Syftet med studien är att belysa några behandlares uppfattningar om faktorer som motverkar negativ ungdomskultur på institutioner för ungdomar med sociala problem. Studien lyfter fram upplevelser samt erfarenheter därmed användes ett kvalitativt närmandesätt, med hermeneutisk utgångspunkt. Fem semistrukturerade intervjuer tillämpades vid insamlingen av mjukdata. Med hjälp av latent innehållsanalys analyserades materialet för bättre överblick. Resultatet belyser faktorer som bidrar till att det blir negativt bland ungdomar på institutioner. Dessa faktorer kan exempelvis vara att ungdomarna inte känner av personalens närvaro, blir sedda samt hörda. Resultatet lyfter även fram att ungdomarna Influeras av varandra och är lojala mot varandra för att ungdomarna upplever att de har samma historik eller gemensamma drag samt att ungdomarna upplever att personal är på institutionen för att enbart tjäna pengar. Omotiverade ungdomar ska inte sättas inom samma grupp för då blir rehabiliteringsarbetet lidande konstateras i resultatet. Respondenterna upplever att oenighet bland personal angående rutiner och regler bidrar till negativ ungdomskultur. Delaktiga ungdomar som får stöd, som motiveras och förstärks av behandlare samt får återanknytning till sociala sammanhang i form av föreningsliv kan bidra till att främja en positiv ungdomskultur.

Vad innebär det att tillhöra en subkultur och har det någon påverkan på ungdomars attityder idag? Är det lika utpräglat som under 70-talet när punken var som störst och man visade sin tillhörighet genom klädsel och en viss musiksmak? Eller har mainstreamkulturen tagit över genom olika medier som TV, film och internet? Studiens syfte är att undersöka om attityd till skolan kan härledas till subkultur. Frågeställningen är följande: Går det att härleda elevers attityd till skolan till deras subkultur? I hur stor utsträckning förekommer subkulturer idag? Finns det ett samband mellan subkultur och geografiskt/sociokulturellt område? Som metod valde vi att göra en enkätundersökning genom ett bekvämlighetsurval. Studien omfattade ungdomar som gick sitt första år på gymnasiet. 171 ungdomar besvarade enkäten i fyra skilda områden i stockholmsregionen. Vi analyserade materialet med hjälp av regressionsanalys och frekvenstabeller. Vi fick också kvalitativa svar på öppna frågor, som gav en djupare förståelse för materialet. Resultatet visade att vi utifrån vår urvalsgrupp inte kan se om attityd till skolan går att härledas till subkultur. De flesta av informanterna påstod att det inte hade någon alternativ stil och de musikstilar som var populärast att lyssna på var hiphop, RnB, rock, pop och techno/trance/house. Vi kunde urskilja olika förklaringar till skolk beroende på område. En slutsats vi har dragit är alltså att det finns olika skolattityder som yttrar sig i skolk och dessa kan härledas till området men inte till subkultur.

Studiens syfte var att föra en diskussion utifrån en enkätundersökning av två niondeklasser och en åttondeklass rörande deras musikvanor. Jag utgick från Ove Sernhedes diskussion om kulturell friställning och undersökte om den är applicerbar på ungdomar i dag år 2007. Till grund för uppsatsen ligger dels en empirisk studie i form av en enkätundersökning utförd i två olika skolor på elever i åldrarna 14-15 år gamla och dels en litteraturgranskning av tidigare skriven litteratur inom problemområdet. Jag har kommit fram till att Ove Sernhedes teori om kulturell friställning delvis i sin ursprungliga version ej längre är applicerbar på ungdomar i dag år 2007. Dagens unga, tillika The MeWe Genaration, är inte kulturellt friställda till så vida att de som sina generationsföregångare är vilsegångna i det virrvarr av stilar, tecken och symboler som samhällets upplösta normer och traditioner bidragit till. Ungdomens rotlöshet har nu i stället förvandlats till ungdomens flyttbara rötter, ett bejakande av livets möjligheter och val i stället för en flykt från dess krav och stress. Slutligen har jag även kommit fram till att ovannämnda förändringar har tagit sig konkreta uttryck i hur de förhåller sig till populärmusik.

<p>Studiens syfte var att föra en diskussion utifrån en enkätundersökning av två niondeklasser och en åttondeklass rörande deras musikvanor. Jag utgick från Ove Sernhedes diskussion om kulturell friställning och undersökte om den är applicerbar på ungdomar i dag år 2007.</p><p>Till grund för uppsatsen ligger dels en empirisk studie i form av en enkätundersökning utförd i två olika skolor på elever i åldrarna 14-15 år gamla och dels en litteraturgranskning av tidigare skriven litteratur inom problemområdet.</p><p>Jag har kommit fram till att Ove Sernhedes teori om kulturell friställning delvis i sin ursprungliga version ej längre är applicerbar på ungdomar i dag år 2007. Dagens unga, tillika The MeWe Genaration, är inte kulturellt friställda till så vida att de som sina generationsföregångare är vilsegångna i det virrvarr av stilar, tecken och symboler som samhällets upplösta normer och traditioner bidragit till. Ungdomens rotlöshet har nu i stället förvandlats till ungdomens flyttbara rötter, ett bejakande av livets möjligheter och val i stället för en flykt från dess krav och stress. Slutligen har jag även kommit fram till att ovannämnda förändringar har tagit sig konkreta uttryck i hur de förhåller sig till populärmusik.</p>

Den här uppsatsen handlar om Alternativfestivalen, en kulturfestival som anordnades årligen i Halmstad mellan 1975 och 1982. Syftet med undersökningen är att studera och analysera aspekter av politisk kommunikation vid och omkring festivalen. I uppsatsen analyseras även festivalen utifrån teoretiska begrepp från brittisk ungdomskulturforskning. Källmaterialet i undersökningen utgörs av tidningsartiklar som publicerades av lokaltidningen i Halmstad, Hallandsposten, under den aktuella perioden. Den övergripande slutsatsen är att det fanns klara aspekter av politisk kommunikation vid Alternativfestivalen, vilket kan sägas ha haft tvåsidor: dels en innehållslig och dels en formmässig. Festivalen överensstämde på det sättet med de två ”progressiva” ambitioner som fanns inom proggmusikrörelsen på 1970-talet. Utifrån det material som undersökningen bygger på framstår Alternativfestivalen som en motkultur snarare än en subkultur.

Syftet är att skapa större förståelse för och kunskap av ungdomsstilar och ungdomskulturer för att sedan kunna bemöta elever bättre i mitt yrke som lärare. Jag har undersökt ungdomsstilar som för tillfället tenderar, vilka är de mest vanliga klädesplagg som ungdomar bär och vilka kroppsutsmyckningar har de? Litteraturstudier och kvalitativ metod har används i form av observationer och enkätundersökning bland gymnasieelever. Ungdomar känner snabbt av förändringar och strömningar i samhället vilket gör att nya ungdomsstilar och livsstilar skapas.  Ungdomsstilars skapande har betydelse för ungdomars identitetsarbete där kamrater och gruppåverkan har stor innebörd. Ungdomar uttrycker till sin omgivning vilken grupp av ungdomsstil de tillhör i form av kläder, frisyrer, accessoarer, färger, symboler och kroppsutsmyckningar/kroppskonst. / My purpose is to create more understanding and knowledge about youth styles and youth culture so that I easier and better can meet my pupils in my profession as a teacher. I have searched the most common youth styles that usually tends in our society today and the most common garments that the youths are wearing and what kind of tattoo/body piercing are most common among the youths today. My methods are qualitative methods and they are literary studies in the subject, observation, questionnaire study among high school students. Youths often feel the fast current changes in the society, which creates new lifestyles and new youth´s styles. The creation of youth styles means at lot for their identity work, therefore friends and group influence has an important meaning and impression for them. The youths express for their surroundings their group belonging of their youth style and they are showing it through different kind of clothes, hair styles, accessories, colors, symbolic and tattoos/ body piercing.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

This essay discusses how Karlstad's sobriety committee saw youth drunkenness as a socialproblem between the years 1941–1950. The aim is to analyze which behaviors the committeeconsidered to be problematic and the reasons for these, as well as how the board worked tochange and solve these problems. As a method, the research has used a discourse analysiswhere all the sobriety board's statements, from their annual reports between the years 1941–1950, have been carefully analyzed with a focus on problems, causes and measures taken. Theresults are analyzed in connection with previous research on the subject and a theoreticalstarting point in governmentality. The theory states that the state wants to control people butnot through a top-down perspective but instead through positive means and internalization.The result shows that the sobriety committee found the youth's behavior and alcohol habitsvery worrying and problematic and that the reasons behind this behavior were many butabove all were the popular and alcohol-filled entertainment venues and a lack of interest in asober lifestyle the most prominent causes. From a governmentality perspective, you can seehow the committee came up with several attempts at solutions to change the mentality ofyoung people around alcohol, but they repeatedly saw unsatisfactory results.

Denna kandidatuppsats undersöker särskilt hur unga kvinnor förhåller sig till och interagerar med ”Clean Girl”-fenomenet, en trend som symboliserar en viss estetik och livsstil på TikTok. Genom en kvalitativ metod, inkluderande en dold observation av TikTok-innehåll och intervjuer med unga kvinnor, ger studien insikt i hur dessa individer uppfattar och anpassar sig till de ideal och föreställningar som förmedlas genom denna trend. Studien bygger vidare på tidigare forskning som har utforskat ungdomars formativa år och identitetsskapande, med särskild tonvikt på ungdomskulturens dynamik och sociala mediers påverkan, inklusive plattformar som Facebook, Instagram, och nyligen TikTok. Studien ger en förståelse för de dynamiska processer som ligger bakom identitetsskapande i den digitala eran, med fokus på hur ungdomar använder digitala plattformar som TikTok för att utforska och uttrycka olika aspekter av sin identitet. Resultaten belyser hur unga kvinnor navigerar mellan individuell självpresentation och kollektiva ideal, vilket stämmer väl överens med teorier av sociologer som Richard Jenkins om identitetens dynamiska natur,  samt Erving Goffmans koncept om 'frontstage' och 'backstage' inom social interaktion. Därtill analyseras även fenomenets skepnad till Beverly Skeggs teorier om respektabilitet.

När man som TV-tittare ser på sportprogram, kan man lätt förledas att tro att ”alla människor” tycker sport är viktigt, men så är det naturligtvis inte. Man kan dock anta att framställningar av medierad TV-sporten som fenomen, finns i de flesta människors föreställningsvärld. Utgångspunkten för den här uppsatsen är att placera in TV-sport i ett större sammanhang, där TV-sport kan ingå som en del av det som människor tar del av och som i viss mån inverkar på hur individer formar och skapar sin identitet. Den här uppsatsen handlar om hur kön (re-) presenteras genom TV-sport och hur detta kan ingå i vad som konstruerar en könsidentitet för en yngre generation av den kvinnliga TV-publiken. Uppsatsen bygger på en intervjustudie med en grupp tjejer på en skola i en sydsvensk småstad, som genomfördes i november 1999.   För att belysa detta område har jag valt att utgå från tre huvudteman- urbäddning, återinbäddning och könsidentitet  i syfte att försöka synliggöra och förstå vilken betydelse och mening TV-sport kan ha för unga idrottsaktiva kvinnor. Genom att använda begrepp från bl a Giddens och Thompson tittar jag på hur urbäddning och återinbäddning av TV-sport ser ut för en ung kvinnlig publik. Jag kommer fram till att tjejerna använder idrott och TV-sport när de själva konstruerar sin könsidentitet, som delvis bygger på de manliga värderingarna som återfinns både i samhället och medierna. De unga kvinnorna använder en manlig värderingsnorm, när de bedömer både sina egna och andras sportprestationer, samtidigt som de är kritiska till hur TV återger kvinnligt idrottande. När det gäller den egna könsidentiteten sker en viss förskjutning av det manliga värderingssystemet om hur de själva uppfattar sig själva som idrottande kvinnor. I spänningsfältet mellan den kollektiva och den individuella könsidentiteten skapas ett dubbelt förhållningssätt, som dessa tjejer växlar mellan när de diskuterar idrott och identitet.  Idrotten är en viktig del av den livsstil och smak som utvecklas och skiljer ut de här tjejerna från andra ungdomar, i deras vardag. Gruppen positionerar sig som del i en idrottsaktiv kultur. Den TV-sport och idrott som cirkulerar inom den här samtalskulturen utgör ett riktmärke för grupp- och könsidentitet, som t ex att veta vilka som leder serien eller vann senaste matchen. Vidare visar studien att kunskaper om TV-sport används för att få kontakt och samtala med killar. TV-sporten möjliggör därmed en könsöverskridande kommunikationsprocess. Jag kommer också fram till att förebilder från TV-n och den egna idrottskulturen har betydelse för hur dessa tjejer själva idrottar och att de införlivar TV-sport och använder den i sin egen idrottsutövning. Hur skapandet av könsidentiteter och dess konstruktioner blir till är endast en spegelbild av samhället genom TV-sporten. Medierna verkar i samhället och identiteter skapas av en rad olika faktorer, varav TV-sport endast utgör en av dessa faktorer. Jag valde att begränsa mig till hur kön presenteras genom TV-sport och hur detta kan påverka och ingå i vad som konstruerar en könsidentitet för en yngre generation, och det är mot denna bakgrund den analytiska slutsatsen bör förstås: Slutsats skapandet av en könsidentitet sker i samverkan med en rad olika faktorer där TV-sport endast utgör en del av vad som formar könsidentiteten. TV-sportens framställningsform ingår somen del av det som unga kvinnor tar del av och använder när de själva formar sin egen identitet, som får mening och betydelse för dem i den kultur de verkar och ingår i.