<p>Både svensk och internationell forskning har visat att diskriminerande strukturer är en del många universitetsstudenters vardag. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnliga studenter med utländskt ursprung berättar om vardagsrasism och förhållningsstrategier i relation till vardagsrasism. Efter sex öppna intervjuer och en e-post intervju analyserades kvinnornas berättelser narrativt och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Kvinnornas berättelser konstruerade en varierande vardagsrasism, vilken baserades på ett samspel mellan kön och etnisk tillhörighet samt resulterade i förhållningsstrategier som humor, förminskande och distansering. Kvinnornas berättelser belyste vidare vardagsrasism som ett existerande problem, vilket inverkade på deras förhållningssätt gentemot skilda delar av universitetsvärlden.</p>

<p>I dagens läge behöver organisationer ha bättre uppsikt över sin miljöpåverkan. I dag saknas en metod för att se upphandlingens miljöpåverkan för en organisation. Med upphandling menas i denna studie alla varor/tjänster som köps in till en organisation. Miljöpåverkan för varor/tjänster syftar på de emissioner som uppstår från upptag av råvara, förädling och transporter av varor/tjänster framtill att de köps in till organisationen. Det finns en metod som testats en gång, denna studie utgår ifrån den. </p><p>Syftet med studien är att utifrån den tidigare studien om indirekt miljöpåverkan vid upphandling, testa metoden miljöexpanderad input-outputanalys. Syftet är att testa och utveckla metoden, för att se om det går att använda metoden för att se miljöpåverkan vid upphandling för en hel organisation. Samtidigt utförs en metodstudie, för att se vilka svårigheterna är med metoden. Metoden testas praktiskt på Linköping Universitets miljöpåverkan vid upphandling. </p><p>Input-outputanalysen (IOA) skapades av Wassily Leontief i slutet på 1930-talet. IOA har därefter tillämpats på en uppsjö av ekonomiska problem. Enligt Leontief finns det ett samband mellan alla branscher, genom det ekonomiska systemet tydliggör han det sambandet. Miljöexpanderad input-outputanalys (MIOA) lägger på den miljöpåverkan som sker i samband med de ekonomiska aktiviteterna. Om en vara köps in har den i tidigare led miljöpåverkan genom de utsläpp som sker vid utvinning, förädling osv. MIOA samlar upp alla de leden/sambanden och lägger på miljöpåverkan som sker framtill att varan/tjänsten köps in av en organisation. </p><p>Slutsaten är den att det går att tillämpa MIOA för att se upphandlingens miljöpåverkan för en hel organisation. Det finns några svagheter med verktyget idag, men de kommer att lösas i framtiden. </p><p>Linköpings Universitet har en betydande miljöpåverkan via upphandlingen. Speciellt de konsulttjänster som köps in är miljöpåverkande.</p>

<p><strong>Title: </strong>The Swedish Business School at Örebro University – A case-study of the relationship between teachers and students</p><p><strong>Date of seminar: </strong>2009-06-04</p><p><strong>Course: </strong>Bachelor thesis in Business and Administration within Organization, 15 ECTS</p><p><strong>Authors: </strong>Malin Blomqvist, Lisa Skoglund, Charlotte Wallin</p><p><strong>Advisor: </strong>Gabriella Wennblom</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this thesis is to enhance the understanding about the relationship between teachers and students at the Swedish Business School at Örebro University. The purpose is also to describe the relationship with organizational theory.</p><p><strong>Research methodology: </strong>This<strong> </strong>thesis is based on a qualitative<strong> </strong>method. Semi structured interviews have been implemented with both teachers and students. Literature in the organizational area has been searched through to give a base for the study.</p><p><strong>Theoretical framework: </strong>This thesis uses the theory of stakeholders and the theory of resource dependence.</p><p><strong>Conclusions: </strong>Teachers and students are different stakeholders towards the Swedish Business School at Örebro University, where teachers is an intern stakeholder and students an extern stakeholder. The consequence of this is that they have different views and opinions about the relationship.</p><p><strong>Keywords:</strong> Organization, relations, the world around, resource dependence, stakeholder</p>

<p>Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivån på andraspråksstudenters språkliga kompetens i det svenska språket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, där det behövs. I ljuset av denna politiska diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar på regeringens krav och hur kraven påverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de så kallade Studieverkstäderna. Uppsatsen är till sin karaktär dels en presentation eller ”positionsrapport” av verksamheternas arbete i nuläget och dels en inventering både av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna ställer på andraspråkselevers språkkompetens.</p><p>Den teoretiska grunden för uppsatsen är forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig är community of practice-teorin, som innebär att miljön formar grupper som hålls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam språklig praktik forma en sådan sammanhållen grupp – en community of practice eller språkgemenskap. Uppsatsen tar även avstamp från ett socialt perspektiv på skrivande och lärande där begrepp som litteracitet (literacies), socialisering och praktiker är centrala.</p>

SAMMANFATTNING Titel: Marknadsföring av utbildningsprogram med ekonomiinriktning vid högskolor och universitet Seminariedatum: 4 juni 2010 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, FÖA300, 15 hp Författare: Isabelle Andersson, Rebecca Nordström och Madeleine Wikström Handledare: Carl G Thunman Nyckelord: Mälardalens högskola, utbildningsprogram med ekonomiinriktning, högskolor och universitet, studentens utbildningsval, marknadsföring, sociala medier Syfte: Syftet med uppsatsen är att presentera och beskriva en ny modell för marknadsföring av utbildningsprogram med ekonomiinriktning vid högskolor och universitet, samt en strategi för hur modellen praktiskt kan tillämpas av marknadsförare vid Mälardalens högskola. Metod: För att uppnå syftet samlades vetenskaplig information in, en för- respektive huvudundersökning genomfördes och all den insamlade informationen analyserades. Förundersökningen bestod av intervjuer med en utbildningsledare och informatörer vid Mälardalens högskola samt med en anställd vid Stockholms universitet. Huvudundersökningen bestod av en intervju med respondenter från Mälardalens högskola i en fokusgrupp, en enkätundersökning med respondenterna i fokusgruppen samt en intervju med en gymnasieelev, vilken utgjorde ett komplement. Primärdata respektive sekundärdata i form av resultatet av två enkätundersökningar användes även för att komplettera huvudundersökningen. Resultat: En modell för marknadsföring av utbildningsprogram med ekonomiinriktning vid högskolor och universitet, samt en strategi för hur den praktiskt kan tillämpas, har tagits fram, presenterats och beskrivits. Strategin består av förbättringsförslag som marknadsförare vid Mälardalens högskola kan tillämpa för att dels påverka studentens utbildningsval och dels bygga upp ett starkare varumärke.

Syftet med studien var att undersöka och bidra med kunskap om hur lärande påverkas och skiljer sig vid grupp och individuellt arbete och vilken arbetsform som av lärare anses påverka studenterna till ett bra lärande. Det är en kvalitativ studie där sex lärare inom högre utbildning har intervjuats. Resultatet visade att grupparbete i en liten grupp där studenterna arbetar med främmande personer som de inte känner påverkar lärandet mest. Grupparbetet anses ge inspiration till nya tankar och idéer och anses därmed vara den bästa arbetsformen för ett bra lärande. Respondenterna ansåg att inte alla passar för att arbeta i grupp eller individuellt. Därför framkom det att individanpassad undervisning var något som respondenterna trodde skulle kunna hjälpa vissa studenter som har det svårt i skolan, så att de själva fick välja om de ville arbeta i grupp eller individuellt. Men detta är en resursfråga för lärarna som inte har resurser för att rätta alla studenternas arbeten varje gång det är examination. Alla lär heller inte lika bra i grupp enligt resultatet. Men respondenterna trodde att en grupp där det finns en vilja att lära och som fungerar kunde hjälpa dem som har svårigheter i studierna. Samhället är enligt respondenterna konstruerat för att arbeta i grupp, därför är det viktigt att lära studenterna det samtidigt som respondenterna var medvetna om att vissa arbetar hårdare i ett grupparbete än andra. Detta försvårade ett rättvist betygssättande, och därför ansågs det individuella arbetet vara bra när det gällde att pröva studentens kunskaper och för att se om hon/han förstått rätt. Enligt respondenterna måste man växla mellan individuella och grupparbeten för att ge ett bra lärande till studenterna eftersom man lär sig på olika sätt individuellt och i grupp. Det anses även vara mer krav på individen nu, studenten har ett eget ansvar för att inhämta kunskap. Gymnasiet ansågs inte heller förbereda studenterna inför högskolan på ett bra sätt eftersom vissa blivande studenter inte hade baskunskaperna när de kom till högskolan. Eftersom studenterna hade olika kunskaper och erfarenheter var det även svårt att sätta en rimlig nivå på uppgifterna, det får inte vara för svårt men heller inte för lätt.

Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivån på andraspråksstudenters språkliga kompetens i det svenska språket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, där det behövs. I ljuset av denna politiska diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar på regeringens krav och hur kraven påverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de så kallade Studieverkstäderna. Uppsatsen är till sin karaktär dels en presentation eller ”positionsrapport” av verksamheternas arbete i nuläget och dels en inventering både av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna ställer på andraspråkselevers språkkompetens. Den teoretiska grunden för uppsatsen är forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig är community of practice-teorin, som innebär att miljön formar grupper som hålls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam språklig praktik forma en sådan sammanhållen grupp – en community of practice eller språkgemenskap. Uppsatsen tar även avstamp från ett socialt perspektiv på skrivande och lärande där begrepp som litteracitet (literacies), socialisering och praktiker är centrala.

Title: The Swedish Business School at Örebro University – A case-study of the relationship between teachers and students Date of seminar: 2009-06-04 Course: Bachelor thesis in Business and Administration within Organization, 15 ECTS Authors: Malin Blomqvist, Lisa Skoglund, Charlotte Wallin Advisor: Gabriella Wennblom Purpose: The purpose of this thesis is to enhance the understanding about the relationship between teachers and students at the Swedish Business School at Örebro University. The purpose is also to describe the relationship with organizational theory. Research methodology: This thesis is based on a qualitative method. Semi structured interviews have been implemented with both teachers and students. Literature in the organizational area has been searched through to give a base for the study. Theoretical framework: This thesis uses the theory of stakeholders and the theory of resource dependence. Conclusions: Teachers and students are different stakeholders towards the Swedish Business School at Örebro University, where teachers is an intern stakeholder and students an extern stakeholder. The consequence of this is that they have different views and opinions about the relationship. Keywords: Organization, relations, the world around, resource dependence, stakeholder

Sammanfattning Öppen programvara kan enklast beskrivas som programvara där källkoden är tillgänglig, vilket gör det möjligt att modifiera, utveckla, kopiera och distribuera denna om så önskas (Statskontoret, 2004). Enligt Statskontorets hemsida (2004) används öppen programvara främst för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor inom landets statliga institutioner. Eftersom nyttjandet av öppen programvara medför många fördelar anser Statskontoret (2005) att den offentliga förvaltningen ska beakta möjligheterna med denna typ av mjukvara i större utsträckning. I en rapport från Statskontoret (2004) om erfarenheter av öppen programvara inom den offentliga förvaltningen, anges att majoriteten har valt att anskaffa öppen programvara av besparingsskäl. Vi har i denna uppsats undersökt högskolors och universitets syn på öppen programvara. Detta för att erhålla kunskap om de grundläggande orsakerna bakom olika mjukvaruinvesteringar inom dessa lärosäten. I dagsläget används inte öppen programvara i den utsträckning som är möjlig inom högskolor och universitet i Sverige. Vad beror det på? Vilka faktorer eller kriterier vägs in vid mjukvaruinvesteringsbeslut inom dessa organisationer? Hur har utvecklingen av användandet av öppen programvara sett ut på högskolor och universitet i Sverige, historiskt sett? Syftet är att kartlägga orsakerna bakom investeringar i eller avsaknaden av öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige. Då vi haft för avsikt att få en uppfattning om orsaker bakom investeringar i öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige, har vi valt att göra kvalitativa intervjuer genom att besöka respektive studieobjekt. Detta då vi varit i behov av information som beskriver sakförhållanden, skeenden och ger uttryck för personliga uppfattningar, för att uppnå vårt syfte och besvara uppsatsens problemställning. När det gäller urvalet av respondenter för undersökningen består populationen av samtliga universitet och högskolor i Sverige, statliga såväl som privata. Vi har valt att begränsa vår undersökning till ett urval av populationen, där samplet består av tre lärosäten som har eller saknar erfarenheter av öppen programvara. De mest centrala iakttagelserna vi gjort i undersökningen är att samtliga universitet/högskolor som deltagit i undersökningen anger att investeringar i öppen programvara inte beror på besparingsskäl, tvärtom är denna typ av programvara ett dyrare alternativ för läroanstalterna. Något annat som observerats är att flera läroanstalter saknar en tydlig supportfunktion för öppen programvara. Statskontorets (2004) anger dock att öppen programvara främst används för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor. Detta oberoende uppfattar läroanstalterna emellertid som mindre tryggt, då allt ansvar förs över på användaren själv, vad gäller uppdateringar, modifieringar etc. Detta överrensstämmer inte med det som anges i rapporten från Statskontorets (2004) vad gäller orsaker bakom investeringar i öppen programvara. Vi anser att universitet och högskolor i Sverige borde vara politiskt oberoende institutioner och ha ett ansvar som gentemot studenter. Detta genom att erbjuda produkter inom utbildningarnas områden som inte valts på grund av en stor aktör, vilkens makt på marknaden kan liknas vid ett monopol. Läroanstalterna har enligt vår åsikt en mycket viktig roll vad gäller den fortsatta utvecklingen och användandet av öppen programvara. Vi anser därför att dessa institutioner borde beakta valmöjligheten, inte endast på grund av ekonomiska skäl utan också för att bidra till en ökad konkurrens på mjukvarumarknaden. / Abstract Open Source Software (OSS) can be defined as software where the source code is accessible by anyone who wants to modify, develop, copy and/or distribute it (Statskontoret, 2004). According to the website of the Swedish government agency for public management (2004) OSS is utilized mainly to become more independent of pricing and licensing conditions within the public institutions in Sweden. As the use of OSS comprises a number of advantages, the agency for public management (2005) believes that the public sector should consider the possibility of using this type of software to a greater extent. In a report from the agency for public management (2004) about the experience of OSS within the public sector, it is stated that the majority have chosen to acquire OSS due to reduction in costs. In this essay we have examined universities view on OSS in order to obtain knowledge regarding the basic reasons behind different software investments within these institutions. Today OSS is not utilized to its full extent within institutions of higher education in Sweden. Why is that? What factors or criteria are taken into consideration when making software investment decisions and how has the use of this type of software evolved over the years within these institutions? The purpose of this essay is to survey the reasons behind investments in, or the lack of OSS within universities in Sweden. As our intention is to get an idea of the reasons behind investments in OSS within these institutions, we have chosen to make qualitative interviews by visiting each object for the study. We have chosen this method as we have been in need of information which describes the course of events and expresses individual opinions, in order to achieve the purpose of the essay and answer the questions stated in the presentation of the problem. Regarding the selection of respondents for the research, the population consists of all universities in Sweden, both public and private. We have chosen to limit the research to a selection of the population, where the sample consists of three universities which have or lack experience from OSS. The most important findings we have made in the research is that all universities that have participated states that investments made in OSS is not due to financial reasons, as they believe that larger investments in this type of software instead would increase the costs. Something else that we have observed is that several universities believe that OSS lacks an apparent support function. However, the agency for public management (2004) states that OSS mainly is used to become more independent of pricing and licensing conditions. This independency is on the other hand looked upon as less secure, by the universities, as the whole responsibility is resting on the shoulders of the user, concerning updates, modifications etc. This does not apply with what is stated in the reports from the Swedish agency for public management (2004) regard-ing the reasons behind investments in OSS. We believe that institutions of higher education should be politically independent and have a responsibility towards the students. This, by offering products within the educational areas that are not chosen due to the power of one multinational company, which bears the resemblance of a monopoly. Universities have according to our opinion a very important roll to play in the future of OSS. Hence we think these institutions should consider the option, not only due to financial reasons but also in order to contribute to an increased competition in the software market.

In the society of today more and more employees are reported sick due to illness caused by their place of work. A lot of employees are stressed in their daily work and because of that they get mentally exhausted. These common occurrences are a part of the psycho-social work environment and it is the employers responsibility to avoid them. To rehabilitate an employee is often very expensive and takes a lot of time. Focusing on preventing illness in the work environment, instead of repair when illness is a fact, is an advantage both for the employers and the employees. The purpose with this essay is to illuminate the responsibility that the employers have to prevent psycho-social illness in the work environment. This will be done by studies in the valid right in the area. To se the effects of valid regulations an investigation is made on one chosen department at the University of Karlstad. This is done to be able to see how this department systematically is working with the psycho-social work environment. The conclusion in this essay is that it do exist shortage in how to prevent illness in the work environment. An example of shortage is that a lot of work is done with repairing errors in the work environment, instead of preventing them. Other shortages that has been identified are lack of treatment plans, follow ups and education in the work environment.