Syftet med studien är att undersöka socionomstudenters nuvarande stress under utbildningstiden samt den stress som de känner inför deras framtida arbete. Det empiriska materialet samlades in genom en enkätundersökning där respondenterna fick beskriva sig själva genom bakgrundsfrågor samt svara på attitydfrågor om hur väl påståenden avseende stämde överens med deras situation. Den teori vi har använt är Karaseks Krav och Kontrollmodell som berör begreppet stress i förhållande till en individs krav och kontroll. Vårt resultat visar att socionomstudenter upplever en relativt hög stressnivå under studietiden. Deras stressnivå hade ett samband med kön, deras familjesituation, vilken termin de studerar på samt om de arbetar utöver studierna eller ej. Kvinnorna som svarade visade en tendens till en högre upplevd stress än de män som svarade. De som bodde hos sina föräldrar eller ensamma med barn visade en högre nivå av stress under utbildningen än de som bodde ensamma eller med partner. De som gick i första terminen hade högst medelvärde av stress utav alla terminer. Däremot hittade vi inget samband mellan socionomstudenters upplevda stress och deras ålder. Resultatet visar att socionomstudenter även känner en relativt hög nivå av förväntad stress inför arbetslivet. Denna stress har även ett samband med studenternas kön, ålder och om de jobbar utöver studierna. Kvinnor tenderar till att ha en högre förväntad stress än män. Ju äldre socionomstudenterna var desto mindre stress kände de inför arbetslivet. De som jobbade utöver studierna visade en lägre grad av förväntad stress än de som inte jobbade extra. Däremot hittade vi inget samband med studenternas förväntade stress och vilken termin de studerade samt om de hade genomfört en verksamhetsförlagd utbildning under deras studietid.  Ett samband fanns mellan den upplevda stressen under utbildningen och den förväntade stressen inför arbetslivet, ju högre stress socionomstudenterna känner under utbildningen desto högre stress känner de inför arbetslivet. Nyckelord: Socionomstudenter, Upplevd stress, Förväntad stress, Attityd, Index, Enkät, Socialt arbete, Utbildning

Allt fler personer väljer idag att studera vidare på universitet vilket har lett till att utbildningsnivån internationellt sett är högre än någonsin. Den globala konkurrensen som framkommit mellan universiteten har gjort det viktigt att marknadsföra sig för att konkurrera om studenter på rekryteringsmarknaden. Med hjälp av teorier inom kommunikation, PR och varumärke har kvalitativa intervjuer med personer som var och en arbetar med internationell studentrekrytering på svenska universitet genomförts. Syftet med studien är att få en tydligare bild av hur svenska universitet arbetar med att attrahera avgiftsskyldiga studenter till sina lärosäten. Undersökningen visar på att svenska universitet använder sig av liknande kommunikationsinsatser för att attrahera avgiftsskyldiga studenter. Studiens resultat tyder på att det i slutändan handlar om hur de svenska universiteten bygger upp sitt varumärke genom olika konstant pågående insatser för att differentiera sig i förhållande till sina konkurrenter vilket bidrar till universitetens attraktionskraft hos presumtiva studenter.

Syftet med studien är att kartlägga och utvärdera IT-stödet inom institutioner tillhörande den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. En fallstudie har genomförts som resulterat i en verksamhetsdiagnos som utgör en summativ utvärdering av IT-stödet för grundutbildningen. I denna utvärdering beskrivs problem och styrkor med IT stödet ur ett verksamhetsperspektiv. Studien visar att IT-stödet (e-infrastrukturen) på lokal nivå inom Uppsala universitet är komplex, problematisk och att den har en skiftande kvalitet. Undersökta institutioner har olika behov och krav på IT-stöd. Det finns också skillnader i de olika verksamheternas arbetsmetoder, uppbyggnad av kurser, budgetering och administrativa sysslor, vilket gör att vissa institutioner har mer problem med IT stödet än andra. Resultatet och de rekommendationer som ges i uppsatsen kan ses som en input i den strategiska planeringen för IT-stödet vid Uppsala universitet. Ur ett generellt perspektiv visar den djupa fallstudien på problem som finns i många organisationer när det gäller e-infrastrukturens och verksamhetens ömsesidiga anpassning till varandra. Studien visar på ett detaljerat sätt hur generella problem med e-infrastrukturer inom organisationer som beskrivs i litteraturen i form av att systemen är isolerade öar, redundans och dubbelinmatning av information leder till problem i verksamheten. / The purpose of this study is to describe and review the IT systems that are currently in use within the Faculty of Social Sciences at Uppsala University. A case study has been conducted resulting in an operation diagnosis of the current situation and a summative evaluation of the IT systems available to undergraduate studies within the faculties. In this evaluation the strengths and weaknesses of the IT support are assessed in relation to the business processes of the faculties. The case study shows that e-infrastructure at a local level within Uppsala University is complex, problematical and of varying quality. The institutions investigated have differing needs and demands of IT-support. Work methods vary from institution to institution particularly in the structure, budgeting and administration of courses and this variation means that some institutions manage their IT-support better than others. The results and recommendations presented in this study can be seen as a contribution to the strategic planning of IT-support in the university. From a wider perspective the detailed case study illuminates problems that exist in many organizations where e-infrastructure and administration need constantly to adapt to each other. The study confirms in a detailed manner that organizations that have segregated e-infrastructure systems, often described in literature as isolated islands, are prone to both redundant and duplicate inputting of information resulting in administrative problems in the running of the organization.

No description available.

I denna kvantitativa C-uppsats analyseras en webbaserad enkät som 167 socionomstudenter vid Uppsala Universitet hösten 2011 besvarat angående demens och demensproblematik. Uppkomsten av denna studie får sin grund i människors bemötande av varandra och att det finns en bakomliggande orsak i form av olika grad av kunskap och erfarenhet som uttrycks i en attityd till någonting, i detta fall demenssjukdom. Det är av vikt att få veta vad socionomstudenter, som är en grupp som kan komma i kontakt med individer som har demenssjukdom eller lider av demensproblematik, har för attityder till, kunskaper om och erfarenheter av demens för att på så sätt kunna se eventuella brister i ett möte.   Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den teoretiska referensramen skapad för studiens syfte och som genomsyrar den: tre specifika teman i förhållande till demens, attityder till, kunskap om och erfarenhet av demens. Det var även utifrån dessa teman som enkätstudien utformades.   Således undersöker uppsatsen frågeställningarna, vilken kunskap, vilka attityder och i vilken utsträckning socionomstudenterna har erfarenhet av demens och demensproblematik. Frågeställningarna har analyserats med hjälp av univariatanalys och bivariat analys. Studien lägger fokus på bivariat analys som tar sin utgångspunkt i att analysera frågeställningarna genom att använda sig av socionomprogrammets inriktningar; barn och ungdom samt äldre och funktionshinder.   Studien visar att studerande vid de två inriktningar som erbjuds på programmet delvis hade olika, attityder till, kunskap om samt erfarenhet av demens och personer med demenssjukdom. Studien visar också på många likheter mellan studerande vid inriktningarna, vilket kan innebära att det inte är någon större skillnad i vad man får lära sig inom respektive inriktning eller att kunskaps/erfarenhets/attitydnivån är jämnt fördelad bland studerande inom de båda inriktningarna. Studiens resultat tyder på att likheterna är mer framträdande än olikheterna inom gruppen socionomstudenter avseende på kunskaps/erfarenhets/attitydnivån.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur radikaliseringen under 1960-talet påverkade ämnesvalen, i trebetygsuppsatser, för studenterna vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Syftet ska uppfyllas genom att undersöka ämnesvalen för och genomförandet av trebetygsuppsatser vid Historiska institutionen vi Uppsala universitet. Metoden som används är tredelad, dels undersöks materialet utifrån en komparativ metod som används för att jämföra resultatet mellan åren 1965-1974. Dels tolkas texten med viss inspiration från det hermeneutiska perspektivet för att på så sätt avgöra om studenterna som skrivit uppsatsen varit påverkad av radikaliseringen i sitt ämnesval. Dessutom har hela undersökningen ett källkritiskt perspektiv för att medvetengöra om problemen med att tolka andra individers influenser och orsaker till att skriva om det de gör. Det undersökningen kommer fram till är att det finns tydliga tendenser att studenter vid Historiska institutionen var påverkade av radikaliseringen och dess värderingar vid ämnesvalen till trebetygsuppsatser. Studien visar också att det var en större koncentration av uppsatsämnen som i studien ses som påverkade av radikaliseringen just 1968 och åren därefter.

Regeringen har under de senaste åren genom lagar och propositioner ställt krav på att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning också ska samverka med det omgivande samhället för att öka den regionala tillväxten. I en snabbt föränderlig värld med hårdare konkurrens måste företag idag ständigt satsa på ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som är gynnsam för både parter skapas, men det krävs dialog och ömsesidig förståelse. Syftet med denna undersökning är att utifrån inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs län tänker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs län samt fyra nyckelaktörer som representanter för de små och medelstora företagen. Vår teoribakgrund utgår från ett flertal strategier för kompetensutveckling, olika former av kunskapsbildning mellan universitet och företag och universitetets roll i regionen. Från resultatet framkom att företag i olika utsträckning och med olika syften arbetar strategiskt med kompetensutveckling. Hur företagen ser på sin strategiska kompetensutveckling speglar i stor utsträckning hur de uppfattar Växjö universitet som en resurs. Den allmänna uppfattningen av Växjö universitet som resurs är positiv, men det kan antas att företagen - som en följd av graden av strategiskt tänkande kring kompetensutveckling - uppfattar hinder, förutsättningar och möjligheter för samverkan olika.

No description available.

<p>Regeringen har under de senaste åren genom lagar och propositioner ställt krav på att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning också ska samverka med det omgivande samhället för att öka den regionala tillväxten. I en snabbt föränderlig värld med hårdare konkurrens måste företag idag ständigt satsa på ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som är gynnsam för både parter skapas, men det krävs dialog och ömsesidig förståelse. Syftet med denna undersökning är att utifrån inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs län tänker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs län samt fyra nyckelaktörer som representanter för de små och medelstora företagen. Vår teoribakgrund utgår från ett flertal strategier för kompetensutveckling, olika former av kunskapsbildning mellan universitet och företag och universitetets roll i regionen. Från resultatet framkom att företag i olika utsträckning och med olika syften arbetar strategiskt med kompetensutveckling. Hur företagen ser på sin strategiska kompetensutveckling speglar i stor utsträckning hur de uppfattar Växjö universitet som en resurs. Den allmänna uppfattningen av Växjö universitet som resurs är positiv, men det kan antas att företagen - som en följd av graden av strategiskt tänkande kring kompetensutveckling - uppfattar hinder, förutsättningar och möjligheter för samverkan olika.</p>

No description available.