The purpose of this study was to examine whether youth novels contained informationconcerning our society. We reviewed youth literature and its history in brief, including itscommencement and development from separate boys' and girls' novels to a common youthnovel after the Second World War.To obtain a clearer picture and a better understanding of youths, we read non-fiction, such asbooks, magazines and articles, concerning youth culture, its meaning and content. We decidedto review the period 1990-1994 more closely. We therefore set up selection criteria whichfinally resulted in 56 youth novels. We examined these novels to determine if and/or how theymatched the nine preselected areas that we felt were typical for the 1990's. We also comparedthe youth novels with the yearbooks on youth publish annually by the government.Our results showed that a type of societal information and/or attitude towards our nine preselectedareas exists in the youth novels. We also found that, in addition to our nine areas, the youthnovels contained 48 other areas, the most common of which was "finding one's own identity".Comparing youth novels and yearbooks, we found that there was a very little accordance betweenthe two. Yearbook articles did not correspond to the content of the youth novels

This master deals with the theme youth and public libraries. The essay is based on observationsand qualitative interviews with young people at the ages of 13 to 16 years old, whovisited the public library of Skara, employees at the library, and politicians in the community.The main issue in the study is; what is and what can be done to increase youth utilization ofpublic libraries. I have emphasized on the media stock, the organization of books, theenvironment and the staff of the library, marketing, specific target group, activities, andcooperation with both internal and external forces.Theories about youth culture and some projects concerning young peoples behaviour in librariesare also presented.

The purpose of this Master’s thesis is to investigate the library needs of fourteen-to-fifteen-year-olds. We have limited the investigation to the significance of libraries for the teenagers in their leisure time. Our focus is the public library with a particular reference to the plans for a new local public library with a youth profile in Malmö. With a departure point in the idea that young people’s use and view of libraries is to a large extent depending on factors such as social and cultural background and lifestyle, we chose to do a qualitative interview study with eight teenagers. The theoretical framework is informed by the work of lifestyle researcher Pierre Bourdieu, youth culture researcher Thomas Ziehe and Library and Information Science researchers Henrik Jochumsen and Casper Hvenegaard Rasmussen. In the analysis part of our thesis, we use concepts such as identity, lifestyle and everyday barriers to discern how the young people view and use libraries. We have come to the conclusion that these teenagers’ views on libraries are strongly connected with reading, books and schoolwork. Some of them felt at home in a library but some of them were not really aware of how a library can be used. Factors such as lack of time and lifestyle create barriers that prevent the teenagers from visiting the library. We found that some of the teenagers at issue still want books to be in focus in a library. A few of them do not seem to have an explicit need to participate in culturally creative activities in a library. / Uppsatsnivå: D

This Master’s thesis explores the staff responsible for children’s culture in the south of Sweden, in north-east Scania. This thesis seeks to answer the following questions: What kind of culture is offered to children in their spare time? Can children influence culture in the investigated region, and do the people in charge listen to the children’s ideas? How are children in the region informed about cultural events? In my research I used enquiries and worked with the investigation program Query & Report to collect the material. The study consists of the staff, i.e. six people responsible for the children’s culture. As my theoretical framework I used the work of Pierre Bourdieu who made many successful studies about people and culture. I also compared the results in my study to the literature and earlier studies on the subject of children’s culture, presented in the study. It’s my thesis that children have a right to culture and to influence its selection. Obviously not everyone chooses to practise that right. There is a difference between children with an interest in culture and those who don’t have one. The staff responsible for children’s culture tries in their work to reach as many children as possible. In their work they collaborate with schools, libraries, children and youth groups with the intention to provide a variety of cultural options in the region. I found that the library has an important role, because they offer free literature and culture for everyone in the society. I also found that the staff responsible for children’s culture in north- east of Scania try to reach the children using co-workers’. Together they provide for the culture regarding children and create possibilities for children to attend to culture both in school and on the youth’s spare time. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med studien är att studera hiphopkulturen i en mellanstor svensk stad, närmare bestämt åtta svenska hiphoppares syn på hiphopkulturen, dess kommersialisering, dess positiva syn på droger och våld samt den negativa kvinnosynen i hiphopkulturen. Studien är kvalitativt inriktad och baseras på intervjuer och litteratur. Ungdomskulturperspektiv är central för studien. </p><p>Undersökningen visar att de intervjuade, varken har en negativ kvinnosyn eller är positiva till våld mot poliser, något man kan få intryck av när man studerar hiphopmusikens texter. Undersökningen visar att de intervjuade har en liberal narkotikasyn och en negativ bild av kommersialisering.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att belysa hur elever på gymnasieskolans fordonsprogram uppfattar läsning av olika texter. Vi vill undersöka vilken syn de har på sig själva som läsare. I detta sammanhang är vi också intresserade av vilken betydelse ett vidgat eller ett snävt perspektiv på text kan ha. Vi vill att olika aktörers uppfattningar ska träda fram, för att på så sätt få en nyanserad bild av elevers läsning på fordonsprogrammet.</p><p>För att besvara vårt syfte använde vi oss av en kombination av metoderna enkät och parintervju. Enkäten använde vi som utgångspunkt för intervjuerna. Vi besökte tre klasser på två olika gymnasieskolor med fordonsinriktning.</p><p>Vi kom fram till att eleverna inte ser sig som läsare för att de inte läser böcker, men att de läser många andra typer av text. En anledning har att göra med om man ser på textbegreppet utifrån ett snävt eller vidgat perspektiv. Utifrån ett snävt perspektiv är dessa elever inga läsare, men utifrån ett vidgat perspektiv är de det.</p><p>Vi kom också fram till att bilden av dessa elever är komplex. Gruppen är heterogen och deras identitet är inte fast, utan är beroende av tid, miljö och av andras uppfattningar. Detta har betydelse för om eleverna ser sig själva som läsare eller inte.</p>

<p>Abstract</p><p>This essay consists of an analytical study of three present-day Swedish films depiction of teenage life. From these films we like to see how youths are described, what attributes they are given, in shape of attire and different symbolic items, such as language and body expressions. The essay emphasizes which values that dominates among the illustrated teenage groups and compares it to the values and expectations that we can derive from an adult society. Here we let the school’s main determining base documents, Lpo 94 and Lpf 94, represent the dominating values of the society.</p><p>Our hypothesis is that media, and also these films, creates images that affects the societies comprehension of teenagers and also how teens see themselves. Overall, which images and stereotypes that young and adults wrestle with. We want to show illustrated values and standards that teens meet in the schools and vice versa and also what kind of image the main determining base documents give of what the youths shall become.</p><p>The comprehensive method used is based on analysis of what norms and values that are supplied through the three chosen films and the school main determining base documents, Lpo 94 and Lpf 94, and to compare the results. The comparison is based upon theoretical competence within the social psychology and culture analytical perspective.</p><p>The analysis concluded that the school main determining base documents to some extent meet the youth characters thoughts. However, the documents also emphasize some controversial human characteristics, which not completely comply with the youth’s views and opinions.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Den här uppsatsen består av en analytisk studie av tre nutida svenska ungdomsfilmers skildring av ungdomars liv. I filmerna utläses vilka attribut som tillges de unga karaktärerna, i form av klädsel och olika symboliska föremål, språk och kroppen som uttrycksmedel. Uppsatsen framhäver vilka värden som dominerar bland ungdomsgrupper och sätter det i förhållande till de värden och förväntningar som vi kan utläsa ur ett illustrerat vuxensamhälle. Denna bild av vuxensamhället låter vi skolornas politiska styrdokument, Lpo 94 och Lpf 94, representera.</p><p>Tanken är att dessa filmer skapar bilder som påverkar hur samhället runtomkring ser på ungdomar och även hur unga ser på sig själva. Helt enkelt vilka bilder och stereotyper som unga och vuxensamhället brottas med. Vi vill visa på illustrerade värderingar som ungdomar stöter på i skolan respektive skolan stöter på med ungdomar och titta på vad läroplanerna ger för bild av hur unga skall vara och bli.</p><p>Den övergripande metodologin ligger i att analysera vilka normer och värden som förmedlas i de tre filmerna vi valt, samt göra detsamma med skolornas styrdokument, Lpo 94 och Lpf 94, och att jämföra resultaten däremellan. Detta görs utifrån vår teoretiska förtrogenhet som ligger i det socialpsykologiska och det kulturanalytiska perspektivet.</p><p>Analysen ledde till en slutsats av att läroplanerna till viss del tillmötesgår ungdomskaraktärernas tankar. Men läroplanerna understryker också några särskilda mänskliga kvalitéer, som inte helt går hand i hand med de meningar som ungdomsgrupperna förmedlar.</p>

Syftet med studien är att studera hiphopkulturen i en mellanstor svensk stad, närmare bestämt åtta svenska hiphoppares syn på hiphopkulturen, dess kommersialisering, dess positiva syn på droger och våld samt den negativa kvinnosynen i hiphopkulturen. Studien är kvalitativt inriktad och baseras på intervjuer och litteratur. Ungdomskulturperspektiv är central för studien. Undersökningen visar att de intervjuade, varken har en negativ kvinnosyn eller är positiva till våld mot poliser, något man kan få intryck av när man studerar hiphopmusikens texter. Undersökningen visar att de intervjuade har en liberal narkotikasyn och en negativ bild av kommersialisering.

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur elever på gymnasieskolans fordonsprogram uppfattar läsning av olika texter. Vi vill undersöka vilken syn de har på sig själva som läsare. I detta sammanhang är vi också intresserade av vilken betydelse ett vidgat eller ett snävt perspektiv på text kan ha. Vi vill att olika aktörers uppfattningar ska träda fram, för att på så sätt få en nyanserad bild av elevers läsning på fordonsprogrammet. För att besvara vårt syfte använde vi oss av en kombination av metoderna enkät och parintervju. Enkäten använde vi som utgångspunkt för intervjuerna. Vi besökte tre klasser på två olika gymnasieskolor med fordonsinriktning. Vi kom fram till att eleverna inte ser sig som läsare för att de inte läser böcker, men att de läser många andra typer av text. En anledning har att göra med om man ser på textbegreppet utifrån ett snävt eller vidgat perspektiv. Utifrån ett snävt perspektiv är dessa elever inga läsare, men utifrån ett vidgat perspektiv är de det. Vi kom också fram till att bilden av dessa elever är komplex. Gruppen är heterogen och deras identitet är inte fast, utan är beroende av tid, miljö och av andras uppfattningar. Detta har betydelse för om eleverna ser sig själva som läsare eller inte.

Abstract This essay consists of an analytical study of three present-day Swedish films depiction of teenage life. From these films we like to see how youths are described, what attributes they are given, in shape of attire and different symbolic items, such as language and body expressions. The essay emphasizes which values that dominates among the illustrated teenage groups and compares it to the values and expectations that we can derive from an adult society. Here we let the school’s main determining base documents, Lpo 94 and Lpf 94, represent the dominating values of the society. Our hypothesis is that media, and also these films, creates images that affects the societies comprehension of teenagers and also how teens see themselves. Overall, which images and stereotypes that young and adults wrestle with. We want to show illustrated values and standards that teens meet in the schools and vice versa and also what kind of image the main determining base documents give of what the youths shall become. The comprehensive method used is based on analysis of what norms and values that are supplied through the three chosen films and the school main determining base documents, Lpo 94 and Lpf 94, and to compare the results. The comparison is based upon theoretical competence within the social psychology and culture analytical perspective. The analysis concluded that the school main determining base documents to some extent meet the youth characters thoughts. However, the documents also emphasize some controversial human characteristics, which not completely comply with the youth’s views and opinions. / Sammanfattning Den här uppsatsen består av en analytisk studie av tre nutida svenska ungdomsfilmers skildring av ungdomars liv. I filmerna utläses vilka attribut som tillges de unga karaktärerna, i form av klädsel och olika symboliska föremål, språk och kroppen som uttrycksmedel. Uppsatsen framhäver vilka värden som dominerar bland ungdomsgrupper och sätter det i förhållande till de värden och förväntningar som vi kan utläsa ur ett illustrerat vuxensamhälle. Denna bild av vuxensamhället låter vi skolornas politiska styrdokument, Lpo 94 och Lpf 94, representera. Tanken är att dessa filmer skapar bilder som påverkar hur samhället runtomkring ser på ungdomar och även hur unga ser på sig själva. Helt enkelt vilka bilder och stereotyper som unga och vuxensamhället brottas med. Vi vill visa på illustrerade värderingar som ungdomar stöter på i skolan respektive skolan stöter på med ungdomar och titta på vad läroplanerna ger för bild av hur unga skall vara och bli. Den övergripande metodologin ligger i att analysera vilka normer och värden som förmedlas i de tre filmerna vi valt, samt göra detsamma med skolornas styrdokument, Lpo 94 och Lpf 94, och att jämföra resultaten däremellan. Detta görs utifrån vår teoretiska förtrogenhet som ligger i det socialpsykologiska och det kulturanalytiska perspektivet. Analysen ledde till en slutsats av att läroplanerna till viss del tillmötesgår ungdomskaraktärernas tankar. Men läroplanerna understryker också några särskilda mänskliga kvalitéer, som inte helt går hand i hand med de meningar som ungdomsgrupperna förmedlar.