Uppsatsen syftar till att undersöka ungdomars reception av fenomenet manga/anime på ett etnografiskt arbetssätt, avgränsat med begreppet ungdomskultur. Fokus ligger på två mangayttringar som närmast berör ungdomar: shōjo för flickor och shōnen för pojkar. Resultatet redovisas i tre olika teman: Estetik/Stil, Makt/Könsroller och Berättelser/Myter,vilka tolkas med hjälp av ett raster på textuell, kontextuell och sociohistorisk nivå.Undersökningen är kvalitativ med sju ungdomar som informanter, och empirin består avfältanteckningar, fotodokumentation och intervjuer.Ungdomarnas fascination av mangaserier kan delvis förklaras med att de ritas i ett utstuderat ”filmiskt” maner, med snabba bildväxlingar och många olika bildvinklar, och delvis med att läsaren kan följa protagonistens utveckling under många år, parallellt med sin egen utveckling till ett vuxnare jag. Kulturyttringen uppmuntrar även till eget medskapande och egenamatörmanga-produktion, vilket medför att många ungdomar publicerar sitt eget material,både i pappersform och på internet. Detta gör fenomenet förhållandevis ohierarkiskt.Manga/anime-traditionen är ofta ironisk och lekfull, motiven i den tidiga sekventiellabildkonsten i Japan hämtades från nöjes- och teatervärlden, men under den flamsiga ytan döljsofta allvarliga resonemang. Berättartraditionen kan uppfattas utifrån tre olika modus: vardagligt, humoristiskt och poetiskt. Ungdomarna kan i postmodernistisk anda ta del av det främmande och egendomliga, men kan också; när de själva vill, stänga av och avskärma sigifrån det.Estetiken betecknas av eklekticism, brottstycken, lekfull inställning till form och konventionoch raserandet av hierarkiska traditionerna. Könsroller utmanas med crossdressing, och demanliga protagonisterna ritas ofta med påfallande feminina anletsdrag. Uppsatsen beskriverdetta med bakgrund av queerteoriska tankegångar, där en given norm ifrågasätts. Läsandet avserietidningar har nästan alltid betraktats nedlåtande, med någon form av moralpanik i sitt kölvatten. Detta kan betraktas som en reaktion mot en pågående modernisering. Resultatet av uppsatsen visar inte på någon större förändring i det traditionella könsrollstänkandet, men en viss omformulering pågår.

In the following study I probe the social world of hard-rock music. By conducting interviews with four young male enthusiasts of this music I try to develop a general picture of this social world, as well as of the basic elements on which this particular subculture is constructed. The identity of a hard-rocker is based upon a number of factors beyond just a preference for that music. Throughout the interviews I encountered many implicit norms that one must followed in order to be able to see oneself as a true hard-rocker. I also found that from the respondents’ perspective, the mainstream culture has, throughout the history of metal music, used various ways to counter the spreading of this genre. Such measures include both the launching of moral panics as well as attempts to incorporate elements of heavy metal into the so-called mainstream genres. Finally, I also noted an interesting relationship between the identitiy of being a hard-rocker and related cultural practices. There is a circuit between these practices and the identitiy, in which the practices fuel and deepen the identity, and the idenity in turn promotes the particular practices.

<p>In the following study I probe the social world of hard-rock music. By conducting interviews with four young male enthusiasts of this music I try to develop a general picture of this social world, as well as of the basic elements on which this particular subculture is constructed. The identity of a hard-rocker is based upon a number of factors beyond just a preference for that music. Throughout the interviews I encountered many implicit norms that one must followed in order to be able to see oneself as a true hard-rocker. I also found that from the respondents’ perspective, the mainstream culture has, throughout the history of metal music, used various ways to counter the spreading of this genre. Such measures include both the launching of moral panics as well as attempts to incorporate elements of heavy metal into the so-called mainstream genres. Finally, I also noted an interesting relationship between the identitiy of being a hard-rocker and related cultural practices. There is a circuit between these practices and the identitiy, in which the practices fuel and deepen the identity, and the idenity in turn promotes the particular practices.</p>

Kulturorganisationer är en typ av organisationer som skiljer sig från andra. Istället för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnärliga värderingar. En viktig förutsättning för att deras verksamhet ska fungera är statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebär att skolhuvudmän kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning är en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de påverkas av att nya resurser till-gängliggörs. Studien består av kvalitativa intervjuer med personer från sex olika kulturorganisationer från skilda delar av Sverige. Dessa kombineras med sekundärdata i form av en sammanställning av återrapporteringar av Skapande skola-projekt från år 2011, vilket är det senast tillgängliga materialet. Empirin analyserades utifrån teorier om resource dependence och institutionell isomorfism. Studien visar att samtliga organisationer har kompletterat sin verksamhet i linje med kraven från Skapande skola. De olika värderingarna inom skolvärlden och kulturvärlden ger även upphov till en kulturkrock som påverkar tillämpningen av resursen.

Intentionen i uppsatsen är att ge en bild av vilka texter lärare väljer att låta eleverna läsa i skolan och varför man väljer just dessa texter. Jag ställer mig frågan om det fortfarande finns värderingar om högt och lågt i textvalet i skolan och hur man förhåller sig till detta. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare, två gruppintervjuer med elever samt litteraturstudier. Undersökningen visar att populärkultur används flitigt inom svenskundervisningen men att man kan se en tendens att den till större delen används som lockbete. Lärare har ofta en ambition att leda eleven vidare till godare slags texter. Det visar sig också att särskilt elever gör en åtskillnad mellan vad de läser i skolan och vad de läser hemma. Slutsatsen i uppsatsen är bland annat att den nya kursplanen som introduceras 2011 ger nya möjligheter för läraren och gör att denne bör vidga sin kunskap om texter som ungdomar läser. Utifrån resultatet från intervjuerna föreslår jag att lärare borde fortbildas i att arbeta med texter ur ungdomarnas kultur. Detta för att man ska kunna finna ett värde också i populärkulturen i sig utan att enbart använda den som avstamp mot en finare slags kultur.

I 1920-talets Sverige gjorde jazzen sitt officiella intåg. Genren och framförallt livsstilen lockade till sig många ungdomliga anhängare samtidigt som deras föräldrar och media stod på sidan om och förfasades över deras sätt att bete sig och hur de klädde sig. Jazzen höll sig kvar och utvecklades till Swing och Sverige fick sin första tonårsidol i form av 16-åriga Alice Babs. Nästa våg av ungdomskultur kom på 1950-talet i form av rocken som i likhet med sin släkting jazz också härstammade från afro-amerikansk kultur. Den traditionella rocken utvecklades sedan på 1960-talet till någonting som lät hårdare och råare, nämligen hårdrock. År 1976 hade den amerikanska hårdrocksgruppen Kiss sin första spelning i Sverige på nöjesfältet Gröna Lund i Stockholm. Tonåringar över hela landet flockades för att se den nya supergruppen. Kiss blev däremot inte lika välkomnande i media som menade att gruppen uppmuntrade sina fans att leka våldslekar på rasterna. I mitten av 1980-talet och början av 1990-talet introducerades närmast följandeungdomskultur, hip-hoppen som likt rocken och jazzen härstammande från afro-amerikansk kultur. 1994 debuterade en av de första kända hip-hopp grupperna i Sverige, Latin Kings med albumet Välkommen till förorten. Albumet väckte stor uppmärksamhet i media och journalister reste ut till främst Stockholms förorter för att intervjua gruppens fans om den nyahippa ungdomskulturen och huruvida texterna innehöll någon sanning eller inte. Uppsatsen som genomförts är en kvalitativ massmedieretorisk analys vars syfte är att svara på frågeställningen hur ungdomsfenomen har gestaltats i fyra svenska tidningar utifrån tre historiska ungdomsfenomen. Tidningarna som analysen har utgått ifrån är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet. Resultatet av analysen visar att gestaltningen av ungdomskultur oftast har präglats av det finns en pågående konflikt som tidningarna själva ofta omedvetet eller medvetet medverkar till.

Syfte och frågeställningar: Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur hiphopkulturen representeras i svensk dags- och kvällspress. Detta med hjälp av frågeställningarna: Vilka ramverk används av svensk dags- och kvällspress för att beskriva hiphopkulturen? och Vilket narrativ skapar dessa ramverk, och vad betyder det för svensk dags- och kvällspress representation av hiphopkulturen? Metod och material: Studiens metod och material grundar sig i framing- och narrativanalys av 30 stycken artiklar publicerade i Expressen och Svenska Dagbladet. Huvudresultat: Hiphopkulturen presenteras som populärkultur, ungdomlig subkultur samt belyses dess koppling till kriminalitet.

I studien presenteras en studie om ungdomskultur och dess betydelse, samt sociala medier och kommunikation på internet  där bildämnet och identitetsskapande är kopplat till detta.  I den här studien besvaras följande frågeställningar: Vilka sociala medier används och hur ser ungdomar på sin användning av dessa, samt om hur sociala medier har en plats i bildämnet? Vilka influenser i form av förebilder och fenomen väljer ungdomarna på sociala medier? Vilken betydelse anser ungdomarna att dessa influenser har för sitt eget identitetsskapande inom bildämnet? För att kunna besvara frågeställningarna och syftet gjordes en intervjustudie på två olika skolor vid två olika tillfällen. I studien intervjuades nio ungdomar i åldern 15–16, sex elever från högstadiet i årkurs 9 och tre förstaårselever på gymnasiet. Undersökningen fördjupar sig i ungdomars användande av sociala medier och hur eleverna ser på sociala mediers roll som förebilder för sitt eget identitetsskapande i bildämnet, där eleverna använder sig av sitt identitetsskapande för att producera material och bilder. Resultatet visar att identitetsskapandet i bildämnet har ett utrymme i undervisningen men att eleverna känner att lärare ibland har en speciell syn på hur saker och ting ska göras. På så sätt kände ungdomarna att deras kreativitet inte fick blomma ut, utan motivationen uteblev. Ungdomarna vill gärna visa mer av sitt identitetsskapande och här kommer den mesta av deras inspiration från ungdomskultur och sociala medier. Mycket av det som informanterna lär sig inom bildämnet har de hämtat mestadels ifrån sociala medier, som till exempel hur man ritar hår, när det gäller porträtt i bildundervisningen. Därmed spelar sociala medier en stor roll i ungdomarnas kunskapsinhämtning och bildämnet lever därmed även utanför skolans väggar.

De tolkningsramar som individen utgår ifrån i mötet med omvärlden kan ofta tydliggöras och observeras genom vardagliga rutiner. I de spelvillkor som datorspelaren anpassar sig till genom sin sysselsättning, bemöts flera sociala och intellektuella behov hos den datorspelande tonåringen. I detta examensarbetet har jag samlat information rörande ungas datorspelsanvändning genom semistrukturerade intervjuer, och ett kompletterande enkätsunderlag. Med hjälp av samtida sociala teorier rörande senmodernitetens livsvillkor utforskas komplexiteten som ryms inom spelupplevelsen. Tonåringarna i undersökningen uttrycker att de föredrar spel med tydliga samband till deras övriga intressen, och smarta spel som kräver strategiska förhållningssätt. Spelarna menar även att de föredrar spel som har lockande slutmål, och sådana spel som uppfattas som realistiska. De sociala villkor som präglar gemenskapen på online-spel, eller vid spelande i LAN, särskiljer sig från annat vardagligt umgänge. Umgänget kännetecknas ofta av ett kortsiktigt interagerande med andra spelare, och särpräglat målinriktade former av gemenskap. Spelaren måste ofta anpassa sig till uttalat hierarkiska ordningar, och strikta rollfördelningar av en art som inte är vanlig i andra samtida umgängesformer. Dessa speciella sociala villkor analyserar jag med hjälp av Anthony Giddens samt Thomas Ziehes teorier rörande det senmoderna samhällets påverkan på unga människors meningsskapande. Med hjälp av Pierre Bourdieus kulturkritiska teorier har jag även utforskat anledningar till varför de datorspelande ungdomar i min undersökning uppfattar att deras sysselsättning bedöms på ett negativt sätt av omgivningen. Dessa former av negativ bedömning ser jag, som lärare i religion- och samhällsvetenskap, kritiskt på. Jag anser att alla former av meningsskapande bland unga måste bemötas med respekt och hänsyn. / The foundation of the individual’s understandings of reality can often be acknowledged and observed through the humblest of everyday routines. The terms of socialization which the gamer meets within the virtual space, fill a series of social and intellectual needs for the gaming teenager. In this paper I have gathered information regarding teen usage of computer games through semi structured interviews, and complementary surveys. Through analysis resting on contemporary social theories regarding the conditions of late modernity, the complexity of the gaming experience is explored. The studied teenagers express that they prioritize computer games which cohere to their other interests, and have strategic elements. Other traits that are preferred lay within the player’s interest in the game’s goal, and if elements of the playing experience are deemed as being realistic. The social terms of online playing, and playing in LANs, are different than in other social interactions. The socialization is often characterized by a goal-orientated approach and a quick procession of short-lived acquaintances. The gamer also has to conform to an openly expressed hierarchy and a strict role-play of a nature not common to other everyday actions. This process is in accord with Anthony Gidden’s and Thomas Ziehe’s theories regarding changed conditions for young people trying to find ontological security in the social realities of late modernity. With the help of Pierre Bourdieau I have also explored the causes of condescending attitudes towards gaming teenagers. This is a phenomenon which I, as a teacher in religion and social studies, am critical of. I adhere to the belief that these processes, in which teenagers seek understanding, should be treated with respect and consideration.

Syftet med vårt arbete är att synliggöra bruket av svordomar ur ett ungdomsperspektiv. Arbetet har utgått från följande frågor: Hur upplever ungdomar sitt eget och andra ungdomars bruk av svordomar? Vad finns det för skillnader mellan hur flickor och pojkar svär? Hur resonerar ungdomar kring svordomar i skolans värld? Den metod som vi har använt för att få svar på frågeställningarna har varit av en enkätundersökning. De begrepp som används för att få svar på frågeställningarna bestod av identitet samt begreppen kränkning, svordom, ungdomar, ungdomskultur och språk. Resultatet visade på att svordomar tillhör en viktig del i ungdomarnas vardag, och att svordomarna inte uppfattas som ett större problem av dem. Slutsatsen i examensarbetet är att svordomarna är en del av ungdomarnas språk, det formar och skapar deras identitet för att kunna hitta sin plats i olika sociala grupper och sammanhang i skolan. Det är ett sätt för ungdomarna att uttrycka sig i känslor och attityder beroende på vem det är de talar med och i vilken situation de är i. Vi har använt oss av mycket litteratur och en bok som vi har haft stor nytta av är Magnus Ljungs Svordomsboken (2006) där han skriver om olika teorier utifrån svärandet. Två andra böcker som varit till stor nytta för oss har också varit Ove Sernhedes bok Ungdomskulturer- äger eller suger där vi framförallt hittade teorier om ungdomar, kultur och identitet. Samt en bok av Per Källström (1991) Att förstå ungdom - Identitet och mening i en föränderlig värld där vi tagit med ett flertal teorier som varit till nytta för vår enkätundersökning.