoy sex. Finally, the concept of sexual exploitation was analyzed and found to be inconsistently used not only by the IPs, but also in the research literature. In the discussion, it is stressed that social services and treatment personnel need to be clear about what they mean by sexual exploitation of girls. Paying undue attention to a girl’s sex life will not help her in any significant way. Instead, social workers should help girls use their gifts and strengths to express their innermost being, helping them find their voice. / Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga socialarbetares (det vill säga drogbehandlares och behandlingspersonals) uppfattning om tonårsflickors och tonårspojkars sexualitet. Resultaten indikerar att intervjupersonerna definierar sexuellt högriskbeteende annorlunda hos flickor och pojkar. För flickor uppfattades det som problematiskt att ha sex med flera män i kombination med narkotikabruk, medan det för pojkar handlade om huruvida de hade skyddat sex. En historia av sexuella övergrepp i barndomen ansågs kunna påverka sexualiteten hos både kvinnliga och manliga vinjettkaraktärer men på olika sätt: den manliga karaktären ansågs bestraffa sig själv genom många sexuella partners medan den kvinnliga upplevdes oförmögen att fatta informerade sexuella beslut eller ens njuta av sex. Slutligen analyserades begreppet sexuellt utnyttjande och visade sig användas inkonsekvent inte bara av intervjupersonerna, men också i forskningslitteraturen. I diskussionen betonas att socialtjänst och behandlingspersonal måste klargöra vad de menar med sexuellt utnyttjande av flickor. Att ge otillbörlig uppmärksamhet åt en tonårsflickas sexliv hjälper henne inte på något väsentligt sätt. Istället bör socialarbetare hjälpa flickor att använda sina talanger och styrkor för att uttrycka sitt innersta väsen och därmed hjälpa dem finna sin röst.

Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheterna till att öka elevernas motivation till att lära sig obekanta rörelser. Den praktiska undervisningen har varit inspirerad av Parkour och planeringen av den intervention som genomfördes har skett med inspiration av diverse teorier om lärande. Dessa teorier var Antonovskys KASAM-begrepp, Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, samt den dynamiska systemteorin. För att kunna undersöka elevers motivation så har interventionen genomförts på en högstadieskola i Mellansverige, där två klasser från årskurs 9 deltagit i undersökningen. Båda klasserna besvarade enkäter innan genomförd intervention, samt efter den genomförd intervention. Mellan de båda enkäterna så har eleverna i en klass, studiens experimentgrupp, genomgått undervisning tillsammans med en interventionspedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen IP). Den andra gruppen, studiens kontrollgrupp, har genomgått undervisning med deras ordinarie pedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen OP).Det visade sig genom sammanställningen av enkäterna, att en grupp kom att höja sin motivationsnivå för deltagande i undervisningen, medan den andra gruppen kom att sänka sin motivationsgrad för deltagande i undervisningen. Resultatet diskuterades ur olika synvinklar, där är en aspekt som framkommer som kan ha spelat en mer central roll än övriga delar i att det blev den förändring mellan grupperna som det blev.