Sammanfattning Varje högskola och universitet har ett ansvar att vara öppen för alla oavsett etnisk eller social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder med mera vilket har fått till följd att Karlstads universitet har fått upprätta en ny handlingsplan för breddad rekrytering. Det ska främja studenternas lika rättigheter och motverka diskriminering etc. Vi har i vår studie undersökt faktorerna som påverkar gymnasieelever med utländsk bakgrund när de ska gå vidare till högre studier och jämfört med elever med svensk bakgrund. Uppsatsen syftar även till att besvara frågan vad Karlstads universitet kan förbättra i kommunikationen med gymnasieeleverna för att göra sig mer attraktivt för elever med utländsk bakgrund. Vi angriper problemet ur marknadsföringsperspektiv där vi fokuserar teoridelen på attityder, kultur och kommunikation. Kulturskillnader kan avspegla de attityder olika grupper av gymnasieelever har gentemot högre studier. För att nå ut till de rätt målgrupp är kommunikationen mellan Karlstads universitet och gymnasieelever med utländsk bakgrund avgörande och därför har vi valt att titta närmare på olika kommunikationsmodeller. Vår undersökning består av både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Den kvalitativa bestod av intervjuer med både gymnasieelever med utländsk bakgrund och representanter från Karlstads universitet. Resultatet av intervjuerna utgjorde grunden till den kvantitativa undersökningen som utfördes i form av en enkätundersökning som skickades ut till ett antal gymnasieskolor i Stockholm och till en skola i Karlskoga. Resultaten från empirin visar att skillnaderna inte är så stora mellan elever med utländsk och svensk bakgrund. Båda grupperna har likartade preferenser och behov när det gäller valet till högre studier. De skillnader som finns, återfinns i anledningarna till val av en viss studieort och vissa universitet/högskolor. Elever med utländsk bakgrund utgav att närhet till familjen är en avgörande faktor vid valet av studieort i större utsträckning än studenter med svensk bakgrund. För dessa är stadens kultur och studentlivet viktigare. Vid val av universitet/högskola är kursutbudet viktigt för studenter med svensk bakgrund medan studenterna med utländsk bakgrund angav närheten till familjen som en viktig faktor. Eftersom elever med utländsk bakgrund anger att familjen är det viktigaste vid både val av studieort och universitet bör det av Karlstads universitet utformade meddelandet anknyta till detta. Meddelande kan vara att i en bild visa att Karlstad trots allt inte ligger så långt från exempelvis Stockholm som man kanske tror. Universitetet bör fortsätta att satsa på internet och kurskataloger som informationskällor eftersom det är i dessa medier som eleverna hämtar det mesta av sin information. Avslutningsvis ger vi förslag till vidare forskning eftersom vi har upptäckt att det skulle vara intressant att fortsätta att fördjupa sig i frågor som har fallit utanför ramen för vårt arbete.

The need for educated people has during the last couple of years increased, the needs for engineers mostly. The amount of positions for technology and science educations in Sweden increased heavily during the 1990’s but the number of qualified applicants decreased. Uppsala University is one of the five largest educational centres within the areas technology and science in Sweden is Uppsala University, but its trademark is not as visible and known as the other science areas. The primary target group for the technology and science faculty at Uppsala University is first of all youths from the immediate surroundings, North Uppland and Stockholm. We found it interesting to look at students in the municipality of Stockholm, partly because 16 % of the faculty’s students come from here and partly because of assumed competition of KTH. The purpose of the survey is to find out what attitudes that students in the municipality of Stockholm, who studies social science, natural science and technical programs in the third year in high school, has towards technological and natural science educations at Uppsala university. The survey method is a market research where a questionnaire was passed out to high school students in year three at social science, natural science and technological programs at four schools in the municipality of Stockholm. We used theory concerning positioning and attitudes. We could conclude that UU’s brand is underpositioned when it comes to the difference between the student’s knowledge that there are both technological and natural science educations at UU and the general knowledge that these educations exist With the attitude-theory we could conclude that the students had a limited “cognition” and “affect” towards the educations but that the “cognition” that existed was mostly positive. Concerning the component “conation” there was a large amount of students that didn’t know if they were prepared to read these educations, but among those who answered most was positive. / De senaste åren har behovet av akademiskt utbildade ökat stadigt, framförallt behovet av ingenjörer. Antalet utbildningsplatser inom teknik och naturvetenskap i Sverige utökades kraftigt under 1990-talet men antalet ansökningar halverades vilket har gjort att konkurrensen om studenterna hårdnat. Uppsala universitet är ett av de fem största lärosätena i Sverige inom områdena teknik och naturvetenskap, men universitets varumärke då det gäller dessa utbildningar är enligt undersökningar inte är lika synligt och känt som de andra vetenskapsområdenas. Prioriterade målgrupper för den tekniska och naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet är framför allt ungdomar som kommer från närområdet, kranskommunerna, Norduppland och Stor-Stockholm. Vi fann det intressant att titta på Stockholms kommun, dels då 16 % av fakultetens studenter kommer härifrån och dels p.g.a. den förmodade konkurrensen med KTH. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken attityd gymnasieelever i Stockholms kommun, som läser samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt och tekniskt program i årskurs tre, har gentemot tekniska och naturvetenskapliga utbildningar vid Uppsala universitet. Undersökningsmetoden bestod av en marknadsundersökning där enkäter delades ut till gymnasieelever i årskurs tre på samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig och teknisk utbildning på fyra skolor i Stockholms kommun. Vi använde oss av positioneringsteori samt attitydteori. Vi fann att 62 % av totala antalet elever kände till att tekniska och naturvetenskapliga utbildningar finns på UU och att 52 % av eleverna var beredda att läsa på UU. Eleverna förknippade UU först och främst med naturvetenskapliga utbildningar och inte med tekniska. Attribut som eleverna valde för att karaktärisera utbildningarna var bl.a. ”bra utbildningar”, ”hög kvalitet” och ”forskning”. Slutligen kunde vi dra slutsatsen att UU:s varumärke är underpositionerat när det gäller skillnaden mellan kunskapen om att det finns både tekniska och naturvetenskapliga utbildningar samt om den generella kunskapen att dessa båda utbildningar existerar. Med hjälp av attitydteorin kunde vi fastställa att eleverna hade en begränsad ”kunskap” och ”känsla” om utbildningarna men att denna var överlag positiv. När det gällde ”avsikt eller handling” var det en stor andel som inte visste om de kunde tänka sig att läsa dessa utbildningar men de som kunde svara var överlag positiva.

Både svensk och internationell forskning har visat att diskriminerande strukturer är en del många universitetsstudenters vardag. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnliga studenter med utländskt ursprung berättar om vardagsrasism och förhållningsstrategier i relation till vardagsrasism. Efter sex öppna intervjuer och en e-post intervju analyserades kvinnornas berättelser narrativt och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Kvinnornas berättelser konstruerade en varierande vardagsrasism, vilken baserades på ett samspel mellan kön och etnisk tillhörighet samt resulterade i förhållningsstrategier som humor, förminskande och distansering. Kvinnornas berättelser belyste vidare vardagsrasism som ett existerande problem, vilket inverkade på deras förhållningssätt gentemot skilda delar av universitetsvärlden.

Abstract Title: Gender equality – of course! A qualitative study on gender equal recruitment at a university Author: Ingrid Öhlund Several studies show that the division of gender in Swedish universities is uneven. Since universities are important organizations where our future citizens get their education and become socialized, I found it interesting to investigate how a Swedish university handles the gender equality issue in the process of recruitment. The aim of this study was to contribute with a higher level of knowledge and understanding about the recruitment process out of a gender equality perspective. The aim was also to identify which stages of the recruitment process that was vulnerable out of a gender equality perspective. To examine this, these following questions were put: Which struc-tures may seem prohibitive when it comes to recruit gender equal? and Which stages in the pro-cess is vulnerable out of a gender equal perspective?. Weber's bureaucracy model and also institutional theory with concepts such as legitimacy were used to explore the subject. To carry out the study, a qualitative method with interviews was used and seven persons with different experiences of the recruitment process participated. The result shows that there are several vulnerable stages in the recruitment process and that there are structures that may seem prohibitive from a gender equality perspective. There is a discrepancy between how the documents present the work with gender equality and the actual behavior in the organization. Another vulnerability that emerges from the study is that knowledge and information were not communicated and spread out in the organization. There are ambiguities in the routines and uncertainties on how you can, or cannot, write the employment profile to attract candidates. The commitment to gender equal recruitment is often a matter of personal interest. However, the results show that nobody opposes the issue of equality as an important matter. The results were further analyzed by using the concepts professional bureaucracy, meritocracy, inertia, legitimacy and decoupling. Keywords: Gender equality, University, Bureaucracy, Recruitment process, Meritocracy

Bakgrund: Den psykiska ohälsan är ett folkhälsoproblem som sträcker sig genom alla åldersgrupper. Psykisk ohälsa är som störst bland unga mellan 16-24 år där problem med sömnen är en del av det psykiska välbefinnandet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka studenters upplevelse av vad som påverkar sömnvanor vid högre studier. Metod: Det genomfördes intervjuer med sex stycken studerande i åldrarna 20-30 år på en högskola i sydvästra Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och sedan analyserades dem. Analysmetod som valdes var temaanalys där tre stycken teman framkom. Hänsyn togs till de etiska aspekterna och även informerat samtycke av deltagarna. Data behandlades konfidentiellt. Studien genomfördes i samarbete med Studenthälsan. Resultat: Utifrån analysen framkom dessa tre teman; Nya rutiner påverkar sömnen, Stress och prestation påverkar sömnmönstret och Hälsosam vardag. Det som påverkade sömnvanorna bland studenterna var rutiner, sömnrytmen, skolarbetet samt stress och oro över att inte ha presterat tillräckligt. Det visade sig att fysisk aktivitet, kost och regelbundna rutiner hade en främjande inverkan på sömnvanorna. Implikation: Psykisk hälsa och sömnvanor är något som behöver uppmärksammas ännu mer i framtiden och vidare forskning skulle kunna handla om hälsofrämjande åtgärder. Förslag är att framtida forskning fokuserar på faktorer som främjar istället för att enbart kartlägga problemet. I och med studiens resultat behöver Studenthälsan arbeta mer med frågor om sömnvanor och på vilket sätt de bäst skulle kunna bemöta studenter med frågor om sömn. Ett exempel är att införa obligatoriska föreläsningar och seminarier på högskolor för att kunna nå ut med hälsofrämjande information. / Background: Mental illness is a public health problem that extends through all age groups. Mental illness is highest among young people aged 16-24 years where problems with sleep are part of mental well- being. Aim: The aim of the study was to investigate students' perception of what affects sleep habits for higher studies. Method: Interviews were conducted with six students aged 20-30 years at a university in southwester Sweden. The interviews were recorded, transcribed verbatim, and then analyzed. Analytical method was a thematic analysis in which three themes emerged. Consideration was given to the ethical aspects as well as the informed consent of the participants. The data were treated confidentially. The study was done in collaboration with the Student Health Care. Results: The analysis revealed three themes: New procedures affect sleep, Stress and Performance affects sleep patterns and Healthy living. Factors that influence sleep habits among students were routine, sleep rhythm, schoolwork and stress and anxiety of not having performed enough. It was shown that physical activity, diet and regular routines had a stimulating effect in sleep habits. Implication: Mental health and sleep habits is something that needs to be shown even more in the future and further research could be more about health promotion. Future research should focus on factors that promote, rather than simply identifying the problem. With the results of this study, the Student Health Care need to work more with the issues of sleep habits and how they could best respond to students with questions about sleep. One example is to introduce compulsory lectures and seminars at universities in order to reach with health information.

Syftet med examensarbetet har varit att studera hur trafiken i Jönköping ser ut och ta fram åtgärdsförslag till de trängselproblem som finns. Syftet har även varit att studera hur framtida trafikflödesförändringar och framtagna lösningar kommer att påverka dagens vägnät i centrala Jönköping. Rapporten är indelad i fyra större huvuddelar. Dessa huvuddelar är en bakgrundsstudie, litteraturstudie, simuleringsstudie och åtgärdsförslag. Bakgrundsstudien visar hur Jönköping är uppbyggt, var trafikgenererande områden är belägna samt hur infrastrukturen ser ut. Även framtida förändringar i området kring det planerade simuleringsarbetet har studerats och analyserats. Litteraturstudien ger en inblick i hur trafikproblem angrips, hur fyrstegsprincipen tillämpas, vilka åtgärder som kan användas för att reducera trafiken samt hur OD-matriser kan tas fram. Även kunskaper om simulering, hur simuleringsarbeten utförs och om programvaran AIMSUN kan hämtas i litteraturstudien. I simuleringsstudien har en modell skapats i AIMSUN och indata samlats in, bearbetats samt matats in i AIMSUN. Verifiering och kalibrering av modellen har utförts för att få modellen att efterlikna verkligheten i så stor utsträckning som möjligt. Därefter har önskade experiment utförts, ur vilka resultat och slutsatser har dragits. Avslutningsvis har olika åtgärdsförslag tagits fram och analyserats, i syfte att reducera trafiken i centrala Jönköping. Åtgärdsförslagen är enbart hämtade från fyrstegsprincipens första och andra steg. Resultatet av simuleringsarbetet visar att den största effekten av införandet av två extra körfält på Munksjöbron fås i dagsläget jämfört med i ett framtida scenario, år 2015. I det framtida scenariot blir Teater- och Museirondellen överbelastade av det ökade flödet till och från Atollen och det nya bostadsområdet Östra kajen. Problemet med överbelastningen åtgärdas inte genom de två extra körfälten på Munksjöbron, utan de kvarstår. Därför bör andra åtgärder övervägas i framtiden.

The development of the web has become an attractive area, with continuously and rapid development in the area it has led to a big change in the way of learning. Learning is a concept with many definitions, but a definition that is many at hand is that learning means that individuals seeking new knowledge and experiences that shape their goals, behavior and environment. With the development of the web a new way of learning emerged, E-learning. E-learning integrates information technology with the traditional learning to offers a flexible way of learning for students where they won't be dependent on time, place or others issues that would prevent their learning.   E-learning takes shape of an application, LMS (Learning Management System). Today LMS are widely used in many universities, but with new technique comes new problems. The constant developments of the LMS have made the decision to use LMS difficult. A student may be faced with many different LMS during their study period which will lead to confusion and issues instead of enhancing their learning.   Another problem is that the professors and staff of the university will also get affected by the LMS, the professors tends to rely and use the traditional ways of teaching rather than embracing the new technique and make use of it. The purpose of this study is to investigate the problem area and propose how the LMS situation in Linnaeus University can improve and lead to an enhanced E-learning for the students of the university.   A survey was made to locate the problem area, LMS situation and what requirements and needs the student have for a LMS. The result was many different LMS is being used by the students, we have therefor based on our findings these 3 pillars that should be considered for an LMS, collaboration, communication and tools and features, together with Rosenberg's list of 11 core features is needed to satisfy the students and lead to an improved LMS and enhanced E-learning. / I och med att webbutvecklingen blivit ett lockande område som oavbrutet utvecklas i hög hastighet förändrar det också samtidigt hur lärande tidigare sett ut.  Lärande är ett begrepp med många definitioner, men en definition som ligger många tillhands är att lärande innebär att individen söker nya kunskaper och erfarenhet som tillslut formar deras mål, beteende och miljö. Tillsammans med webben har en ny form av lärande uppkommit, nämligen e-lärandet. E-lärandet innebär ett utformande av det traditionella lärandet tillsammans med informationsteknologin för att skapa ett flexibelt lärande, där studenterna kan skaffa sig nya kunskaper i egen tid, takt och vartsomhelst.   E-lärandet gestaltas i form av det som kallas LMS (Learning Management systems) eller lärplattformar. I många av dagens universitet är många lärplattformar implementerade, men ett problem har dock varit valet av rätt lärplattform till rätt kurs, eftersom att dessa lärplattformar hela tiden utvecklas och nya tekniker uppstår. Ibland händer det att studenter använder sig utav flera olika lärplattformar under en termin, vilket skapar problem.  Ett annat problem har också varit att många lärare tenderar att förlita sig på gamla metoder hellre än att använda sig utav en plattform. Därför har syftet med detta examensarbete varit att utreda problemområden och föreslå hur lärplattformssituationen vid Linnéuniversitetet kan förbättras samt undersöka om det kunde bidra med ett förbättrat e-lärandet för studenterna på Linneuniversitet.   Via en enkät fick man reda på problemområden, lärplattformssituationen och vilka funktioner och verktyg som saknades på lärplattformarna. Studenterna använde sig utav olika lärplattformar beroende på vilken kurs de läste, men många bland dem var nöjda med de lärplattformar de hade erfarenhet utav.   För att lärplattformssituationen ska förbättras och bidra till ett förbättrat e-lärandet för studenterna har vi därför utifrån studenternas behov och det teoretiska perspektivet tagit upp tre perspektiv, samverkan, kommunikation samt verktyg och funktioner. Dessa perspektiv tillsammans med Rosenbergs elva kärnfunktioner över hur en lärplattform skall utformas anser vi vara tillräckliga för ett förbättrat lärplattform och e-lärandet.

Detta är en kvalitativ studie där tolv kursansvariga högskolelärare inom Lärarprogrammet vid Linköpings universitet intervjuats. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om kursvärdering och dess betydelse för högskolelärarens arbete. Studiens fokus är kursvärdering i praktiken, kursvärderingens påverkan på kursutveckling samt kursvärderingens betydelse för kvalitetsarbete inom utbildning. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades genom kvalitativ analys av meningsinnehållet. Informanterna beskrev sitt arbete med kursvärdering, från förberedelse, planering, genomförande, uppföljning, återkoppling till arbetet med kursutveckling samt hur de uppfattade kursvärderingens betydelse för arbetet med kvalitet samt påverkan på studentinflytandet. Informanterna beskrev också förslag på utveckling av områden rörande kursvärdering. I diskussionen sammanfattas resultatet i tre teman med stor betydelse för kursvärdering. Dessa är: Syfte – meningen med kursvärderingen, Metod – variationer av olika kursvärderingsmetoder samt Process – arbetet med kursvärdering är en process. Följande slutsatser har analysen utmynnat i; Begreppen kursvärdering och kursutvärdering behöver förtydligas, Det är problematiskt att genomföra en kursvärdering som har flera syften, För att säkerställa det övergripande syftet med at förbättra kvaliteten behövs ett systematiskt arbete som genomsyrar hela organisationen, Summativa kursvärderingar bör kompletteras med formativa kursvärderingsmetoder för att uppnå ökat studentinflytande och förbättrad kvalitet, Kursvärdering bör systematiskt kompletteras med annan information för att göra en djupare och mer omfattande analys av kursen med syfte att få en helhetsbild av kursen, Den kursvärderingsmetod man använder sig av bör passa ihop med det syfte man har för genomförandet av kursvärderingen, Det är bra att öka variationen av kursvärderingsmetoder, Rörande kursvärderingsmetoden KURT så bör ett klart syfte med just den metoden skrivas fram för respektive nivå i organisationen, Det är viktigt att även resultatet av andra former av kursvärderingsmetoder än KURT tas tillvara, Arbete med kursvärdering är en process och kursvärdering blir därigenom processinriktad, Det finns ett behov av att ta tillvara lärarnas synpunkter på kursen, Det finns ett behov av ett mer systematiskt organiserat stöd för de som är kursansvariga.

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare på en högskola är speciellt då avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt är begränsat i både tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer där tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick åt till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervägande del vara vad som enligt Luthans (1988) är ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare än ett karriärinriktat ledarskap.

Bakgrunden till undersökningen är att undersöka hur KAUs källsorteringssystem fungerar ur studenternas synvinkel. Genom analyser av vad teori säger om beteenden, vanor, attityder och kunskaper om källsortering från en enkätstudie på 1’200 av KAUs studenter, ska denna uppsats försöka besvara vad dessa studenter anser om och vilka kunskap de har av KAUs källsorteringssystem.                                       För att ta reda på vad teori säger om detta har jag undersökt vad Naturvårdsverket säger om miljömässiga beteenden och hur de fungerar ihop med källsortering. Jag har även hur undersökt det kan kopplas ihop med nutidens livsstil så som vi lever i dagens konsumtionssamhälle.   Syftet med denna uppsats är att försöka belysa och undersöka om miljömedvetenhet i vardagslivet finns bland dagens studenter på KAU. Resultatet kommer att framkomma via den undersökande enkätstudien .   Huvudresultatet av denna undersökning är att många av dagens studenter vet om hur KAUs källsorteringssystem fungerar och flertalet anser att det är viktigt med källsortering. Det som många studenter idag anser om källsorteringssystemet är att det är bra att det finns i dagens utformning och att det fungerar relativt lätt, samt att källsorteringen som ingår i det vardagliga beteende är enkelt att hålla på med. Det verkar dock som om man källsorterar bättre när man har folk runt omkring sig än när man är hemma själv. / The background to the study is to investigate how source separation system works from the students' point of view. Through analysis of what the theory says about behaviors, habits, attitudes and knowledge of source separation from a questionnaire study on the Thimbles 1'200 students, this essay will attempt to answer what these students think about and what knowledge they have of source separation systems. To find out what the theory says about this, I investigated what the Naturvårdsverket says about environmental behaviors and how they work together with recycling. I have also examined how it can be paired with today's lifestyle so that we live in today's consumer society. The purpose of this essay is to try to illuminate and explore the environmental awareness in everyday life are among today's students at KAU. The result will be produced by the exploratory survey. The main result of this study is that many of today's students know how Thimbles source separation system works, and most believe it is important to source separation. What many students today believe the source separation system is that it is good to have in today's design and it works fairly easily, and sorting as part of the everyday behaviour is easy to get involved with. However, it seems that you sort source better when you have people around them than when you are home alone.