Syfte och frågeställning Studiens syfte är att öka kunskapen om på vilket sätt yttre faktorer påverkar ungdomar i åldern 13-15 att fortsätta med elitfotboll genom att utforska ungdomarnas egen upplevelse. Studiens frågeställningar är: (1) På vilket sätt påverkar tränarens roll ungdomar till att fortsätta med elitfotboll? (2) På vilket sätt påverkar föräldrar och kamrater ungdomar till att fortsätta med elitfotboll? (3) På vilket sätt påverkar tidsfaktorer ungdomar till att fortsätta med elitfotboll? Metod En kvalitativ studie genomfördes genom att intervjua sex stycken ungdomar i åldern 13-15 år. Dessa ungdomar har en elitfotbollsbakgrund. Intervjuerna var halvstrukturerad och genomfördes utifrån en utformad intervjuguide Resultat Resultat visar att deltagarnas tränare har en stor roll till att de fortsätter i en akademiverksamhet. Detta beror på att tränaren skapar en inre motivation hos sina spelare vilket gör att de vill fortsätta med fotboll. Förutom tränare var det samhörigheten till deltagarnas föräldrar och lagkamrater som bidrog till en fortsättning inom akademifotbollen. Slutsats Av de tre faktorerna som deltagarna besvarade ansåg de att tränarens roll var den viktigaste faktorn till att de fortsätter med fotboll på elitnivå på grund av att tränaren skapar en positiv känsla till deras val till att fortsätta. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Svensk föreningsidrott är idag en stor arena för ungdomar, där de erbjuds en meningsfylld och hälsosam fritid.  Fotboll är en av de största idrotterna i landet, och det finns ett stort antal föreningar som bedriver verksamhet inom idrotten. Samtliga av dessa föreningar använder sig av stadgar för att styra sin verksamhet, men det finns också klubbar som har tagit styrningen ett steg längre, och skapat dokument för hur utbildningen av ungdomarna ska se ut. Studien syftar till att undersöka hur en specifik förening använder sig av en så kallad spelarutbildningsplan, med huvudinriktning på tränarnas arbete. Huvudmotiv till studien är att fylla en lucka vad gäller forskning inriktad mot implementeringsarbete av styrdokument inom idrottsvärlden.   Med hjälp av kvalitativa metoder som textanalys, intervjuer och observationer har studien resulterat i att man kan se brister i föreningens kontroll av tränarna, men att detta nödvändigtvis inte behöver vara negativt ur tränarnas synpunkt. Sammanfattningsvis kan det sägas att fotboll inte bara styrs av de dokument som finns, utan till stor del av de människor som aktivt arbetar inom idrotten. Likt den forskning som gjorts inom företagsekonomin finns i vår studie tecken på att bristande implementering kan förekomma även inom idrottsföreningar.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som ligger bakom att ungdomsspelare slutar spela fotboll i breddlag med frågeställningarna: vilka uppfattningar finns kring varför ungdomar slutar spela fotboll? och vilka uppfattningar finns kring vad som behövs för att ungdomar ska fortsätta spela fotboll?  Tidigare forskning visar på att ungdomar i större utsträckning är mer fysisk aktiva nu än för några år sedan. Svenska fotbollsförbundet visar på att allt fler ungdomar slutar spela fotboll i sina ungdomsår. Forskning visar att anledningar till att ungdomar slutar idrotta är att de får andra intressen, det vill säga ungdomars ambition och motivation för fotboll sjunker desto äldre ungdomarna blir. Tydligt är det att tränaren har en fundamental roll kring hur ungdomar väljer att fortsätta eller avsluta sina fotbollskarriärer.  Denna studie intervjuar åtta respondenter som är mellan 18–22 år gamla som tidigare har spelat i breddlag, men som nu har slutat med fotboll. Intervjuerna som används är baserade på en semistrukturerad intervjuguide. Studien grundar sig i Antonovskys (1987) teori känsla av sammanhang (KASAM) där resultatet och analysen baserades på teorins tre komponenter; meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet.   De resultat som framkom var att många av respondenterna valde att avsluta sina fotbollskarriärer på grund av att stödet och relationen mellan tränaren och spelaren vart sämre. Åtgärder som eventuellt skulle behövas för att behålla fler ungdomar inom fotbollen var att kunna erbjuda spel på olika nivåer eller eventuellt skaffa andralag eller fler korpenlag för att kunna tillgodose alla ungdomsspelares ambitioner.   Slutligen kopplat till studiens ramverk går det att dra slutsatser kring att om du har låga kopplingar till alla tre komponenter i KASAM är det större sannolikhet att du slutar med fotboll.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att beskriva hur barn- och ungdomsfotbollen är organiserad i Addis Abeba, Etiopien, med ett speciellt fokus på ungdomsfotbollen. Uppsatsen kommer att redovisa ledares, tränarnas och ungdomars beskrivning av ungdomsfotbollen. Frågeställningarna är: Hur beskriver tränare, ledare och ungdomar ungdomsfotbollens organisation samt dess hinder och möjligheter, i Addis Abeba Etiopien. Metod Både en kvantitativ och kvalitativ metod har använts. Studien genomfördes dels med intervjuer med sex personer där två tillhör fotbollsfederationen, en är från kommunen, två är ungdomstränare och en sportchef på en klubb i Etiopiens första liga, dels via en enkätundersökning med två ungdomslag i åldrarna  13–17 år. Resultat Resultatet av intervjuerna och enkäterna visar att endast viss begränsad organisation finns. För åldrarna 6–12 år finns i Addis Abeba eller i Etiopien ingen organisation likt exempelvis Sveriges statsstödda barn- och ungdomsverksamhet. I denna åldersgrupp görs enbart tillfälliga lösningar genom klubbarna och federationen, eller av barnen och ungdomarna själva genom spontanfotboll. För de lite äldre pojkarna, 13-15 år, finns skolfotboll  samt så kallade ”projekt”, men ingen organisation eller några fotbollsföreningar. Ungdomsfotbollen har många utmaningar. Det saknas resurser, utbildade tränare, lämpliga fotbollsplaner, materiel, utrustning, lokaler och träningstider. Det saknas också en tydlig policy hos Etiopiens och Addis Abebas fotbollsfederation som prioriterar ungdomsfotbollen och som visar hur den bör organiseras. Det finns dock stora möjligheter till förbättring. Enkäten visar att intresset och motivationen är stort.  Slutsats Ungdomsfotbollen i Addis Abeba är organisatoriskt outvecklad och uppvisar brister i struktur, prioritering och långsiktighet. Detta behöver åtgärdas om man vill nå en hållbar ungdomsfotboll i Etiopien. / <p>Kurs Idrott III</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att jämföra två olika fotbollsuppvärmningar och hur de gynnar den upplevda prestationen. Studien har utgått från följande frågeställning: Gynnas den upplevda prestationen mest av traditionell uppvärmning med tre faser eller en uppvärmningsform som innehåller smålagsspel? Metod För att besvara frågeställningen har en kvantitativ tvärsnittsstudie med hjälp av enkätundersökning använts. Två olika uppvärmningsformer jämfördes utifrån trötthet, uppvärmningens innehåll, mental förberedelse och duration. Den ena uppvärmningsformen hade en längd på 15 minuter och bestod av en allmän del på sex minuter följd av smålagspel på nio aktiva minuter. Den andra uppvärmningsformen bestod av tre olika faser, aktiveringsfas, dynamisk rörlighet och grenspecifik fas. Denna uppvärmningsform pågick under 20 minuter och tiden fördelades jämt över de tre faserna. Resultat Studien visade på en positiv signifikant skillnad gällande durationen, dock upptäcktes ingen signifikant skillnad gällande trötthet, uppvärmningsinnehåll eller mentalförberedelse. Slutsats Slutsatsen som kan dras av denna studie är att en traditionell uppvärmningsform på 20 minuter inte ger en signifikant bättre upplevd prestationseffekt jämfört med en uppvärmningsform på 15 minuter innehållande smålagsspel. Även tidigare studier Chaáre et al. (2015) och Tillar &amp; Heimburg (2016) har visat liknande resultat. Dessa resultat var dock baserade på mätning av den fysiska prestationen som sprint och hopphöjd och inte den upplevda prestationen. Vår studie tyder på att 15 minuters uppvärmning är fördelaktig då de resterande fem minuter kan användas för träna andra taktiska eller tekniska färdigheter och således inte slösa bort träningstiden (ibid).

Under en stor del av 2000-talet så har det debatterats och gjorts flera reportage i massmedia om ungdomars och föräldrars relationer inom idrottsvärlden. Forskningsfrågorna i denna studie är(1), På vilket sätt upplever fotbollsspelande ungdomar i åldern 15-16 engagemanget från deras föräldrar?  (2), Finns det någon skillnad mellan mammor och pappor i graden av engagemang och föräldrapress/stöd gentemot ungdomarna? Genom att använda oss av klusterurval valdes tre fotbollsföreningar i Örebro ut. Datainsamlingen bestod av enkätfrågor till 54 ungdomar och 72 föräldrar samt intervjuer med två tränare. Studien visade på att en högre grad av föräldraengagemang i ungdomens idrottande resulterade i att ungdomen upplevde mer stöd. Ungdomarna upplevde inte mycket föräldrapress. Resultaten i studien kan inte säkerställas utan får fungera som en anvisning för framtida studier. / Parent’s involvement in youth sport has in the majority of studies focused on two phenomenons, parental pressure and support, and so will this study. The study has two research questions: (1), In what way do young football-playing people in the age of 15-16 experience the involvement of their parents? (2), Is there a difference between mothers and fathers in the level of involvement and parental pressure/support on their youngsters? By conducting a cluster random sampling three clubs from Örebro were selected. The data collection consisted of questionnaires for 54 young people and 72 parents as well as interviews with two coaches. The study showed that a higher degree of parental involvement in youth sports resulted in the youth experiencing more support. Youth people did not experience much parental pressure. As a conclusion the findings in this study cannot be supported but instead work as a template for future studies.

Uppsatsen handlar om att studera två fotbollsföreningars arbete med egna verksamhetsmodeller. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om värderingar och uppfattningar runt en sund barn- och ungdomsfotboll på föreningsnivå. För att kunna se hur klubbarna arbetar för att försäkra sig om att verksamheten bedrivs utifrån ett barnrättsperspektiv, granskas deras textdokument och två företrädare, en från respektive förening, har också fått ge sin bild av förändringsarbetet i intervjuer. Studien är en jämförande fallstudie med en kvalitativ textanalys i form av ideologianalys och den metodiska ansatsen i undersökningen är induktiv. Grunden för materialet utgörs främst av dokument från de två föreningarna och de två övergripande förbunden, två kvalitativa samtalsintervjuer men också av ett underlag av tidigare forskning. I uppsatsen används inte någon generell och övergripande teori utan istället används olika teoretiska verktyg i analysen av den insamlade empirin. Dessa är organisationsteori, begreppet kvalitet och ett ideologikritiskt angreppssätt. Både Enskedes och Sundbybergs modeller ger uttryck för ett tydligt barnrättsperspektiv eftersom fokus läggs på barns och ungas utveckling. I bägge föreningsmodellerna finns också tydliga mål om att försöka påverka omgivningen. De båda föreningsrepresentanternas definitioner av en sund barn- och ungdomsfotboll skiljer sig något åt, vilket tyder på att definitionen av en sund barn- och ungdomsfotboll är personlig och att den formas utifrån den egna kontexten. Att försöka mäta modellernas resultat och att därmed bestämma vilken typ av verksamhet som är bäst för de enskilda individerna är svårt, eftersom det handlar om att mäta svårgripbara kvalitativa värden som bestäms utifrån personliga subjektiva bedömningar. De uppenbara skillnaderna mellan de fyra textdokumenten handlar om att två av dem fungerar som plattformar på förbundsnivå medan de andra två är anpassade till föreningsnivå. Spänningen mellan idrottens föreningsfostrande och dess tävlingsfostrande uppdrag återfinns också, även om tonvikten ligger på att tona ner resultatfixeringen till förmån för individens utveckling. / In this thesis two football clubs working with their own operations models are examined. The purpose of this paper is to increase awareness of values and beliefs about a healthy child and youth football at club level. To see how the clubs are working to ensure that operations are carried out from a child rights perspective, text documents are examined and a representative from each club has been asked to provide their views in interviews. The methodological approach of the study is inductive and the study is conducted through a comparative case study with a qualitative text analysis. The paper employs a variety of theoretical tools in the analysis. Both models reflect a clear child rights perspective with a focus on youth development. The clubs also intend to influence the surrounding environment. The definitions of a healthy child and youth football differ slightly, suggesting that the definition is personal and is based on their respective context.

Syfte: Syftet med studien är att jämföra Malmö FF:s och IFK Göteborgs fotbollsakademier på högstadie- respektive mellanstadie-/högstadienivå. Att skapa förståelse för vad en fotbollsakademi i Sverige kan innebära och problematisera företeelsen utifrån förhållandet mellan tidiga selekteringar och den ökande professionaliseringen. Malmö FF:s och IFK Göteborgs ungdomsverksamheter beskrivs kort och jämförs för att kunna sätta in akademiverksamheten i ett sammanhang. Frågeställning: Vad motiverar förekomsten av fotbollsakademier?Problemområdet närmas genom att ha begreppet profession som teoretisk utgångspunkt. Det handlar i stort om hur fotbollsverksamheten i Sverige har professionaliserats, vad det innebär, med följden att det idag krävs oerhört mycket för att som spelare (och tränare) nå elitnivå. Vidare behandlas tidigare forskning i anknytning till området, potentiella sociala problem med tidiga ungdomssatsningar lyfts fram och föregångare i Sverige till dagens fotbollsakademier beskrivs. Den största problematiken är det faktum att de som är tidigt födda på året vid tidiga selekteringar och satsningar i svensk fotboll i stor utsträckning premieras framför de sent födda på året. Metod: Intervjuer med de båda akademiansvariga, Roger Gustafsson och Richard Ohlqvist, är centrala för min undersökning. Insamling av statistiskt material för i vilken ålder spelarna i respektive A-trupp kommit till klubbarna de senaste tio åren används också som grund för vidare analyser. Övergripande slutsats: Det som motiverar fotbollsakademier är i huvudsak skolans viktiga roll och det sociala ansvar de båda akademierna tar. Detta eftersom fotbollsspelandet för killarna är en minst sagt oförutsägbar och liten möjlighet som framtida försörjningskälla i livet. Dessutom bör svensk fotbolls mål vara att ge så många som möjligt chansen till att få mycket kvalitativ träning, istället för att koncentrera sig på ett fåtal (genom ungdomslandslag) i hela landet. Detta är något fotbollsakademier kan bidra med om de sprids över hela Sverige likt fotbollsgymnasium och något som skulle ge resultat i form av riktigt bra fotbollsspelare i framtiden. Problematiken med att de som är födda tidigt på året premieras bör kringgås antingen genom uttagningsgrupper uppdelade efter halvåren eller att spelarna tas ut efter andra parametrar än fotbollskompetens i första hand.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att undersöka hur ledare i fotboll för ungdomar ser på sitt ledarskap och sin roll för integration i samhället, samt huruvida deltagarnas socioekonomiska bakgrund är en faktor som påverkar ledarskapet och deras fotbollslags sociala miljö. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer av aktiva ledare över 18 år gamla i fotboll för ungdomar mellan 11 och 16 år, som har insyn i verksamheten.Huvudsakliga teoretiska utgångspunkten för arbetet är Bourdieus begrepp habitus, som socioekonomisk bakgrunds påverkan relateras till. Kurt Lewins ledarskapsmodell beteendeskolan används för att relatera ledarnas syn på sitt ledarskap och bidrag till integration till etablerade teoretiska ledarskapsstilar. Även social och kommunikativ integration utifrån Diaz integrationsmodell används. Resultaten av studien visar att samtliga av respondenterna upplever att de har en betydande social roll för ungdomar både på och utanför planen, och att de är viktiga för integrationen i Sverige då de är förebilder för deltagarna, och ledarna kan föregå med gott exempel för acceptans mellan ungdomar i fotbollen. Dessutom att deltagarna anser att socioekonomisk bakgrund är en faktor att beakta i ledarskapet och för möjligheter till integration genom ungdomsfotboll, då det finns ett beroende för deltagare i fotbollsföreningar av sociala, ekonomiska och kulturella förutsättningar. / The purpose of this qualitative study is to see how leaders in youth football view their leadership and their role for integration in Sweden, and whether the participants socioeconomic background is a factor for their leadership and the social climate of their teams. The study is based on semi-structured interviews from active adult leaders who are responsible for young people in football between the ages of 11 and 16. The main theoretical perspective for this study is Bourdieu’s habitus, which relates to socioeconomic background. Kurt Lewin’s behavioral school is used to relate the leaders' views on their leadership’s addition to integration to established leadership styles. Social and communicative integration from Diaz integration model has been used, to be able to exemplify the leaders’ experiences regarding the role for integration. The results of the study show that all the respondents express the view that they are role models, and important for integration due to them being able to lead the way for young participants to be more accepting of each other. Results also show that socioeconomic backgrounds become important to consider as there is a need for good social, economic, and cultural conditions in sports organizations in Sweden.