Utifrån rätten om att alla studenter ska kunna delta i undervisningen på lika villkor, syftar denna studie till att undersöka hur tillgänglig undervisningen vid den statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet är utifrån studenters olika funktionsförmågor. Studien använder sig av skriften Undervisa tillgängligt! Pedagogiska verktyg för likabehandling av studenter med funktionshinder av Ann-Sofie Henriksson för att skapa kriterier efter vilken undervisningen kan granskas. I studien kommer även Robert McRuers cripteori användas för att analysera och förstå de normer kring funktionsförmåga som skapas i undervisningssituationerna, och hur dessa påverkar undervisningens tillgänglighet. Studien genomförs med hjälp av observationer och en fokusgruppsintervju. Resultatet visar att undervisningen på Statsvetenskapliga institutionen i Uppsala inte alltid är tillgänglig utifrån kriterierna för inkludering av studenter med normbrytande funktionsvariationer. I både resultaten från observationer och från fokusgruppsintervjun uppmärksammas praktiker där vissa grupper av studenter missgynnades, eller helt exkluderades från undervisningen. Föreläsningar utan mikrofoner, visuellt material som inte förklaras, och raster som förkortas försvårar inte bara tillgodogörandet av kunskap för vissa studenter, utan förhindrar den stundtals helt. Studien gör inte anspråk på generalisering, men dess resultat tillsammans med tidigare forskning tyder på att det finns ett behov av att närmare granska universitetsutbildningens tillgänglighet.

Sommaren 2020 gav Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn ut boken Genusdoktrinen, vilken kritiserar den jämställdhetsintegrering som regeringen föreskrev i ett regleringsbrev 2016 till svenska universitet och högskolor. Arpi och Wyndhamn påstår inte bara att Sveriges universitet styrs på politiska grunder, utan även att arbetet för jämställdhetsintegrering har blivit viktigare än vetenskapen. De kritiska rösterna mot Arpi och Wyndhamn kommer inte sällan från akademin, vilka menar att författarna beskriver en osann bild, både av hur universiteten styrs och hur arbetet för jämställdhetsintegreringen utförs. Med dessa motstridande påståenden undersöker denna studie, genom en kvalitativ textanalys och en kvantitativ enkätstudie, vilket genomslag som regeringens jämställdhetsintegrering har haft på tre av Sveriges universitet. Resultatet, vilket är analyserat med hänsyn till institutionell teori och kollegial styrlogik, visar att regeringens reglering inte fått ett så omfattande genomslag som boken påstår.

Kollegialitet är en styrform som forskning menar har en otydlig innebörd. En organisation som är känd för att använda sig utav kollegialitet som styrform och som står till grund för majoriteten av den existerande forskningen kring området är universitet. Forskning visar också att kollegialitet finns utbrett på andra organisationer, i synnerhet professionella byråkratier. Denna studie ämnar undersöka en aspekt av kollegiala beslut, nämligen rekryteringsprocesser. En idealbild skapas kring kollegiala rekryteringsprocesser utifrån en litteraturgenomgång samt tre kompletterande intervjuer med relevant personal från Uppsala universitet. Vidare undersöks advokatbyråer genom sju intervjuer som en illustration av professionella byråkratier. Detta för att hitta samband och undersöka i vilken utsträckning det finns kollegiala drag i rekryteringsprocesser på professionella byråkratier. Resultatet visar att det både finns likheter och skillnader mellan idealbilden och illustrationen. Slutsatsen visar att den kollegiala modellen inte tillämpas i sin helhet men att professionella byråkratier har vissa kollegiala drag i sina rekryteringsprocesser.

Denna uppsats syftar att undersöka hur unga studenter samtalar och skapar diskursen kring kortvariga sexuella relationer och även diskursens jämställdhet på Uppsala universitet ur ett jämförande könsperspektiv. Studien grundar sig i sex kvalitativt strukturerade intervjuer genomförda med studenter i åldrarna 18-25 med varierande studietid på universitetet. Det teoretiska underlaget utgår från ett diskurspsykologiskt perspektiv enligt Potter & Wetherell. Resultatet av studien påvisar att diskursen prominent kretsar kring ett antal tolkningsrepertoarer som skiljer könen åt, där männen är mer traditionellt lagda sett till normer och redan etablerade system och kvinnorna nytänkande, med en insikt till förändring inom diskursen. Resultatet påvisar även, i samklang med tidigare forskning, att det existerar substantiella skillnader gällande jämställdheten inom diskursen och att det existerar skillnader i hur män och kvinnor vill bearbeta denna, där männen anser det mer jämställt och kvinnorna icke jämställt.

Syftet med undersökningen att undersöka hur studievägledningen på institutionernapå universitetet bedrivs av de som har en annan utbildning än studie- ochyrkesvägledarutbildningen. Frågeställningarna är: Hur arbetar studievägledare påinstitutionerna vid universitetet? Hur arbetar studievägledarna på institutionerna viduniversitetet i mötet med kollegor och studenter?Centrala begrepp för uppsatsen är roller och legitimitet. Vi har valt att genomföraåtta kvalitativa intervjuer med vägledare på institutionerna vid Lunds universitet.Vi kategoriserar intervjuerna med hjälp av NICE-kompetenserna och förstår hurrollerna regisseras med Abrahamsson och Andersen. Hur intervjupersonernaarbetar med att balansera olika roller analyserar vi med Goffmans teorier om roller.Sammantaget ger det en förståelse för hur studievägledarna arbetar i relation tillstudenter och kollegor.Resultatet visar att studievägledaren har en central roll på institutionen där henrepresenterar såväl universitetet som studenterna i olika sammanhang. Vi ser attvägledarna i sin yrkesutövning använder såväl sin ämneskompetens som densamtalsmetodik som ingår i studie- och yrkesvägledarutbildningen.Intervjupersonerna använder olika metoder för att upprätthålla sina rollerslegitimitet i förhållande till såväl kollegor som studenter. Studievägledaren fungerarofta som en medlare.

Studie- och karriärvägledningen på Malmö universitet är en viktig länk för att invånare ska nå högre akademisk utbildning. De har som övergripande mål att erbjuda likvärdigt vägledningsstöd med god kvalitet som är ändamålsenlig och tillräcklig i sin omfattning. För att säkerställa att uppsatta väglednings mål nås är det av vikt att kvalitetssäkra studie- och karriärvägledningen. Vårt syfte är att undersöka de sökandes uppfattning av kvaliteten på Malmö universitets studie- och karriärvägledning. Vi önskar synliggöra vilka faktorer som kan anses bidragande för att sökande skall uppleva att studie- och karriärvägledningen på Malmö universitet uppnår god kvalitet samt på vilket sätt studie- och karriärvägledningen har haft betydelse för de sökande. Studien utfördes genom kvantitativ metod med digitala frågeformulär som skickades ut till sökande som erhållit studie- och karriärvägledning på Malmö universitet. Totalt fick vi 103 svar. Det empiriska materialet har analyserats genom Humes och Mackies teorier om kausalitet, Demings Theory of Profound Knowledge och Egans The Skilled Helper modell. Vår studie visar på flera faktorer som bidrar till god kvalitet: att studie- och karriärvägledaren lyssnar och är lyhörd, att den sökandes förväntningar uppfylls, platsen för studie- och karriärvägledningen och studie- och karriärvägledaren som person. Vidare framkommer att vägledningens betydelse för de flesta sökande har att göra med att de har fått ökad självkännedom samt att de tagit beslut angående start eller val av framtida studier.

I vår studie vill vi undersöka eventuella skillnader i arbetssätt mellan utbildade studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund på ett universitet i södra Sverige, med fokus på det enskilda samtalet. Vår frågeställning har delats upp i följande frågor: vilka riktlinjer finns för vägledningsarbetet på universitetet, finns skillnader i arbetssätt mellan vägledare med studie- och yrkes-vägledarutbildning och vägledare med annan utbildningsbakgrund, i sådana fall vilka samt hur prioriteras det enskilda samtalet? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för undersökningen. Vi har intervjuat fyra studievägledare verksamma inom universitet. Därefter har vi analyserat det resultat vi har fått, i förhållande till tidigare forskning inom området, samt kopplat till de teorier som vi ansett relevanta för studien. Vårt resultat visar att det finns skillnader i arbetssätt mellan studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund. Vid en anställning som studievägledare på universitetet efterfrågas framförallt ämneskunskapen inom institutionen och fakulteten och inte en examen i studie- och yrkesvägledning. Vägledningssamtalet har hos våra intervjupersoner en hög prioritet men har olika innebörd för våra intervjupersoner beroende på vilken utbildningsbakgrund de har. Med hjälp av bland annat Bourdieus och Hodkinson & Sparkes teorier kan vi förstå att det finns skillnader i arbetssätt beroende på vilken utbildningsbakgrund studievägledarna har.

Universitet-företagssamarbeten är en av de mest gynnsamma kontexterna för innovationsfrämjande, till stor del på grund av heterogeniteten mellan dem. Skillnaderna leder till att de besitter kompletterande resurser som kan delas genom samarbeten, men även leda till konflikter och förhindra samarbete. Syftet med uppsatsen är att bidra till befintlig kunskap om samarbeten mellan forskningsgrupper på svenska universitet och externt grundade startupföretag. I uppsatsen besvaras forskningsfrågorna hur och varför forskningsgrupper på svenska universitet och externt grundade startupföretag samarbetar, genom en fallstudie av ett universitet-företagssamarbete. Samarbetet valdes då det var ett extremfall, avslutat och involverade ett svenskt universitet. Slutsatser dras att forskningsgrupper vill ingå i samarbete för att kommersialisera och konkretisera sina resultat samt för att inspireras till framtida projekt. Startupföretag vill få tillgång till kompetens, forskning och forskningsfinansiering. Samarbetet kan beskrivas med en fyrfasig modell innehållande en embryonal-, initierings-, produktions-, och utvärderingsfas.

Visiting friends and relatives is one of the oldest reasons for travelling. This form of travel is a way for friends and relatives to stay connected even if they live in different cities orcountries. Visiting Friends and Relatives, also called VFR tourism, is still important today. Even though some studies have been made in Australia, Germany, and Great Britain there is still a lack of research in other parts of the world. This means that this form of research is stillnecessary, especially in the northern countries. This study will contribute with a Swedish perspective by examining weather students at Umeå University received visits from friends and relatives during their time of study.  The aim of this paper is to analyze how the presents of students affect the numbers of VFR tourists. A survey containing questions about visiting friends and relatives, activities and the students and their visitor’s behaviour during these visits was used to investigate this correlation.  The result showed that the relationship between VFR tourists and students can be linked to migration. When students move, they function as a link between their old and new homeswhich is shown when friends and relatives choose to travel to visit them. The result also shows that students behave a bit differently during these visits and experience things that would not have experienced otherwise.

I detta examensarbete undersöker jag hur institutionerna inom Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet arbetar med alumnverksamhet, det vill säga kontakten med före detta studenter. Jag har intervjuat ansvariga för alumnverksamheten på respektive institution, samt fakultetens utbildningsansvarige. Genom detta ställer jag det konkreta arbetet på institutionsnivå och relationen till centrala beslut och riktlinjer. Syftet är att belysa hur institutionerna bedriver alumnverksamhet och relationen till det rektorsbeslut som fattades rörande alumnverksamheten 2005. Resultatet jag fann var att alla institutioner arbetar med alumnverksamhet i någon mån, men i olika grad och på olika sätt även om många likheter finns. Rektorsbeslutet är inte fullt ut implementerat i linjen, och det huvudsakliga stödet till institutionernas alumnarbete kommer i de flesta fall från den centrala alumnkoordinatorn. Troligtvis kan detta examensarbete ge insikt som kan nyttjas av de studerade institutionerna för att ytterligare stärka arbetet, samtidigt som även andra institutioner kan ta lärdom av det som presenteras.