Denna magisteruppsats ämnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav på studiependling så väl som resmönster i Mälardalsregionen i Sverige. Detta görs genom användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade på en intervjuguidesmetod samt kartor genererade från statistisk data av inpendling. Den geografiska avgränsningen är satt till studenter som reser till någon högre utbildning vid, Mälardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras på är studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH är mer lokal till sin karaktär, UU är närmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktären. De huvudsakliga skälen för att studiependla är; närhet till familj/vänner. Huvudsakliga behov och krav är; tillgänglig och samstämmig information, pålitlighet och förutsägbarhet, högre studentrabatter eller avdragsgilla studiependlingsresor mm.

Den 1:a januari 2008 blev Lärarhögskolan i Stockholm, på grund av ett politiskt beslut, en del av Stockholms universitet. Högskoleverket har kritiserat Lärarhögskolan för bristande kvalitet och ett gemensamt lärosäte ansågs ge förbättrad kvalitet. Forskning har visat att det är mycket svårt att hantera den starkt negativa påverkan samgåenden kan ha på anställda, såsom personalomsättning, stress och sjukdom. Genom att förutse integrationsproblem och de anställdas reaktioner kan dock interventioner bidra till att minimera dess negativa inverkan. Syftet med intervjustudien var att hos respektive lärosäte undersöka attityder till och upplevelser kring samgåendet med avseende på kulturella och statusmässiga aspekter. Sju lärare intervjuades och data analyserades tematiskt. Resultatet visar att det finns upplevelser av kulturella och statusmässiga skillnader mellan lärosätena. Farhågor om kulturkrockar och förhoppningar om att kunna höja lärarutbildningens status och kraven på lärarstudenterna finns. Studiens resultat stöds av tidigare forskning kring de mänskliga aspekterna av samgåenden.

No description available.

The importance of student influence at the universities is something that is described in Swedish regulations as well as in local policies and documents for Karlstad University. At the same time there is no description for the interpretation of what student influence actually means. It is up to the university to decide what student influence should be at the university and how it should be represented in the organization and processes. The purpose with this essay is with a discursive perspective of analysis define how representatives of Karlstad University reflects how the student influence should be represented in the organization and if it is possible to connect it to the position as an actor of co-decision or of influence The analysis show that different levels of the university will describe the position of student influence differently, and that it plays different roles to keep up the quality of education at the university. It shows that it will be of more importance that student influence takes the role to influence the organization more than co-decide the nearer the student the process will come.

Dagens arbetsliv är till stor del beroende av IT på olika sätt. Majoriteten av Sveriges arbetare har på något sätt kontakt med IT i sin vardag för att genomföra sitt arbete. För en del är det helt nödvändigt då deras arbete enbart berör IT medan det för andra är ett verktyg som underlättar den vardagliga processen. Frågan är ifall det alltid är ett verktyg som underlättar de vardagliga processerna? I den här uppsatsen redogör vi för en kvalitativ studie som genomförts genom intervjuer vid Karlstads universitet för att se hur åtta stycken anställda med utbildningsrelaterade arbetsuppgifter uppfattar och upplever den digitala arbetsmiljö. Syftet är att utifrån arbetsvetenskapliga teorier upptäcka de eventuella problem som kan förekomma vid interaktion med IT-systemen i det vardagliga arbetet för lärare vid Karlstads universitet. Exempel på teoretiska utgångspunkter vi har tillämpat är socioteknik, Karaseks krav/kontrollmodell samt teorier om motstånd, stress och arbetsmiljö. Teorin och undersökningen är under hela uppsatsen förankrad i arbetsvetenskap och riktad mot IT-system i organisationer. Resultatet ska ge Karlstads universitet en överskådlig blick och förhoppningsvis ligga till grund för vidare forskning inom detta ämne vid universitetet. Resultatet visar att användarna av IT-system vid Karlstads universitet vill se en förändring vid utveckling och implementering av nya IT-system och förändring i systemutvecklingsprocessen. Det kan uppnås genom att involvera användarna i utvecklingen av nya IT-system och se till användarnas behov och verksamhet vid implementering. Resultatet visar också att den mängd olika IT-system som lärarna interagerar med skapar stress och påverkar lärarnas arbetsmiljö samt att det förekommer motstånd gentemot verksamhetens tekniska struktur och organisation.

Sammanfattning – ”SUHF-modellen jämförd med ABC-systemet” Datum: 19 januari, 2012 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens högskola Författare: Madelene Danielsson Mariam Khazal Hiro Saaid22 juni 1987 20 februari 1986 10 april 1985 Titel: SUHF-modellen jämförd med ABC-systemet Handledare: Ole Liljefors Nyckelord: SUHF-modellen, ABC-systemet, universitet, indirekta kostnader, full kostnadstäckning Frågeställning: Vad kännetecknar SUHF-modellen respektive ABC-systemet? Hur är SUHF-modellen uppbyggd jämfört med ABC-systemet? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera de skillnader och likheter som finns mellan SUHF-modellen och ABC-systemet. Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och baserades på sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar och böcker inom ämnet ABC-systemet i lärosäten. Som empiriskt underlag gjordes en semistrukturerad intervju med ekonomichefen på Mälardalens högskola för att få information om SUHF-modellen. Även rapporter framtagna av SUHF:s arbetsgrupp användes som underlag till den empiriska delen. Slutsats: Målet med de båda modellerna är att full kostnadstäckning ska ske genom att fördela de direkta och indirekta kostnaderna på ett tillfredställande vis till kostnadsobjektet/kostnadsbäraren. En tydlig skillnad som vi kan se mellan modellerna är att ABC-systemets fokus ligger på aktivitetsgrupper och aktiviteter medan SUHF-modellens fokus ligger på kärnverksamheten respektive stödverksamheten men att de i grund och botten är benämningar för samma utföranden. Vi anser slutligen att SUHF-modellen är ett tillräckligt effektivt kostnadssystem som är väl anpassat efter svenska lärosätens behov och som bör fortsätta att användas och utvecklas.

<p>Resultatet av mina studier visar tänkbara anledningar till att ny teknik inom vissa tillämpningsområden inte fått det gehör som vid första anblick skulle kunna förväntas.</p><p>Genom att intervjua undervisande personal vid Växjö universitet och jämföra dessa resultat med tidigare gjorda studier inom området, undersöker jag för- och nackdelar med Internetbaserade utvärderingssystem och vad som ligger till grund för lärares val av</p><p>metod vid utvärderingar.</p><p>Studien pekar på en rad fördelar med Internetbaserade enkätsystem i jämförelse med traditionella pappersenkäter, som trots sin resurskrävande arbetsprocess fortfarande är vanligare än betydligt effektivare webbenkäter.</p><p>Rapportens huvudsakliga syfte är att finna orsaker till att pappersbaserade enkäter fortfarande används i en högre utsträckning än Internetbaserade utvärderingssystem vid Växjö universitet</p>

I denna studie undersöks Uppsala universitets kommunikationsstrategier från mitten av 2000-talet till och med 2010. Kommunikationsstrategierna undersöks utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, för att studera hur institutionellt tryck som marknadisering kommit att påverka dessa. Marknadiseringsprocessen undersöks i sin tur utifrån den institutionella omgivningen i form av politiska initiativ, för att studera den institutionaliserade processen. Utifrån nyinstitutionell teori om organisationers tendenser till formaliserade strukturer, jämförs vad som kommit till uttryck i kommunikationsstrategiska dokument med hur det externa kommunikationsarbetet i praktiken har utvecklats under denna tidsperiod.

I en värld där finansieringskunskap blir allt mer viktig för individer kan man ställa sig frågan vilken effekt finansiell utbildning har på finansiellt beteende; och vad det är som påverkar finansiellt beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistudenter på Handelshögskolan vid Umeå Universitet påverkas av de kurser inom finansiering de kan läsa vid institutionen då det kommer till deras vilja att spara och investera i olika sparformer och finansiella instrument.  Vi har identifierat ett forskningsgap inom detta ämne. Artiklar som fanns på området var både geografiskt och metodologiskt skilda, vilket indikerar ett starkt behov av denna studie. Utifrån den befintliga teorin valde vi att undersöka sex finansiella beteenden: pensionssparande, hållande av lågriskobligationer, sparande i sparkonton samt övriga sparformer, och hållande av aktier samt riskfyllda investeringar. Vi ställde även frågan om vad i de finansiella utbildningarna studenterna själv tycker påverkar deras vilja att spara och investera i dessa i en positiv riktning. Vi valde att utgå ifrån om både nivå av och antalet tagna finansiella utbildningar kan ha en effekt på graden av de ovan nämnda finansiella beteendena. Med hjälp av en enkät i pappersform och en webbenkät samlade vi in data från 154 studenter uppdelat i fyra årskullar; främst civilekonomer men även andra ekonomistudenter. Resultatet vi fick var att pensionssparande och handel med aktier ökar med en ökande grad av finansiell utbildning. Vi tolkar även resultatet som att mer grundläggande finansiell utbildning har störst effekt på studentens vilja att spara och investera efter utbildningen; om de själva får tycka till. Detta resultat anser vi kan ha implikationer för flera berörda parter. Den akademiska världen och andra läroinstitutioner ha intresse i att utforma sina finansiella utbildingar för att ha möjligheten att påverka studenters finansiella beteende i en önskad riktning. Studenter som har intresse av att öka sitt pensionssparande eller aktiehandlande kan ha nytta av grundläggande utbildningar inom finansiering. Finansiella rådgivare och liknande institutioner kan även rekommendera denna typ av finansiella utbildning för att öka de två beteendena. Slutligen kan finansmarknaden i stort börja erbjuda aktier och pensionsplaner mot studenter som läst finansiella utbildningar för att bredda sin kundbas, då resultatet tyder på att dessa finansiella beteenden ökar efter finansiell utbildning.

Varje år anmäls det uppskattningsvis 80 000 vattenskador i fastigheter till en kostnad på nära fem miljarder kronor för de svenska försäkringbolagen. Folksam som är ett av de största försäkringsbolagen i Sverige står för cirka 26 % av de svenska villaförsäkringarna och beställer byggreparationer för uppskattningsvis 800 miljoner kronor årligen till dessa fastigheter. Som beställare av arbeten på 800 miljoner kronor finns det möjligheter att ställa krav på byggbranschen, vilket även görs.Det är inte bara Folksam som ställer krav, försäkringsbolagen sammarbetar ofta för att hjälpa till att effektivisera byggbranschen. I nuläget fokuserar försäkringsbolagen på hållbarhet, de sammarbetar med olika branschorganisationer för att möjliggöra delreparationer i våtutrymmen. Detta är något som tidigare inte varit möjligt då det inte funnits anvisningar till hur detta ska genomgöras och materialtillverkare har inte haft monteringsanvisningar för detta, delreparationer kan därför inte utföras på ett fack-mannamässigt sätt. Då det inte utförs fackmannamässigt följs inte de branschregler som idag finns i Sverige, behöriga företag utför enbart arbeten som följer branschreglerna de är certifierade inom. Exempel kan de vara certifierade inom Byggkeramikrådets branschregeler eller Säkra våtrumAv de 800 miljoner kronor som Folksam betalar ut i byggskador finns det ett mörkertal på en kostnad av skador som egentligen inte ska ersättas. Genom att öka försäkringstagares kunskaper angående fördelarna med delreparationer ska mörkertalet minskas. Det är inte bara utgifterna på 800 miljoner som kan minskas utan även en minskning av den negativa miljöbelastningen och den ohälsa som finns hos fastighetsbrukare. Uppskattningsvis kan upp till 90 % av materialet i ett våtrum sparas genom att utföra en delreparation. Utförandetiden och kostnaden av delreparationer kan minska till 1/5 genom att undvika heltäckande reparationer. Minskad utförandetid minskar perioden som de boende inte kan bruka våtrummet. Skadan åtgärdas i ett tidigt skede vilket bidrar till att motverka de boendes ohälsa som kan uppstå till följd av mögel eller liknande.Fastighetsägaren kan ta till sig denna information och se värdet i att kunna utföra delreparationer och samtidigt bidra till en hållbar utveckling.Genom djupgående studier ska information som ökar fastigetsägarnas vetskap om de framtida möjligheterna med delreparationer, samt för- och nackdelar med dessa metoder.