<p>In the society of today more and more employees are reported sick due to illness caused by their place of work. A lot of employees are stressed in their daily work and because of that they get mentally exhausted. These common occurrences are a part of the psycho-social work environment and it is the employers responsibility to avoid them. To rehabilitate an employee is often very expensive and takes a lot of time. Focusing on preventing illness in the work environment, instead of repair when illness is a fact, is an advantage both for the employers and the employees.</p><p>The purpose with this essay is to illuminate the responsibility that the employers have to prevent psycho-social illness in the work environment. This will be done by studies in the valid right in the area. To se the effects of valid regulations an investigation is made on one chosen department at the University of Karlstad. This is done to be able to see how this department systematically is working with the psycho-social work environment.</p><p>The conclusion in this essay is that it do exist shortage in how to prevent illness in the work environment. An example of shortage is that a lot of work is done with repairing errors in the work environment, instead of preventing them. Other shortages that has been identified are lack of treatment plans, follow ups and education in the work environment.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Varje högskola och universitet har ett ansvar att vara öppen för alla oavsett etnisk eller social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder med mera vilket har fått till följd att Karlstads universitet har fått upprätta en ny handlingsplan för breddad rekrytering. Det ska främja studenternas lika rättigheter och motverka diskriminering etc. Vi har i vår studie undersökt faktorerna som påverkar gymnasieelever med utländsk bakgrund när de ska gå vidare till högre studier och jämfört med elever med svensk bakgrund. Uppsatsen syftar även till att besvara frågan vad Karlstads universitet kan förbättra i kommunikationen med gymnasieeleverna för att göra sig mer attraktivt för elever med utländsk bakgrund.</p><p>Vi angriper problemet ur marknadsföringsperspektiv där vi fokuserar teoridelen på attityder, kultur och kommunikation. Kulturskillnader kan avspegla de attityder olika grupper av gymnasieelever har gentemot högre studier. För att nå ut till de rätt målgrupp är kommunikationen mellan Karlstads universitet och gymnasieelever med utländsk bakgrund avgörande och därför har vi valt att titta närmare på olika kommunikationsmodeller.</p><p>Vår undersökning består av både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Den kvalitativa bestod av intervjuer med både gymnasieelever med utländsk bakgrund och representanter från Karlstads universitet. Resultatet av intervjuerna utgjorde grunden till den kvantitativa undersökningen som utfördes i form av en enkätundersökning som skickades ut till ett antal gymnasieskolor i Stockholm och till en skola i Karlskoga.</p><p>Resultaten från empirin visar att skillnaderna inte är så stora mellan elever med utländsk och svensk bakgrund. Båda grupperna har likartade preferenser och behov när det gäller valet till högre studier. De skillnader som finns, återfinns i anledningarna till val av en viss studieort och vissa universitet/högskolor. Elever med utländsk bakgrund utgav att närhet till familjen är en avgörande faktor vid valet av studieort i större utsträckning än studenter med svensk bakgrund. För dessa är stadens kultur och studentlivet viktigare. Vid val av universitet/högskola är kursutbudet viktigt för studenter med svensk bakgrund medan studenterna med utländsk bakgrund angav närheten till familjen som en viktig faktor.</p><p>Eftersom elever med utländsk bakgrund anger att familjen är det viktigaste vid både val av studieort och universitet bör det av Karlstads universitet utformade meddelandet anknyta till detta. Meddelande kan vara att i en bild visa att Karlstad trots allt inte ligger så långt från exempelvis Stockholm som man kanske tror. Universitetet bör fortsätta att satsa på internet och kurskataloger som informationskällor eftersom det är i dessa medier som eleverna hämtar det mesta av sin information.</p><p>Avslutningsvis ger vi förslag till vidare forskning eftersom vi har upptäckt att det skulle vara intressant att fortsätta att fördjupa sig i frågor som har fallit utanför ramen för vårt arbete.</p>

<p>The need for educated people has during the last couple of years increased, the needs for engineers mostly. The amount of positions for technology and science educations in Sweden increased heavily during the 1990’s but the number of qualified applicants decreased. Uppsala University is one of the five largest educational centres within the areas technology and science in Sweden is Uppsala University, but its trademark is not as visible and known as the other science areas.</p><p>The primary target group for the technology and science faculty at Uppsala University is first of all youths from the immediate surroundings, North Uppland and Stockholm. We found it interesting to look at students in the municipality of Stockholm, partly because 16 % of the faculty’s students come from here and partly because of assumed competition of KTH.</p><p>The purpose of the survey is to find out what attitudes that students in the municipality of Stockholm, who studies social science, natural science and technical programs in the third year in high school, has towards technological and natural science educations at Uppsala university.</p><p>The survey method is a market research where a questionnaire was passed out to high school students in year three at social science, natural science and technological programs at four schools in the municipality of Stockholm. We used theory concerning positioning and attitudes.</p><p>We could conclude that UU’s brand is underpositioned when it comes to the difference between the student’s knowledge that there are both technological and natural science educations at UU and the general knowledge that these educations exist With the attitude-theory we could conclude that the students had a limited “cognition” and “affect” towards the educations but that the “cognition” that existed was mostly positive. Concerning the component “conation” there was a large amount of students that didn’t know if they were prepared to read these educations, but among those who answered most was positive.</p> / <p>De senaste åren har behovet av akademiskt utbildade ökat stadigt, framförallt behovet av ingenjörer. Antalet utbildningsplatser inom teknik och naturvetenskap i Sverige utökades kraftigt under 1990-talet men antalet ansökningar halverades vilket har gjort att konkurrensen om studenterna hårdnat. Uppsala universitet är ett av de fem största lärosätena i Sverige inom områdena teknik och naturvetenskap, men universitets varumärke då det gäller dessa utbildningar är enligt undersökningar inte är lika synligt och känt som de andra vetenskapsområdenas.</p><p>Prioriterade målgrupper för den tekniska och naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet är framför allt ungdomar som kommer från närområdet, kranskommunerna, Norduppland och Stor-Stockholm. Vi fann det intressant att titta på Stockholms kommun, dels då 16 % av fakultetens studenter kommer härifrån och dels p.g.a. den förmodade konkurrensen med KTH.</p><p>Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken attityd gymnasieelever i Stockholms kommun, som läser samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt och tekniskt program i årskurs tre, har gentemot tekniska och naturvetenskapliga utbildningar vid Uppsala universitet.</p><p>Undersökningsmetoden bestod av en marknadsundersökning där enkäter delades ut till gymnasieelever i årskurs tre på samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig och teknisk utbildning på fyra skolor i Stockholms kommun. Vi använde oss av positioneringsteori samt attitydteori.</p><p>Vi fann att 62 % av totala antalet elever kände till att tekniska och naturvetenskapliga utbildningar finns på UU och att 52 % av eleverna var beredda att läsa på UU. Eleverna förknippade UU först och främst med naturvetenskapliga utbildningar och inte med tekniska. Attribut som eleverna valde för att karaktärisera utbildningarna var bl.a. ”bra utbildningar”, ”hög kvalitet” och ”forskning”.</p><p>Slutligen kunde vi dra slutsatsen att UU:s varumärke är underpositionerat när det gäller skillnaden mellan kunskapen om att det finns både tekniska och naturvetenskapliga utbildningar samt om den generella kunskapen att dessa båda utbildningar existerar. Med hjälp av attitydteorin kunde vi fastställa att eleverna hade en begränsad ”kunskap” och ”känsla” om utbildningarna men att denna var överlag positiv. När det gällde ”avsikt eller handling” var det en stor andel som inte visste om de kunde tänka sig att läsa dessa utbildningar men de som kunde svara var överlag positiva.</p>

This sociological study aims to understand full-time students’ decision to work part-time during their studies. The study also aims to understand the impact part-time work has on full-time students student life and career decisions. A qualiatative approach was used containing eight semi-structured interviews. The results were then analyzed with Hodkinson and Sparkes’ theory of careership and Bourdieu’s theory of habitus, field and capital. The results of the study were thematised into following categories: prospects and impacts of positions; the complex relationship between studies and work and the significance of acquired resource. The study show that the decision made by the students to participate in a part-time work during studies could indeed be explained through habitus. It further shows how the student is influenced by positions and other players and institutions in their field. Different resources maintained in the different fields were then part of the decision to work part-time during studies. The majority of the interviewed had full student aid and still worked part-time. For some of the interviewed, the reason for not wanting full student aid could be explained through positions in the field. Some of the students also stressed the possibility to work part-time as a consequence of a lot of spare time as a result of how the lectures and other educational learning opportunities were formed. It then showed that students had a complex relation to maintain a combination of part-time work with their studies.

No description available.

Digitala teknologier har ändrat förutsättningarna inom utbildningssektorn och bidragit till en dramatisk ökning av studenternas tillgång till och användning av digitala verktyg för sina studier. Begreppet digital kompetens har beskrivits som en av flera nyckelkompetenser som behövs för att kunna delta i samhället och ingår numera som mål i examensordningen på akademisk nivå i utbildningen för exempelvis förskollärare. Men vad vet vi om studenters digitala kompetens och tillämpning av digitala verktyg som stöd för sitt eget lärande under sina studier vid högre utbildning? Vilka erfarenheter har de med sig och hur förhåller de sig till dessa digitala verktyg? Studiens syfte har varit att undersöka användning av och förhållningssätt till digitala verktyg i akademiska studier som stöd för lärande på en förskollärarutbildning. Studien har fokuserat kring frågeställningarna:Hur används digitala verktyg som stöd för lärande av studenter på en förskollärarutbildning? Och Hur förhåller sig studenter på en förskollärarutbildning till de möjligheter digitala verktyg tillhandahåller som stöd för lärande? Studien har kombinerande forskning som metodansats, där kvantitativa och kvalitativa forskningsstrategier kopplas samman. Resultatet bygger på en enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer och pekar på att studenterna använder digitala verktyg dagligen i utbildningssyfte. Studenterna använder framför allt digitala verktyg för att läsa och skriva texter, göra presentationer, ta del av och söka informationen samt kommunicera. De vanligaste digitala verktyg som studenterna använder är mobila enheter, så som mobil, smartphone och bärbar dator. De flesta studenter använder webb 2.0-tjänster, så som Skype och sociala medier, för samarbete samt diskussionsforum. Vidare visar resultatet att studenterna innehar en viss digital litteracitet och anser att digitala verktyg kan vara stödjande i vissa avseenden men också störande i andra avseenden. Resultatet påvisar att studenterna till viss del känner sig digitalt kompetenta, men den kompetensen kan variera från individ till individ oavsett ålder och är enligt studenterna kopplad till individens grad av intresse. Studien bidrar till kunskap om hur studenter förhåller sig till de möjligheter digitala verktyg tillhandahåller som stöd för lärande samt hur de använder digitala verktyg i en akademisk diskurs. Genom att sätta fokus på ett studentperspektiv kan uppsatsen bidra med ett värdefullt kunskapstillskott om studenternas förhållningssätt till och användande av digitala verktyg och således ge en grund för bättre utformning av undervisning i strävan att nå upp till utbildningens mål.

Bakgrund Då en person går från gymnasiet till universitetet skapas nya vanor och beteendemönster. Studier har visat att det är vanligt att universitetsstudenter ändrar sina matvanor till det sämre och att detta ofta resulterar i viktuppgång. Anledningar till sämre kostvanor bland universitetsstudenter är exempelvis tidsbrist, smakpreferenser, brist på pengar, dålig motivation, tillgänglighet samt att de äter många måltider på universitetets cafeteria.   Syfte Studiens syfte är att undersöka huruvida studenter ändrar sin kost under universitetsperioden och, om så är fallet, orsaker till detta.   Metod Studien genomfördes genom en kvantitativ enkätundersökning. En enkät utformades som sedan delades ut till klasser på olika institutioner vid Umeå universitet under hösten 2016. De inhämtade svaren (n=258) analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS 24.   Resultat De flesta studenter angav att de förändrat sin kost på något sätt. Majoriteten av dessa hade ändrat till det bättre. De vanligaste orsakerna till förändrade kostvanor var sociala, ekonomiska och tidsmässiga skäl. Nästan lika många studenter uppgav att de hade gått ner i vikt (genomsnitt 4,9kg) som antal studenter som uppgav att de ökat i vikt (genomsnitt 5,6kg). Det förekom skillnader mellan kön i konsumtion av specifika livsmedel.   Slutsats Till skillnad från tidigare internationella studier visar denna studie att majoriteten av svenska studenter inte ändrar sin kost till det sämre, utan mestadels till det bättre. Eftersom studien visade att studenterna ändrade sina matvanor främst på grund av sociala skäl så bör man utforma preventiva insatser utifrån detta. Sociala medier och informationskampanjer skulle kunna användas för att inspirera till hälsosammare val. / Background When a person leave high school to study at a university new habits and behavioral patterns are created. Studies have shown that it is not unusual that students embrace less healthy food habits which often result in weight gain. Students self-reported reasons for negative eating habits are on lack of time, taste preferences, lack of money, bad motivation, availability and a lot of dining at the university cafeteria.   Objective The objective is to investigate if students change their diet during the university period and, if that is the case, reasons to those changes.   Method The study was performed as a quantitative survey study. A survey were designed and handed out to classes in different institutions at Umeå university during fall 2016. Reported data (n=258) was analyzed in the statistics program IBM SPSS 24.   Results   Most students indicated that they had changed their diet in some way. The majority had changed their diet for the better. The most common reasons for diet changes were social, economical and time managing reasons. Almost as many students reported that they had lost weight (average 4,9 kg) as students who reported they had gained weight (average 5,6 kg). There were gender differences in consumption of specific foods.   Conclusion In difference from international research, this study shows that the majority of Swedish students do not change their diet for the worse to the same extent, instead they mostly changed their diet for the better. Since the result shows that students change their dietary behaviors mostly because of social reasons one should design preventive measures based on this. Social media and informative campaigns could be used to inspire people in general to embrace healthier lifestyle choices.

Den här uppsatsen undersöker den kurdiska diasporan i Sverige, utifrån intervjuer med studenter vid Stockholms universitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan genom medlemskap i kurdiska föreningar och genom online-nätverk. Syftet är att undersöka transnationella aktiviteter och gränsöverskridande relationer i diasporan utifrån en intressant väl avgränsad grupp och hur de förmedlar positiva och negativa implikationer, samt känslor utifrån Irakiska Kurdistan som referens. Frågeställningen och utgångspunkten för uppsatsen är: Hur förhåller sig studenter vid Stockholms universitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan till Irakiska Kurdistan genom transnationella aktiviter och gränsöverskridande relationer? Metoden som används är semistrukturerade intervjuer, analyserade med diasporabegreppet som ett teoretiskt ramverk. Genom att se hur respondenterna förhåller sig till Irakiska Kurdistan genom aktiviteter och relationer undersöks den kurdiska diasporan. Studien redovisas med citat från intervjuerna och det framgår tydligt att det finns ett engagemang för Irakiska Kurdistan hos respondenterna. Resultatet visar att flera respondenter är medlemmar i kurdiska föreningar och alla respondenter är engagerade i den kurdiska diasporan via online-nätverk. Alla respondenter svarar att de följer politiska och ekonomiska händelser i området. Flera av respondenterna har röstat i Irakiska val, en transnationell aktivitet som visar ett starkt kollektivt engagemang och hur viktig relationen mellan Sverige och Irakiska Kurdistan är. Att Irakiska Kurdistan är viktigt för den Kurdiska diasporan i Sverige tydliggörs också genom resor till området och genom en uttryckt återvändarrörelse där människor flyttar till eller tillbaks. Det uttrycks även att Irakiska Kurdistan är en fristad för människor och en arena för kurdisk kultur. Kritik som framgår är relationerna till grannländerna som ett nödvändigt ont och kritik om korruption, något som bidragit till ökade klyftor i samhället. Den kurdiska flaggan som symbol behandlas utifrån respondenternas olika perspektiv. En respondent nämner drömmen om Kurdistan som ett arv. Tydligt för studiens resultat är att Irakiska Kurdistan utgör en referens där varje individ i diasporan upprättar sin egen kontext. Något som innefattar gränsöverskridande relationer, transnationella aktiviteter och en ständigt föränderlig identitet.

The objectives in this study were to investigate dual career transitions experiences and the overall perception of the transition process of university student-athletes in a Swedish dual career program. Twenty-one interviews were conducted with student-athletes between 19-29 years (M=22.14, SD=2.52) at the end of their first study year, based on the holistic developmental model and the athletic career transition model. The interviews were analyzed based on the athletic career transition model (perceived demands, resources, barriers, coping strategies) as well as the overall perception, outcomes and personal meaning of the dual career transition of the first year. The results revealed that the student-athletes experienced simultaneous demands within the dimensions of life, and the biggest perceived demands  were the search of a dual career balance. The most mentioned resource was social support, and the student-athletes experienced the most barriers within the academic dimension. The most common coping strategy was coping with the athletic dimension. The overall perception resulted in perceived benefits, perceived challenges and lessons learned from their first year. The results for this study can be a part of the Swedish dual career research which can provide information in the development of Swedish guidelines on dual careers.

No description available.