Examensarbete.

Examensarbete.

The aim of this essay is to study how the University Church is represented in student newspapers. By conducting an inductive thematic analysis on sixteen articles chosen from newspapers distributed by the student union at three Swedish universities, the main purpose of the study is to further understand the role and function of the University Church in a contemporary Swedish context. Three themes emerging from the initial step of the thematic analysis were chosen for further analysis: (1) a secularized church?, (2) provocation and (3) reasons to seek out the University Church. The themes were then highlighted by two theoretical perspectives: Mark Chaves’ theory of internal secularization and a theoretical framework developed by Anders Bäckström with the aim to explain the role of the church as a welfare agent in Sweden. The study shows that the University Church is portrayed as both an ambiguous and complex organization. On one hand, the material shows that the University Church is expected to serve as one student welfare provider among several others on campus. On the other hand, the University Church is blamed for enforcing the dominating Christian hegemony and thus excluding students belonging to other faith traditions. On a macro level, the study shows that the University Church’s intentions do not always correlate with the expected role of the church expressed by critics. Consequently, the University Church seems to struggle with finding its role, much like the Church of Sweden has done since the disestablishment in 2000. On a meso level, secularization of religious authorities was noticeable in the material as university chaplains are depicted spending a majority of their time on providing student welfare. However, no general decrease in the religiosity of the overall church organization could be confirmed in the study. In conclusion, the study shows that the potential secularized nature of the University Church is not necessarily perceived as negative by students. Instead, the University Church has the potential to become a hybrid institution, bridging the gap between the religious and the secular sphere at Swedish universities.

Föreliggande studie syftar till att genom en visuell innehållsanalys kartlägga gemensamma drag i 120 universitetslogotypers visuella utformning, samt undersöka samband mellan dessa karaktärsdrag och universitetens internationella rankningsposition.Med utgångspunkt från topprankningslistan Times Higher Education World University Rankings med 400 internationella universitet, indelade i fyra grupper i intervaller om 100 (d.v.s. rankningsposition 1–100, 101–200 etc.), valdes 30 universitet ut per grupp genom ett obundet slumpmässigt urval. Logotyperna för universiteten inhämtades främst från deras grafiska manualer.I studien presenteras förekomsten av generella drag med avseende på färg, typografi, typologi, detaljrikedom samt innehåll och form. Resultatet visade på tydliga gemensamma drag med i regel en till två dominerande karaktärsdrag per kategori. Resultaten tyder dock inte på att universitetens rakningsposition påverkar den visuella utformningen. / This study was initiated to identify common or general themes apparent among university logotypes and the correlation between these and the respective global ranking of the university.This visual content analysis was conducted across a sample of 120 university logotypes drawn from the top 400 list of Times higher education world university rankings. Thirty universities were chosen at random from each of the four groups of 100, according to rank (i.e. 1–100, 101–200 etc.).In particular in this study the categories compared were: colour, typography, typology, detail level and content/shape. The findings showed that there were strong themes present across all the universities generally. In most cases for each category of comparison, one or two dominant characteristics took form. It was concluded however that these themes did not correlate with the ranking level of the university.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka faktorer som är avgörande vid beslut kring outsourcing för högskolor och universitet. Studien har främst baserats på information från intervjuer med representanter från de utvalda högskolorna och universiteten i Sverige. Utformningen av referensramen grundar sig på litteratur och tidigare forskning inom outsourcing. Det har visat sig finnas ett antal för- och nackdelar med outsourcing, där de främsta fördelarna är kostnadsbesparing, tillgång till specialistkunskap och fokus på kärnverksamheten. De främsta nackdelarna är minskad intern kunskap, ökat beroende av leverantören och minskad kontroll över den outsourcade aktiviteten. Vissa av dessa för- och nackdelar har även varit avgörande vid beslut kring outsourcing. Den mest avgörande faktorn som högskolorna och universiteten nämner är tillgången till specialistkunskap och den ekonomiska faktorn.

Uppsatsens syfte är att, med fokus på tolkningen och tillämpningen, utreda näringsidkarens utrymmet att få avdragsrätt för FoU-bidrag lämnade till statliga universitet och högskolor. Vidare ska det rådande rättsläget problematiseras samt en utredning göras huruvida denna avdragsrätt bör särregleras i en egen lagparagraf.   Avdragsregeln för FoU-utgifter stadgas i 16 kap. 9 § IL. För att avdragsrätt ska föreligga krävs att: kostnaden kan kategoriseras som en FoU-utgift, att bidraget villkoras till att enbart avse FoU-verksamheten, att någon form av motprestation erhålls, samt att ett samband föreligger mellan FoU-verksamheten och bidragsgivarens näringsverksamhet. Tidigare var regeln i 16 kap. 9 § IL förenad med en forskningsförordning, vilken medgav en ovillkorad avdragsrätt för FoU-bidrag till universitet och högskolor. Förordningen upphävdes vid skattereformen 1991. Lagstiftarens avsikt var dock att förordningens funktioner: att förenkla förfarandet, att undvika tvister med Skatteverket, samt att öka förutsebarheten för den skattskyldige fortsatt skulle tillämpas genom en generösare praxis.   Avdragsrätt för FoU-bidrag till universitet och högskolor har prövats i tre kammarrättsmål. I samtliga mål har avdragsrätt nekats då sambandskravet ansetts bristande. Då Regeringsrätten nekat prövningstillstånd i samtliga mål kan rättsläget tolkas som att i stort sett ett avdragsförbud råder för lämnande av FoU-bidrag till universitet och högskolor, för grundforskning inom t.ex. ekonomi. Kritik kan riktats mot att Sverige nu är tillbaka i det restriktiva rättsläge som förelåg innan särregleringen av FoU-avdragsregeln gjordes 1970. Därför är det nu hög tid att FoU-avdragsregeln ses över och korrigeras. Den specifika avdragsrätten för FoU-bidrag till universitet och högskolor bör även särregleras i en egen lagparagraf för att därigenom lätta upp det nu rådande restriktiva rättsläget.

The aim of this study is to compare attitudes to change among innovation and economics students and teachers at one of the universities in Sweden.Data about students’ and teachers’ attitudes to change was gathered using a survey.Keeping in mind that knowledge can lower ones resistance this study is based on a hypothesis that individuals from the innovations program have a lower resistance to change. The study is also based on earlier research in regards to comparisons between students and teachers.The results of the study show that teachers have less resistance to change than students. Individuals in the innovation program are however less resistant to change than individuals in the economics program.One can discuss whether or not results of the study show that the hypothesis is correct.The difference between individuals in the economics- and the innovation program are statistically significant and has moderate effects in reality. The differences between teachers and students are statistically significant but only have a small effect.It is however a starting-point for future studies that will possibly explore the subject more profoundly. / Målet med den studien är att jämföra attityder mot förändring hos studenter och lärare på Innovationsprogrammet och Ekonomprogrammet på en högskola i Sverige.Data om attityder mot förändring hos lärare och studenter på båda program samlades in med hjälp av en enkätstudie.Med tanken om att kunskap kan minska ens motstånd utgår studien från en hypotes om att individer inom innovationsprogrammet har lägre motstånd till förändring. Studien utgår även från tidigare studier när det gäller jämförelser mellan studenter och lärare.Resultat av studien visar att lärarna är mer benägna till förändring än studenterna. Däremot visar individerna på Innovationsprogrammet mindre motstånd till förändring än individerna på Ekonomprogrammet.Man kan diskutera om resultaten har visat att hypoteserna är rätt eller inte. Skillnaden mellan individer på Innovationsprogrammet och Ekonomprogrammet är statistiskt signifikant och har en moderat effekt i verkligheten. Skillnaden mellan studenterna och lärarna är statistiskt signifikant men har endast en liten effekt.Resultaten kan däremot vara en utgångspunkt för vidare, mer djupgående forskning.

Sambandet mellan emotionell intelligens och konflikthantering är ett relativt outforskat område, framför allt inom universitetsmiljö. I denna studie utreds huruvida nivån av emotionell intelligens har någon betydelse för preferens för olika konflikthanteringsstilar. Mätinstrumenten “The Assessing Emotion Scale” och “ The Dutch Test for Conflict Handling” användes på 100 studenter för att bedöma graden av emotionell intelligens och valet av konflikthanteringsstil. Varken emotionell intelligens eller konflikthanteringsstil var med säkerhet statistiskt signifikant beroende av kön totalt sett, däremot fanns ett starkt samband mellan “Samverkan” och “Kompromiss” till nivå av emotionell intelligens, framför allt hos kvinnor men inte hos män. Resultaten av denna studie visade att sättet att lösa konflikter inte är könsberoende utan tycks vara mer relaterade till individuella egenskaper hos varje person. Dessutom tycks personer med högre grad av emotionell intelligens föredra “Samverkan” och “Kompromiss” i konflikter. / The relationship between emotional intelligence and conflict management is an area, which is relatively poorly researched especially in a university environment. In the present study, the effect of level of emotional intelligence on preference for varying styles of conflict management is investigated. The research instruments “The Assessing Emotion Scale” and “The Dutch Test for Conflict Handling” were given to 100 students in order to assess level of emotional intelligence and preference for conflict management style. Results indicated that neither level of emotional intelligence nor conflict management styles were statistically significantly influenced by gender. A strong association between “Problemsolving” and “Compromising” to level of emotional intelligence was seen in women. In men, this association was not seen. The results of this study indicate that styles to resolve conflict were not directly gender related, but rather related to the qualities shown by each individual. Additionally, individuals with a higher level of emotional intelligence preferred “Problemsolving” and “Compromising” in conflict management.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka om det förekommer etnisk diskriminering vid bedömningar av salstentamina. Vi frågar om studenters prestationer bedöms olika på grund av etnisk tillhörighet och om graden av etnisk diskriminering skiljer sig mellan kvinnor och män. Stockholms universitet införde anonyma salstentamina höstterminen 2009 med undantag för juridiska fakulteten som tillämpat anonyma tentamina sedan 1999. Vi använder data bestående av betygslistor från tre stora delkurser inom ämnena juridik, nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms universitet som sträcker sig från höstterminen 2007 till och med vårterminen 2013 (N=12014). Etnicitet har klassificerats utifrån studenternas efternamn. Vår empiriska strategi för att mäta diskriminering baseras på en design som kallas difference-in-difference-in-difference där vi jämför den genomsnittliga förändringen i sannolikheten att antingen bli minst godkänd eller erhålla ett högre betyg före och efter anonymiseringen mellan studenter med skandinaviska och utomskandinaviska efternamn. Vi inkluderar jurister som kontrollgrupp i syfte att kontrollera för betygstrender som sker oberoende av anonymiseringen. I genomsnitt sjönk betygsmedelvärdena i samband med anonymiseringen, framförallt blir det svårare att erhålla ett högt betyg. En tänkbar förklaring till resultaten är att relationen mellan examinator och student distanseras ytterligare vid en anonymisering vilket leder till en mer strikt bedömning. Mot förväntan indikerar resultaten att anonymiseringen har en negativ effekt för manliga studenter med utomskandinaviska efternamn omvänd diskriminering utövas mot manliga studenter med utomskandinaviska efternamn vid en icke-anonym bedömning. Detta förklarades till stor del av att män inom kontrollgruppen med utomskandinaviska efternamn förbättrade sina resultat i samma tidsperiod. Vi finner även att kvinnor med skandinaviska namn i genomsnitt minskar sin sannolikhet att bli väl godkända. Den negativa effekten av anonymiseringen är dock inte signifikant skild mellan kvinnor och män. Resultaten antyder att diskriminering är ett kontextbaserat fenomen.