El Salvadors drogproblematik är ett utbrett problem och flera studier visade på att majoriteten som konsumerade droger var den yngre generationen. Syftet med studien var att undersöka drogkonsumtion bland universitetsstudenter i La Universidad Centroamericana ”José Simeón Cañas” (UCA), i San Salvador, El Salvador och dess relation till kontextuella faktorer såsom familj, vänner, skola, samt attityder till lagar och regler. Hirschis sociala bandteori valdes till analysering av resultatet för att teorin tog upp sociala aspekter som kunde tillämpas på mina frågeställningar och syfte. Genomförandet av studien gjordes med hjälp av en kvantitativ forskningsansats. Metoden valdes primärt för att studiens resultat skulle kunna representera en population av universitetsstudenter, inte individuella synvinklar. De respondenter som ingick i urvalet till studien var universitetsstudenter som gick på la UCA i San Salvador, El Salvador. Detta representativa urval kunde sedan spegla populationen. Resultatet visade att en minoritet av studenterna använde/har använt droger. De droger som konsumerades var marijuana och kokain. Undersökningen fann att studenter som konsumerade droger hade bra hemförhållanden och bra förhållningssätt till skolan. Kontextuella faktorer som hade en viktig roll till varför studenter konsumerade droger var deras sociala krets av vänner, mest för att deras konsumtion av droger hände bland vänner. Det hittades även samband mellan drogkonsumenter och brottshandlingar som kunde ha grundat sig i studenternas negativa inställning gentemot rättsväsendet. / El Salvador's issue with drugs is a widespread problem and several studies showed that the majority who consumed drugs is the younger generation. The purpose of this study was to investigate drug use among university students in La Universidad Centroamericana “Jose Simeon Cañas" (UCA) in San Salvador, El Salvador and its relation to contextual factors such as family, friends, school, and attitudes to the law and regulations. Hirschis social bond theory was chosen for analysis of the results to the theory because the social aspects could be applied to my main questions and purpose. Implementation of the study was done using a quantitative research approach. The method was chosen primarily because it was aimed to represent a population of university students, not individual viewpoints. Respondents who were included in the sample of the study were university students from la UCA in San Salvador, El Salvador. This representative sample would be then able to reflect the population. Results showed that a minority of students’ used/have used drugs. The drugs which were consumed were marijuana and cocaine. It was found that students who consumed drugs had good home conditions and a good approach to school. Contextual factors that had a significant role as to why students consumed drugs were their social circle of friends, mostly because their consumption of drugs happened among friends. It was also found correlation between drug consumers and criminal acts that could have been based in the students' negative attitude towards the justice system.

No description available.

No description available.

Denna uppsats undersöker hur väl rustade polisstudenterna vid Umeå universitet upplever sig vara i samband med brott som rör online-grooming av barn i sexuella syften, deras tankar kring det förebyggande arbetet polisen och andra aktörer gör i relation till varandra samt hur de ser på problematiken och lösningen gällande dessa brott. De externa aktörerna som diskuteras är skolan och hemsidan Dumpen. Materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex respondenter. För att analysera materialet har vi använt oss av tematisk analys, och det har analyserats i förhållande till rutinaktivitetsteorin samt den tidigare forskningen som finns inom området. Av intervjuerna framgår varför studenterna vill bli poliser och hur de ser på förhållandet mellan att lagföra och hjälpa. De resonerar kring deras tankar kopplat till online-grooming av barn i sexuella syften och de externa aktörer som jobbar mot detta brott samt lagen kopplat till detta. Slutligen diskuterar polisstudenterna förslag på lösningar på detta brott. Nyckeln till att lösa problemen med online-grooming av barn i sexuella syften finner vi i samarbeten mellan polisen och andra aktörer, men även i att skapa en medvetenhet kring problemet. Med utgångspunkt i studien föreslås fortsatt forskning för att fördjupa kunskapen om online-grooming av barn i sexuella syften. Vidare behövs forskning om hur de negativa konsekvenserna av internets utveckling ser ut, exempelvis andra typer av internetrelaterade brott.

Studien syftar till att skapa en kontextualiserad förståelse av vad samhällsplanering innebär i relationen mellan samhällsplanering som utbildningsämne och profession. Uppsala universitet och den kulturgeografiska institutionen med studenter, alumner och lärare används som fall. Det teoretiska ramverket bestående av kunskapsöverföring, samverkan, aktör-nätverksteorin och professionalisering används för att aktualisera syftet och skapa mening i det empiriska materialet. Det empiriska materialet som har analyserats och diskuterats i studien skapades genom kvalitativa enkäter och intervjuer. Studien visar på att definitionen av samhällsplanering påverkas av vad en individ kommer i kontakt med, vilket gör att samhällsplanering är föränderligt och kontextbundet. Kontakt i studiens sammanhang handlar om moment skapade av mänskliga och icke-mänskliga interaktioner. Universitetet bidrar till samhällsplaneringen genom att överföra kunskap som hos studenter blir till kompetens. Kompetensen kommer till uttryck genom ett kulturgeografiskt förhållningssätt som skapar en tyst men betydande kunskap över hur en student ska fatta beslut och agera i arbetslivet. Universitetets påverkan på definitionen av samhällsplanering kan således uttryckas som ett kulturgeografiskt filter, där studenter via utbildningen inte blir till samhällsplanerare utan skapar breda kunskaper som utmärker sig inom samhällsplaneringen. Samhällsplanering är på ett sådant sätt mer än ett yrke och en samhällsplanerare blir en person först när den börjar arbeta.

Att börja studera på universitet innebär för många en stor förändring och påbörjan av ett nytt kapitel i deras liv. Det är en tid fylld av nya upplevelser, förväntningar och ansvar. För många universitetsstudenter kan den akademiska miljön vara överväldigande och det sociala sammanhanget kan vara avgörande för hur väl de anpassar sig till den nya situationen. Studiegrupper kan därför vara en viktig del av den sociala dynamiken på universitetet då de utgör en plattform där studenter kan dela erfarenheter, stödja varandra och samarbeta kring studierna.  Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur universitetsstudenter som deltar i egenvalda studiegrupper upplever interaktionen i gruppen. För att addresera syftet har två frågeställningar formulerats: Hur upplever universitetsstudenter egenvalda studiegrupper? Och Hur kan dessa upplevelser förstås genom Collins teori om interaktionsritualer? Studien har en kvalitativ forskningsansats och använder sig av sex semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Efter det insamlade materialet tematiserats har det sedan analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket. Detta ramverk består av Collins teori om interaktionsritualer samt annan tidigare forskning.  Resultaten av studien tyder på att studiegrupper har en betydande positiv inverkan på studenters universitetsupplevelse. Genom att främja interaktioner och gemenskap ökar de motivationen och glädjen för studierna samtidigt som de bygger starka vänskapsrelationer. Studiegrupper fungerar också som en stabiliserande faktor genom ömsesidig support och skapar därigenom en känsla av trygghet och välbefinnande bland studenterna. Studiegrupper agerar även som en katalysator för djupare förståelse genom ömsesidig inlärning och kunskapsutbyte, vilket förbättrar studenternas akademiska prestationer och utvecklar deras kommunikationsfärdigheter. Intervjupersonerna betonar den sociala dimensionens värde, där relationer med studiekamrater berikar universitetslivet och stärker sammanhållningen. Trots den generella positiva inställningen gentemot studiegrupper uppkom vissa utmaningar, de mest utmärkande var småprat samt olikheter i arbetsstilar och kommunikation. Sammanfattningsvis tolkades resultatet som att studiegrupper gynnar studenternas akademiska framgångar och välbefinnande, genom att samarbeta och lösa problem tillsammans, utvecklar studenterna även värdefulla färdigheter och strategier som anses vara gynnsamma i deras framtida yrkesliv.

Syftet med undersökningen är att se hur två svenska lärosäten legitimerat sina beslut i gensvar till problematiken som pandemin ställt verksamheterna inför. Undersökningens material består av besluten som Karlstads universitet och Uppsala universitet tagit angående åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Uppsatsens syfte undersöks genom att besvara frågeställningarna: Hur legitimeras organisatoriska åtgärder i samband med covid-19-pandemin? Kan man se en förändring över tid? Kan man se några skillnader mellan besluten från Karlstad respektive Uppsala universitet? Metoden för undersökningen är legitimeringsanalys, en modell inom kritisk diskursanalys framtagen av språkforskaren Theo van Leeuwen. Materialet analyseras först utifrån vad besluten berör och sedan utifrån vilka typer av legitimeringar (semiotiska handlingar som fungerar rättfärdigande) som använts för att motivera dessa beslut. Resultatet visar att lärosätena legitimerar sina beslut angående organisatoriska åtgärder i samband med covid-19-pandemin, främst genom auktoriseringar, till en viss del genom rationaliseringar, i ett par fall genom moraliseringar men utan förekomster av mythopoesis. Det visar även att antalet auktoriseringar är relativt stabilt över tid hos båda lärosäten, likaså rationaliseringarna hos Karlstad universitet medan de går ner i antal över tid hos Uppsala universitet. Ytterligare skillnader mellan lärosätena är beslutens längd, legitimeringssnitt och vid vilket tidpunkt de tas. Diskussionen belyser möjliga aspekter som kan ligga till grund för övervikten av auktoriseringar, funktionen av de olika typerna av legitimeringar i besluten och hur de samspelar med beslutsfattande, åtgärdernas natur och undantag. Även antaganden kring varför de olika lärosätena tar beslut vid olika tillfällen samt likheter och skillnader mellan hur de legitimerar sina beslut diskuteras. Diskussionen jämför även resultatet för denna studie med tidigare forskningsresultat med legitimeringsanalys på olika typer av myndighetstext.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Rapportering av hållbarhet blir allt vanligare bland företag och enligt lag måste offentliga företag i Sverige hållbarhetsrapportera. Lagkravet gälller däremot inte universitet och högskolor och det är därför intressant att studera deras frivilliga hållbarhetsrapportering. Den svenska populationen ansågs liten därför studerades även de nordiska grannländerna. Utifrån detta formades syftet, Studiens syfte är att analysera orsaker till svenska universitets rapportering med avseende på hållbarhet. Studien skall även belysa vad och hur svenska universitet hållbarhetsrapporterar och jämföra mot övriga nordiska universitet. Utifrån syftet växte två forskningsfrågor fram, Varför väljer svenska universitet att rapportera hållbarhet eller varför väljer de att inte göra det? Hållbarhetsrapporterar svenska och andra nordiska universitet, i så fall hur och vad rapporterar de om sin hållbarhet?   För att besvara forskningsfrågorna genomfördes en dokumentanalys och en enkätundersökning. Den insamlade empirin kopplades sedan ihop med teorier och tidigare forskning. Studien visar att universiteten och högskolorna rapporterar liknande information inom hållbarhet. Att hållbarhetsrapporteringen inte är utbyggd beror delvis på att det inte finns något krav på att rapportera den. För att utveckla denna studie skulle en noggrannare undersökning bland de nordiska grannländerna kunna göras. Tidigare forskning har konstaterat att hållbarhetsrapportering är under uppbyggnad men behöver utvecklas för att passa universitetens verksamhet. Denna studie har därför tagit fram relevanta indikatorer anpassade för universitetens rapportering av hållbarhet och som kan vara till nytta för uppbyggnaden av den. / As reporting sustainability is becoming increasingly common among corporations and by law Swedish public sector companies has to sustainability report. However this does not apply for universities, which makes it interesting to study their voluntary sustainability reporting. The Swedish population was considered small so the study was expanded to the neighboring Nordic countries. From this the aim was formed, This study aims to analyze the causes of Swedish universities reporting with respect to sustainability. The study will also shed light on what and how Swedish universities sustainability reports and compare with the neighboring Nordic countries. From this two research questions was developed Why do Swedish universities choose to report sustainability or why do they choose not to? Do Swedish and the other Nordic countries report on sustainability, if so how and what do they report on their sustainability? To answer the research questions a document analysis and survey was conducted. Theory and earlier research was then applied to the empirical findings. This study shows that universities sustainability reporting produces similar information. The reason why sustainability reporting isn’t developed is in part due to the fact that there is no requirement to do it. To develop this study further a closer analysis of the neighboring Nordic countries could be conducted. Earlier research has found that sustainability reporting is developing but need to be further developed to suit universities operations. This study has therefore developed relevant indicators adapted for universities sustainability reporting that can be of useful in future development.

This master thesis in Museum and Cultural Heritage Studies is written as part of the final examination of the Master Program in Archive, Library and Museum and Cultural Heritage Studies at Uppsala university. The study is also done within the framework of the Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs vid Uppsala universitet project at Uppsala university.The thesis focus on the university museums in Uppsala and their relationships to LGBTQ. The main theoretical framework consists of queer theory and critical cultural heritage theory. The qualitative methods used are interviews and close reading. The study aims to analyze the way the Uppsala university museum managers talk about museums and LGBTQ and study the legal framework and the political climate in Sweden in regards to LGBTQ-issues at university museums.A central conclusion is a problematic framework surrounding the university museums and LGBTQ. The university museums exist in a gray area between being museums and parts of the university. This means specific laws, regulations, recommendations and guidelines about LGBTQ-issues at museums and universities are hard to apply at the university museums. The Uppsala university museum managers give voice to a situation where the museums lack the recourses and the incentive to deal with the complex issue of LGBTQ representation and perspectives. The close relationship between specific academic fields and the university museums also reflects in the way the museums deal with LGBTQ. This affects the way the museums interact with the university and the public since the museums unintentionally reproduce old heteronormative narratives. / I takt med att föreställningar och attityder i samhället förändras händer även något med museers verksamhet. Både sett till vad museer väljer att fokusera på och vad samhället förväntar sig av verksamheterna. Hbtq har kommit att bli allt mer aktuellt för de svenska museerna under de senaste åren. Denna studie har tittat på hur Uppsala universitetsmuseer förhåller sig till hbtq-perspektiv och -frågor. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med museichefer från de fyra universitetsmuseerna som finns i Uppsala. De berörda museerna är Evolutions-museet, Museum Gustavianum, Uppsala linneanska trädgårdar och Medicin-historiska museet. Vad museicheferna berättar och hur de resonerar kring hbtq i relation till sina respektive verksamheter studeras. Likaså omfattar studien en närläsning av Uppsala universitets policydokument och verksamhetsmål, relevant lagstiftning samt kultur- och utbildningspolitiska dokument. I grunden finns ett teoretiskt perspektiv som tar utgång ur queerteori och kritiska kulturarvsstudier. Ett återkommande tema är den komplexa kontexten universitetsmuseerna befinner sig i. Bristen på direktiv och applicerbar lagstiftning innebär att hbtq inte integrerats i universitetsmuseernas verksamhet. Trots att museicheferna visade intresse för frågorna gav de även uttryck för upplevda svårigheter med att integrera och arbeta med hbtq i verksamheterna, vilket återspeglas i avsaknaden av satsningar. Detta kan ses som ett resultat av bortprioritering av frågorna inom Uppsala universitetet bl.a. som följd av en heteronormativt syn inom akademiska fält. Problematiken i relation till detta är att det påverkar vad museerna förmedlar till allmänheten och studenter samt vilka möjligheter det finns att inkludera universitetsmuseer i Uppsala universitets undervisning och forskning. / Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs på Uppsala universitet