Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera spridningen av en innovation, Videochat, inom Högskolan Dalarna för att utifrån det lägga förslag på fortsatt arbete för att öka spridningen av Videochat. Frågorna som legat till grund för uppsatsen är: Vad är Videochattens spridningstakt inom Högskolan Dalarna? På vilka grunder har Videochat anammats inom Högskolan Dalarna? I de fall man inte har anammat Videochat, på vilka grunder man gjort det valet? Var och hur kan åtgärder sättas in för att stimulera spridningen av Videochat? Undersökningen har baserats på ett webbaserat frågeformulär bland Högskolan Dalarnas undervisande personal och frågorna i formuläret utarbetades med hjälp av förberedande intervjuer med nyckelpersoner inom Högskolan Dalarna. Undersökningen visar att användningen av Videochat har spridits olika långt på de olika akademierna och på två av fyra akademier anses det finnas ett behov av särskilda åtgärder för att stimulera spridningstakten. Den främsta anledningen till att börja använda Videochat är möjligheten att föreläsa för nätstudenter och campusstudenter samtidigt. Undersökningen visar samtidigt att anledningarna för att använda Videochat skiljer sig mellan de olika akademierna. Ett antal åtgärder föreslås för att stimulera spridning på de två akademier med lägst andel användare av Videochat där de viktigaste går ut på att öka kunskapen om Videochat och dess fördelar. / The aim of this thesis has been to describe and analyse the diffusion of an innovation, Videochat, at Dalarna University and on the basis of that analysis suggest different courses of action to increase the adoption of Videochat. The questions in this thesis are: What is the rate of adoption for Videochat at Dalarna University? On what grounds have teachers at Dalarna University chosen to adopt Videochat? On what grounds have teachers at Dalarna University chosen not to adopt Videochat? Where and how can actions be taken to stimulate the adoption of Videochat? This study has been conducted with the means of a web-based questionnaire that has been sent to teaching staff at Dalarna University. The questions have been chosen on the basis of interviews with employees that have key knowledge of the history and use of Videochat. The study shows that the rate of adoption differs between the four schools and two out of four are considered in need of actions to improve the rate of adoption. The study shows that the main reason for adoption Videochat is the possibility to have a lecture for campus-based and web-based students at the same time but it also shows that the reasons for adopting Videochat also differs between the schools Several actions are suggested to improve the rate of adoption at the two relevant schools, the main focus of them being to increase knowledge of Videochat and its benefits.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2002.

Diss. av båda förf. Luleå : Luleå tekn. univ., 1999. / Även tillg. med tryckår: 3. uppl. 1999.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Thesis (Ph. D.)--Uppsala University, 2005. / Title taken from PDF title screen (viewed September 10, 2007). Includes bibliographical references and index.

Den här uppsatsen undersöker den kurdiska diasporan i Sverige, utifrån intervjuer med studenter vidStockholms universitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan genom medlemskap i kurdiskaföreningar och genom online-nätverk. Syftet är att undersöka transnationella aktiviteter ochgränsöverskridande relationer i diasporan utifrån en intressant väl avgränsad grupp och hur deförmedlar positiva och negativa implikationer, samt känslor utifrån Irakiska Kurdistan som referens.Frågeställningen och utgångspunkten för uppsatsen är: Hur förhåller sig studenter vid Stockholmsuniversitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan till Irakiska Kurdistangenom transnationella aktiviter och gränsöverskridande relationer?Metoden som används är semistrukturerade intervjuer, analyserade med diasporabegreppet somett teoretiskt ramverk. Genom att se hur respondenterna förhåller sig till Irakiska Kurdistan genomaktiviteter och relationer undersöks den kurdiska diasporan. Studien redovisas med citat frånintervjuerna och det framgår tydligt att det finns ett engagemang för Irakiska Kurdistan hosrespondenterna. Resultatet visar att flera respondenter är medlemmar i kurdiska föreningar och allarespondenter är engagerade i den kurdiska diasporan via online-nätverk. Alla respondenter svarar attde följer politiska och ekonomiska händelser i området. Flera av respondenterna har röstat i Irakiskaval, en transnationell aktivitet som visar ett starkt kollektivt engagemang och hur viktig relationenmellan Sverige och Irakiska Kurdistan är.Att Irakiska Kurdistan är viktigt för den Kurdiska diasporan i Sverige tydliggörs också genomresor till området och genom en uttryckt återvändarrörelse där människor flyttar till eller tillbaks.Det uttrycks även att Irakiska Kurdistan är en fristad för människor och en arena för kurdisk kultur.Kritik som framgår är relationerna till grannländerna som ett nödvändigt ont och kritik omkorruption, något som bidragit till ökade klyftor i samhället. Den kurdiska flaggan som symbolbehandlas utifrån respondenternas olika perspektiv. En respondent nämner drömmen om Kurdistansom ett arv. Tydligt för studiens resultat är att Irakiska Kurdistan utgör en referens där varje individi diasporan upprättar sin egen kontext. Något som innefattar gränsöverskridande relationer,transnationella aktiviteter och en ständigt föränderlig identitet.

Med utgångspunkt i nyinstitutionell teori, och med anställningsbarhet som bakgrund, har denna uppsats undersökt fenomenet att universitet- och högskolestudenter, både internationellt och i Sverige, i allt högre utsträckning arbetar vid sidan av sina studier. Ett vanligt förekommande skäl till att studenter väljer att arbeta är att skapa arbetslivserfarenhet, vilket kan indikera att praktisk erfarenhet blir likt en norm för att uppnå anställningsbarhet. Universitet har enligt direktiv från staten i uppdrag att förbereda studenter inför kommande arbetsliv och arbeta för anställningsbarhet. Det finns belägg för motsättningar kring hur universitet ska balansera arbetet för ökad anställningsbarhet i utbildningen, med dess syfte att bilda. Denna uppsats har utifrån anställningsbarhetsbegreppet försökt skapa en djupare förståelse kring den problematik som omfattar begreppet och hur universitet ser på att studenter verkar ta sin anställningsbarhet i egna händer. Studiens slutsats är att universitet förstår varför studenter väljer att arbeta, och ser fördelarna, dock skapar det viss problematik kring incitament, resursfördelning och frågor om vad universitetets ansvar och roll de facto är.

Detta arbete innefattar ett bostadsområde bestående av fem tegelbyggnader på Vallhallavägen 38 i Örnsköldsvik. Arbetet utfördes eftersom det fanns ett intresse av att se vilka olika typer av energibesparingar det fanns möjlighet att göra på byggnaderna och hur mycket energi som kunde sparas genom att utföra dem. Energibesparingarna som undersöktes var tilläggsisolering av ytterväggar, byten till bättre fönster, byte av ventilationssystem och implementering av solceller och solfångare på byggnaderna.   Alla beräkningar av energibesparingar utfördes i IDA ICE 4.8, som är ett simuleringsprogram utvecklat av det svenska företaget EQUA Simulation AB för studier av inomhusklimat och energikonsumtion i byggnader. Efter att alla energiberäkningar var gjorda utfördes även ekonomiska beräkningar för varje energiåtgärd som hjälp för att bedöma om en investering av energibesparingsåtgärden är rimlig att utföra eller inte. Resultatet visade att samtliga åtgärder för energibesparingar skulle sänka byggnadernas energianvändning till en viss mån, men att det troligtvis inte är klokt att investera i dem alla då vissa av dem sparade alldeles för lite energi jämfört med hur omfattande det skulle vara att installera dem i verkligheten. Den största besparingen, som var 34,5%, erhölls genom att byta ventilationssystemet och den lägsta besparingen, som var 3,6%, erhölls genom att tilläggsisolera vissa delar av byggnadernas ytterväggar. / This work is about a residential area consisting of five buildings on Vallhallavägen 38 in Örnsköldsvik, Sweden. The work was done because there was an interest in seeing what types of energy savings you could do on the buildings and how much energy you could save by doing them. The energy savings that where examined where additional insulation on the exterior walls, exchange of current windows to better ones, modification of the ventilation systems, and implementation of solar cells and solar collectors on the buildings. All calculations of the building's energy savings were done by IDA ICE 4.8, a simulation software developed by the Swedish company EQUA Simulation AB for studies of indoor climate and energy use in buildings. After all the calculations of the building's energy use were done, economic calculations were made for each type of energy saving to find out if an investment should be done or not. The results showed that all energy savings would reduce the energy use of the buildings to a certain extent, but that it probably would be wise to not invest in them all, as some of them saved very little energy compared to how comprehensive it would be to install them in the buildings. The biggest saving that resulted in a 34,5% reduction of energy use was gained by replacing the ventilation systems, while the smallest saving that resulted in a 3,6% reduction of energy was gained from additionally isolating certain parts of the building’s exterior walls.

Företags och andra organisationers konsumtion av produkter och tjänster bidrar till miljöpåverkan i alla dess faser. Det är enklare för ett producerande företag att identifiera sina mest kritiska upphandlingsområden, till skillnad från organisationer som huvudsakligen upphandlar varor och tjänster. Med upphandling avses i det här fallet en organisations inköp av varor och tjänster. Upphandlingen av varor och tjänster bidrar till indirekt miljöpåverkan och den upphandlande organisationen har ofta svårt att påverka produktions- och slutfas av varor och tjänster. Syftet med studien är att utveckla ett arbetssätt för att kunna bedöma en icke-producerande organisations miljöpåverkan av dess upphandling av varor och tjänster. Detta arbetssätt kommer att testas och utföras som en fallstudiestudie på Linköpings Universitet (LiU), där syftet är att identifiera kritiska upphandlingsområden. Denna fallstudie bygger på en tidigare studie på LiU där miljöpåverkan har bedömts i produktionsfasen med hjälp av miljöexpanderad inputoutputanalys (MIOA). Denna metod inkluderar inte en varas eller tjänsts miljöpåverkan i användnings- och slutfasen. För att få en helhetsbild kommer backcastingmetoden att användas som ett ramverk. Backcasting som är en visionär scenariemetod kommer att kompletteras med MIOA, ett livscykelperspektiv och en värderingsmetod. Slutsatserna av fallstudien är att datorer och tillbehör samt konsulttjänster är de mest kritiska upphandlingsområden ur ett miljöperspektiv. Dessa två upphandlingsområden har sin största miljöpåverkan i användningsfasen.