Onlinespelet World of Warcraft (WoW) erbjuder ungdomar en annorlunda social arena, en värld som bara existerar online. Datorspel har blivit en växande underhållning och fler ungdomar spenderar en stor del av sin fritid framför datorn. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna spelar WoW och om de utnyttjar den sociala spelarenan som erbjuds. Genom att belysa spelet WoW, hoppas vi ge blivande pedagoger en ökad förståelse för onlinespel som är ett exempel på en växande populär fritidsyssla för barn och ungdomar idag. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer med sex pojkar i åldrarna 14-19 år. Pojkarna är alla aktiva spelare av WoW. Resultaten visar att sociala mötesplatser inom informationsteknikens arenor innebär att de traditionella förväntningarna och de vedertagna identiteterna kan överskridas och utmanas. Detta innebär att individen får ett allt bredare fält av erfarenheter och därav blir identitetens möjligheter fler. Intervjuerna visade att ungdomarnas främsta syfte inte var att skaffa sig kompisar bland de andra spelarna, utan att de andra spelarna mest fanns till för deras spelkaraktärer. Målet var att bli bäst! Beskrivning: The massive multiplayer online role playing game, World of Warcraft (WoW) offers young players another social arena, a world only offered to them online. Computer games is becoming a growing entertainment for youth today, spending large amount of time in front of the computer. The intention of our essay was to investigate how youths play WoW and if they use the social arena offered to them. Looking into the game WoW, gives us as future educationalists an increased understanding of online games as an example of a growing popular leisure pursuit for children and youth today. We have used qualitative interviews including observations with six boys aged 14-19. The boys are all active players of WoW. Social meeting grounds in the areas of information technology exceed and challenge the traditional expectations and accepted identities. This means the individual receives a broader field of experiences making the possibilities of the identity expand. The interviews concluded that the main purpose for the boys was not to make more friends among other players. The other players were used only to enhance their own in game characters. The goal was to become best!

Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor är vad vår antologi handlar om. Det vi har studerat är hur ungdomar väljer att leva i det nutida samhället. I och med de stora valmöjligheterna och människors reflexiva förmåga uppkommer ständigt rädslan att de val vi gör kanske är fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som något specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla är unga kristna i dagens samhälle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhället ser på dem, hur användandet av tekniken har påverkat unga människor med dess fördelar och nackdelar. Till sist tar vi upp unga tjejers syn på förhållanden, kärlek och sex. Vi har genom intervjuer med ungdomar i åldrarna 16-26 studerat deras syn på identitet och livsvillkor ur olika perspektiv och sammanhang.

The aim of the study was to investigate whether the phenomenon of internet drugs should be considered as a moral panic or as a real danger. We have mainly focused on how society perceives young people's use of these drugs. The study is based on a qualitative approach and we have used structured interviews. The interviews were conducted with three different categories of professionals who in different ways have contact with parts of our study in their professional capacity. These are: officials, commentators, and researchers. We chose these respondents to get a chance to see the phenomenon from different perspectives. The study's starting point is moral panic and youth culture. The results and analysis section showed that the professionals had differing opinions on how to consider the phenomenon. The majority of respondents felt that there are elements of both moral panic and real danger; however, there were those who felt it was merely a moral panic, while others felt that it was solely a real danger. With this background, our conclusion is that probably internet drugs should be seen as both - a moral panic and a real danger.

The aim of this study is to explore hiphop music as an aspect of youth socialization and the relationship between music creation and identity. The study is conducted through five semi- structured qualitative individual interviews. Our theoretical starting points are Putnam’s (2000) bridging and bonding social capital symbolic interactionism. We also have used a model of learning presented by Fornäs, Lindberg and Sernhedes (1989). In our study it is presented as " model of learning." The study results have shown three important skills. The first conclusion is that involvement in hiphop culture can lead to an alternative learning about the society. Our second conclusion is that the alternative socialization of hiphop leads to integration. A third conclusion is that hiphop leads to a conscious identity.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka kommunikationskanaler som lämpar sig för att nå ungdomar som kan tänka sig att delta i poesievenemang. Detta uppdrag har jag fått av Culturen, som vill starta ett evenemang inom poesi. Vid sidan av detta vill jag ta reda på ungdomars kultur- och medievanor. Min metod är kvalitativa intervjuer med sex ungdomar med syftet att undersöka deras vanor och attityder kring litteratur och poesi, kulturevenemang i allmänhet och Culturens framtida poesievenemang. Dessutom behandlas medievanor och kommunikationskanaler.      Bland mina informanter är intresset för litteratur, poesi och annan kultur stort och de är alla positiva till Culturens framtida kultursatsning inom poesi. Vad gäller kommunikationskanaler är Facebook, Twitter, affischer och tidningsannonser de föredragna. Förslagsvis är en kombination av flera kanaler att föredra, men den mesta tyngden borde läggas på att utveckla en fungerande sida på Facebook.

No description available.

No description available.

Social media has come to play an increasingly important role in today's society. It’s hard in today’s world not to talk about youth culture without mentioning social media. Large amounts of research show that this type of media adversely affects young people, but at the same time, much of this research is written from an adult perspective. Our purpose in this bachelor thesis is to examine and highlight a young persons own perspective on this type of media. We have chosen to focus on younger people that use Instagram between the ages of thirteen through sixteen. The teens are most active on Instagram and it's their main social media platform. We have been studying Instagram accounts and have had interviews with focus groups to explore the culture that prevails on Instagram today. The study shows that young people today use Instagram in order to take advantage of the sharing of their everyday lives. All of the respondents believe that girls and boys use Instagram in different ways. The main difference is that girls seem to care more about their social media lives than boys do. Something that is demonstrated by all the girls is that they use two different accounts for two different audiences. In the discussion, we review why the culture looks like it does and how young people today jointly build rules about how to behave in this social medium. Then we finally arrive to the point that young people today have a better eye on social media than previous researchhas shown. We believe that the concerns many parents have about their children on social media in many cases is excessive. / Sociala medier har kommit att spela en allt större roll i dagens samhälle. Det går idag inte att prata om ungdomskulturen utan att nämna de sociala medierna. Mycket forskning visar att ungdomar påverkas negativt av denna typ av media men samtidigt är mycket av denna forskning skriven ur ett vuxenperspektiv. Vårt syfte med denna studie är därför att undersöka och belysa de ungas egna perspektiv på denna typ av medier. Vi har valt att inrikta oss på ungdomar och Instagram då det är unga mellan 13-16 som är mest aktiva på sociala medier och Instagram är deras största plattform. Vi har genom att studera Instagram-konton och intervjuer i fokusgrupper undersökt kulturen som råder på Instagram idag. Studien visar att ungdomar idag använder Instagram i syfte att ta del av samt själva dela med sig av sin vardag. Samtliga respondenter menar att Instagram används på olika sätt av tjejer och killar. Främsta skillnaden är att tjejer verkar bry sig mer än vad killar gör. Något som styrks av att samtliga tjejer använder sig av två olika konton för två olika målgrupper. I diskussionen går vi igenom varför kulturen ser ut som den gör idag och hur de unga idag tillsammans bygger regelverk kring hur man ska bete sig på detta sociala medium. Det vi till sist kommer fram till är att unga idag har bättre koll på sociala medier än vad tidigare forskning visat. Vi anser att den oro många föräldrar känner över sina barn på sociala medier i många fall är överdriven.

I den här studien försöker jag lämna en redogörelse på hur lärare kan arbeta didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen, i kursen kultur och idéhistoria på gymnasiet. Via en kvalitativ intervju-undersökning med elva elever som läser kultur och idéhistoria på klippans gymnasium, och kopplingar till didaktisk forskning i ämnet har jag lyft fram olika förhållningsätt att använda spelfilm. För att lärare ska förhålla sig didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen krävs det att lärare är insatta i Lpf 94, kursmålen och följer upphovsrätten. Det krävs även att lärare har didaktisk kunskap om hur en spelfilm i undervisningen bör förbehandlas och efterbehandlas med eleverna. Det är även betydande att lärare är medvetna om mediareception, att elever kan läsa av spelfilmer olika beroende hur lärare väljer att visa spelfilmer.

I Sverige är kopplingen mellan rave, ungdomar och droger så signifikant att polisen år 1996 upprättar en speciell polisenhet vid namn Ravekommissionen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur rave konstrueras som ett problem i svensk dagspress mellan 1995 och 1997, och därmed belysa hur social ordning reproduceras i offentligheten genom samtalsordningen om rave. Från socialkonstruktivistisk synvinkel är media central i konstruktioner av problem. Tidigare forskning inom området rör kopplingar mellan ungdomar och narkotika, samt ungdomskultur och narkotika, men inte den offentliga problemformuleringsprocessen.                                     Studien bygger på 772 förekomster av ordet rave respektive rejv i allt från insändare till debattartiklar i fyra rikstäckande dagstidningar. Den har tagit utgångspunkt i begreppet representation för att kunna belysa de praktiker och aktörer som varit centrala i problemkonstruktionerna.                       I samtalsordningen är det etablerat att rave är en ungdomskultur, och det har skett en successiv betydelseförskjutning i att de frågor som prioriterats övergått från musik till droger. Problemet konstrueras delvis som att det ständigt intensifieras, där praktiker som ligger till grund för detta är att beskriva hur ravespecifika droger ökar i tillgång, sprider sig ut i samhället, och att missbrukarna är en ny grupp, så kallade vanliga ungdomar.                       Analysen visar att samtalet på en övergripande nivå rör farhågor om att den sociala ordningen hotas, genom att ungdomen hotas.  Två ideologiska hotbilder konstrueras. Attityden mot droger hos unga beskrivs ha förändrats till en mer liberal attityd, vilket på sikt utgör ett direkt hot den restriktiva narkotikapolitiken och underförstått den sociala ordningen. Parallellt med detta konstrueras ett mer direkt hot mot den sociala ordningen, delvis i att de påverkbara ungdomarna riskerar präglas av en statsfientlig nyliberalism, delvis genom att polisens praktik skapar en ökad misstro mot den sociala ordningens representanter.