<p>Högskolorna utbildar fler journaliststudenter, men antalet arbetstillfällen i branschen ökar inte alls i samma takt. För att belysa det här förhållandet har fyra företrädare för olika journalistutbildningar på högskolenivå intervjuats – vid Göteborgs universitet, Högskolan i Kalmar, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Intervjuerna har genomförts genom en halvstrukturerad metod. Huvudfrågorna i de halvstrukturerade intervjuerna har varit journalistutbildningens uppgift och ansvar, vad journaliststudenterna bör kunna och hur väl de är anpassade för arbetslivet samt vilken attityd studenterna har till sin utbildning. Intervjupersonernas uttalanden har jämförts med bland annat Högskoleverkets utvärdering av journalistutbildningarna, där begreppet högskolemässighet, att vissa kvaliteter skiljer ut högskolornas utbildningar från övriga, är centralt.</p><p>Studien visar ett synsätt där studenternas behov och önskemål tillvaratas och där målet för de intervjuade är att studenterna ska vara anpassade till arbetsmarknaden. Företrädarna för högskolorna är relativt nöjda med sina utbildningar och tror att även journalisterna är tillfredsställda. Det finns också en strävan att blanda momenten i utbildningarna så optimalt som möjligt, för att göra utbildningarna mer högskolemässiga. Studenterna ska med andra ord erhålla särskilda akademiska kunskaper i kombination med att de också anpassas till yrkeslivet. Sökandet efter den optimala utformningen av utbildningsprogrammen ska förhoppningsvis ske med hänsyn till balans i integrationen mellan teori och praktik, anser högskolornas företrädare. Vidare menar de att studenternas medelålder ska vara tillräckligt hög och att dessas följsamhet i såväl teknisk utveckling som tendenser på arbetsmarknaden vad gäller exempelvis anställningsformer ska vara god.</p>

Högskolorna utbildar fler journaliststudenter, men antalet arbetstillfällen i branschen ökar inte alls i samma takt. För att belysa det här förhållandet har fyra företrädare för olika journalistutbildningar på högskolenivå intervjuats – vid Göteborgs universitet, Högskolan i Kalmar, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Intervjuerna har genomförts genom en halvstrukturerad metod. Huvudfrågorna i de halvstrukturerade intervjuerna har varit journalistutbildningens uppgift och ansvar, vad journaliststudenterna bör kunna och hur väl de är anpassade för arbetslivet samt vilken attityd studenterna har till sin utbildning. Intervjupersonernas uttalanden har jämförts med bland annat Högskoleverkets utvärdering av journalistutbildningarna, där begreppet högskolemässighet, att vissa kvaliteter skiljer ut högskolornas utbildningar från övriga, är centralt. Studien visar ett synsätt där studenternas behov och önskemål tillvaratas och där målet för de intervjuade är att studenterna ska vara anpassade till arbetsmarknaden. Företrädarna för högskolorna är relativt nöjda med sina utbildningar och tror att även journalisterna är tillfredsställda. Det finns också en strävan att blanda momenten i utbildningarna så optimalt som möjligt, för att göra utbildningarna mer högskolemässiga. Studenterna ska med andra ord erhålla särskilda akademiska kunskaper i kombination med att de också anpassas till yrkeslivet. Sökandet efter den optimala utformningen av utbildningsprogrammen ska förhoppningsvis ske med hänsyn till balans i integrationen mellan teori och praktik, anser högskolornas företrädare. Vidare menar de att studenternas medelålder ska vara tillräckligt hög och att dessas följsamhet i såväl teknisk utveckling som tendenser på arbetsmarknaden vad gäller exempelvis anställningsformer ska vara god.

Kampen om studenterna blir allt hårdare för handelshögskolorna, och studieplatserna blir allt fler. Det gäller för handelshögskolorna att attrahera studenterna att just välja dem som studieplats. Handelshögskolorna är idag i en kamp där det gäller att sticka ut och erbjuda det lilla extra som skiljer en handelshögskola från dess konkurrenter. Konkurrensen är hård, och utbildningarna är oftast av samma kvalité. Ändå finns det handelshögskolor som Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskolan i Göteborg som ligger i toppskiktet. För Handelshögskolan i Karlstad gäller det att sticka ut bland de etablerade och traditionella handelshögskolorna i landet. Handelshögskolan måste hitta ett effektivt sätt att sticka ut och konkurrera på bland de stora handelshögskolorna i landet. En sak som är säker är att tid är en viktig variabel. Att bygga upp ett högt anseende tar tid och få potentiella studenter att vet vad handelshögskolan står för och vad studenterna kan få ut av det. Som ny och ung är det alltid svårt, därför är det nu upp till Handelshögskolan i Karlstad att finnas där studenten finns, och lyssna på vad studenterna vill. Samtidigt som handelshögskolan ska erbjuda utbildningar av hög kvalité och med tiden bygga sitt varumärke ännu starkare. För att bli en framgångsrik handelshögskola krävs de generellt goda kontakter i näringslivet och att kunna erbjuda praktiska inslag i utbildningarna i form av praktik och samarbete med partnerföretag i näringslivet. Handelshögskolorna måste även ha en stark profil som syns generellt i marknadsföringen av handelshögskolan. / The battle for students is getting tougher for business schools, and study sites abound. It applies for business schools to attract students to choose them as their place to study. Business schools are in a battle where you have to stand out and offer that extra something that separates you from your competitors. The competition is fierce and the training is generally of the same quality, but still there are those business schools like the School of Economics in Stockholm and Gothenburg that are located at the top. For the Business School in Karlstad it applies to stand out among the established and traditional business schools in the country. One must find an effective way to stand out and fight among the major business schools in the country. One thing for sure is that time is the most important variable, to build up a good reputation and a strong brand, that potential students know what you stand for and what they can get from you is the winning recipe. But as a new and young, it is always difficult, so it is now up to the Business School in Karlstad to be where the students are, and listen to what the students’ want, while you can offer high quality and with time build their brand even stronger. I order to be a success full business school it requires generally good contacts in the business community and to offer students practical elements in their education, such as intern ships and co-operation with business partners. Business schools must also have a strong profile that is seen generally in the marketing of the business school.

I den här uppsatsen resonerar jag kring chefers och ledares yrkeskunnande så som den kommer till uttryck i en universitetsmiljö i Sverige. Universitetet som berörs är ungt och ändå präglas det av liknande spänningar som flera andra lärosäten i landet. Det handlar om spänningsfält som påverkar allas vardag på flera olika sätt. För att kunna handskas med dessa spänningar och för att kunna utföra sitt chefs- och ledaruppdrag i en miljö som är fylld av dilemman måste chefer och ledare visa färdighet, förtrogenhet och omdöme – tre aspekter av yrkeskunnande. En av frågorna som har drivit mig i uppsatsarbetet har berört chefs- och ledarskapsprogram och vilka inslag behövs i sådana kompetensutvecklingsinsatser för att stödja en kontinuerlig utveckling av chefers och ledares yrkeskunnande.

Bakgrund: En studie från Livsmedelsverket där totalt 13 kommuner och en region (Skåne) deltog visade att avvikelser inom redlighet var väldigt vanligt, över 81 % av alla verksamheter hade en eller flera avvikelser inom redlighet. Det finns flera studier om redlighet ur konsumenters perspektiv samt undersökningar från myndigheter, däremot saknas studier ur restaurangverksamheternas perspektiv.   Syfte: Syftet var att undersöka restaurangpersonalens inställning och erfarenhet till redlighet. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan kön, ålder, erfarenhet, år i branschen, yrkesroll eller typ av verksamhet och inställningen till redlighet.    Metod: En webbenkät utformades och skickades ut till 110 verksamheter inom restaurangbranschen i Umeå, Sundsvall, Örnsköldsvik och Härnösand. Av dessa svarade 50 personer. Resultaten bearbetades statistiskt med ”Fishers exact test” med signifikansnivån (p&lt;0,05).  Resultat: Studien visade att de flesta hade en positiv inställning till redlighet både för sina kunder och för personlig del. Deltagarna ansåg däremot att myndigheter inte regelbundet kontrollerar verksamheternas redlighet. Det fanns inget signifikant samband mellan syn på redlighet och utbildningsnivå, roll på arbetsplatsen eller antal år i branschen.   Slutsats: Restaurangpersonalen visar på en positiv inställning till redlighet men visar mer spridda åsikter om myndigheternas kontroll och informationsskyldighet. Huvudsyftet med redlighet är att inte vilseleda konsumenter och för att uppfylla detta genom att minska avvikelserna, krävs ett närmare samspel mellan myndighet och verksamhet.

Den här studien undersöker sambandet mellan studenters personlighet och deras upplevelse av organisatorisk rättvisa. För att göra detta används femfaktorteorin för att mäta de olika personlighetsdragen. Analysens dataunderlag består av totalt 255 respondenter från tre olika vetenskapsområden vid Uppsala universitet. Resultatet visar att vänlighet verkar ha ett positivt samband med upplevd organisatorisk rättvisa för studenter. För extraversion, noggrannhet, neuroticism och öppenhet visar resultatet att det inte verkar finnas något samband. Resultatet skiljer sig delvis från resultaten av tidigare studier på arbetstagare som undersöker sambandet mellan personlighet och upplevd organisatorisk rättvisa. Därav föreslår studien att studenter inte kan likställas med arbetstagare då organisatorisk rättvisa undersöks vilket tidigare forskning menat. Studien föreslår även att hänsyn bör tas till personlighet då upplevd organisatorisk rättvisa undersöks och appliceras vid universitet.

This thesis conducts a comparative study between two academiclibraries, one Swedish and one English, in order to analyse ifdifferent funding systems influence the marketing of theirservices. The theoretic foundation is built on relationshipmarketing, which emphasises the importance of creating andmaintaining relationships. A qualitative approach has been usedthrough the use of case studies, with semi-structured interviewsbeing held with library staff and managers in both countries. Inaddition to these interviews strategic plans have also beenanalysed. The result from the study shows that whilst there aresome differences between the two university libraries there arealso similarities, which indicates that it is not clear if differentfunding systems have an impact on the marketing of the services. / Program: Bibliotekarie

<p>Denna magisteruppsats ämnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav på studiependling så väl som resmönster i Mälardalsregionen i Sverige. Detta görs genom användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade på en intervjuguidesmetod samt kartor genererade från statistisk data av inpendling. Den geografiska avgränsningen är satt till studenter som reser till någon högre utbildning vid, Mälardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras på är studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH är mer lokal till sin karaktär, UU är närmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktären. De huvudsakliga skälen för att studiependla är; närhet till familj/vänner. Huvudsakliga behov och krav är; tillgänglig och samstämmig information, pålitlighet och förutsägbarhet, högre studentrabatter eller avdragsgilla studiependlingsresor mm.</p>

<p>Den 1:a januari 2008 blev Lärarhögskolan i Stockholm, på grund av ett politiskt beslut, en del av Stockholms universitet. Högskoleverket har kritiserat Lärarhögskolan för bristande kvalitet och ett gemensamt lärosäte ansågs ge förbättrad kvalitet. Forskning har visat att det är mycket svårt att hantera den starkt negativa påverkan samgåenden kan ha på anställda, såsom personalomsättning, stress och sjukdom. Genom att förutse integrationsproblem och de anställdas reaktioner kan dock interventioner bidra till att minimera dess negativa inverkan. Syftet med intervjustudien var att hos respektive lärosäte undersöka attityder till och upplevelser kring samgåendet med avseende på kulturella och statusmässiga aspekter. Sju lärare intervjuades och data analyserades tematiskt. Resultatet visar att det finns upplevelser av kulturella och statusmässiga skillnader mellan lärosätena. Farhågor om kulturkrockar och förhoppningar om att kunna höja lärarutbildningens status och kraven på lärarstudenterna finns. Studiens resultat stöds av tidigare forskning kring de mänskliga aspekterna av samgåenden.</p>

No description available.