Thesis (Ph. D.)--University of Washington. / Bibliography: l. [450]-461.

Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2002.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2002.

Abstract Author: Cecilia Edling Title: First line managers’ experiences of work with the psychosocial work environment - a qualitative study in a university environment. Course: Master thesis of the main area work and health University: University of Gävle, Sweden Aim: Explore and describe experiences first line managers at universities and colleges have of working with the psychosocial work environment. Background: Problems with the psychosocial work environment are growing and is a diffuse area that can be difficult to know how to handle. First line managers have an important role by being a link between higher managers and subordinate employees, but it can also be a complex and difficult role. Metod: Qualitative method with qualitative content analysis. Result: Experiences are that conflicts are difficult to handle and that clarity in the role is affected by the organization of responsibility. The psychosocial work environment is perceived as difficult to work with and structural factors create stress for employees and difficulties for managers to handle. Conclusion: Many of the experiences, and which first line managers experience affects their work with the psychosocial work environment, are specific for universities and colleges. Keywords: psychosocial work environment, first line managers, university and college

Syftet med den här studien har varit att kartlägga hur tiden efter examen för personalvetaralumner från Umeå universitet har sett ut. För att besvara vårt syfte ställde vi oss frågor kring utbildningens genererade kunskaper och färdigheter, alumnernas upplevelse av deras anställningsbarhet och hur arbetssituationen ser ut idag. Inspirerade av Thomas Brunkerts ”Personalvetarlumnen mitt i matchningsmatchen” utfördes en i princip likadant utformad enkätundersökning för att göra jämförelser över tid, men med en differentiering genom semistrukturerade intervjuer. På så vis kunde vi utöver kartläggningen av den breda massans åsikter också beskriva enskilda upplevelser. Enkäten skickades ut till cirka 160 alumner vilket renderade i 69 respondenter, varpå vi slumpade ut fem av dessa för intervju. Resultatet visade på att alumnerna har ett väldigt brett register av titlar och kompetenser. De beskriver sin anställningsbarhet som god och arbetsmarknadssituationen ses som gynnsam. Viktigast med utbildningen i retrospektiv var de praktiska inslagen i form av arbetslivsförankrade delar såväl som praktikperioden.I jämförelse med Brunkerts studie från 2010 kan vi konstatera att den här studiens alumner i regel har högre löner, könsfördelningen har ytterligare differentierats och arbetslivserfarenheten innan studier är längre. I övrigt har våra respektive respondenter relativt lika befattningar och arbetsuppgifter.

Den föreliggande studien behandlar arbetsgivares erfarenheter, kunskaper och uppfattningar gällande anställning av personer med funktionsnedsättning, främst fysisk. Fem olika universitet studeras utifrån frågeställningar om påverkansfaktorer, hinder samt representanternas kompetenser, kunskaper och kännedom om insatser från samhället. Tidigare studier visar att arbetsgivare är generellt positiva till att anställa personer med funktionsnedsättning. En stark orsak till det är samhällets stödinsatser. De olika studierna går isär. Några visar att vissa grupper av personer med funktionsnedsättning, såsom synnedsättning är mindre attraktiva på arbetsmarknaden och att kompetenskraven generellt är lägre för personer med funktionsnedsättning. Andra studier visar att kompetens är av central betydelse. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer inom olika befattningar hos fem universitet. Resultatet visade att kompetens och mångfald utgjorde en stor drivkraft vid anställning av personer med funktionsnedsättning. Samtliga universitet har handlingsplaner som visar att de arbetar emot diskriminering, men det är inte alltid tydligt på vilket sätt detta efterlevs. Ett hinder vid anställning av personer med funktionsnedsättning är bristande information om funktionsnedsättningar från de utbildningar som studiedeltagarna har. Eftersom PA-utbildningarna har omfattande krav på sig tenderar de att bli generella i utformningen och ger lite utrymme att utveckla enskilda kompetenser. Kunskapen om stödinsatser var generellt låg bland deltagarna. Förslag på fördjupade studier presenteras i diskussionsavsnittet.

Resultatet av mina studier visar tänkbara anledningar till att ny teknik inom vissa tillämpningsområden inte fått det gehör som vid första anblick skulle kunna förväntas. Genom att intervjua undervisande personal vid Växjö universitet och jämföra dessa resultat med tidigare gjorda studier inom området, undersöker jag för- och nackdelar med Internetbaserade utvärderingssystem och vad som ligger till grund för lärares val av metod vid utvärderingar. Studien pekar på en rad fördelar med Internetbaserade enkätsystem i jämförelse med traditionella pappersenkäter, som trots sin resurskrävande arbetsprocess fortfarande är vanligare än betydligt effektivare webbenkäter. Rapportens huvudsakliga syfte är att finna orsaker till att pappersbaserade enkäter fortfarande används i en högre utsträckning än Internetbaserade utvärderingssystem vid Växjö universitet

Psykisk ohälsa ökar bland unga i Sverige, en stor del av den populationen är studenter på högskolor och universitet. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka om studenterna upplever psykisk ohälsa och om det finns genusskillnader inom psykisk ohälsa mellan kvinnliga och manliga studenter på Umeå universitet. Frågeställningarna som undersöks är om studenterna upplever psykisk ohälsa, isåfall hur, och om det finns skillnader i uttryck och hantering av psykisk ohälsa mellan kvinnliga och manliga studenter. Datainsamlingen har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder, dels en intervju med en kurator på Studenthälsan vid Umeå universitet och dels en enkät som har lagts ut i Facebook-grupper till tre olika program på Umeå universitet. Det resultatet visar är bland annat att studenterna upplever en hög grad av prestationskrav/prestationsångest. Det finns skillnader i uttryck och hantering av psykisk ohälsa mellan kvinnliga och manliga studenter. Samhällets maskulinitetsnormer påverkar manliga studenter i hanteringen av sin psykiska ohälsa, de pratar inte med andra om hur de mår. De kvinnliga studenterna upplever mer stress och har högre prestationskrav på sig själva vilket kan förklara den höga grad stress de upplever.

I denna rapport är syftet att undersöks platskänslan vid två olika universitet, Uppsala Universitetet i Sverige och University of Wollongong i Australien. Detta utfördes genom att komparativt undersöka skillnader och likheter vid universiteten. Som underlag för studien har material samlats in genom en flermetod som kombinerar intervjuer och enkäter för att få en både kvantitativ och kvalitativ bredd. Studenter från universiteten har utfrågats gällande deras syn på platskänsla samt vad som utmärker respektive universitet i termer av denna. Resultaten visar att båda universiteten har en god platskänsla där studenterna trivs. En likhet i båda fallen är att den specifika studentmiljön som uppstår på universiteten bidrar till en gemenskapskänsla bland studenterna. Platskänslan grundas däremot på olika faktorer vid respektive universitet där historiska byggnader och nationer bidrar till den övergripande studentkänslan i Uppsala, medan stranden och det centraliserade campuset är viktigt i Wollongong. Därav framgår det att platskänslan på universitet inte kan beskrivas generellt utan varierar beroende på vilket som undersöks och hur det upplevs av de som studerar där.

This report reflects the work environment and personal safety atNCC's job site Sky City Office One (SCOO). The purpose was toexamine the workers usage of the personal safety equipment. Thisstudy also aims to identify whether there are any so-calledsuccess factors that could be linked to SCOO. Furthermore, thereport examines if there are any elements that NCC could improve.This study also aspires to give an improved understanding of thework environment at the job site.The chosen method consisted of surveys and interviews with themanagement staff and the Swedish and Latvian workers. The resultswere analyzed according to relevant literature and then presented.In a second step, the identified success factors were listed. Thereport concludes with suggestions for improvement.The result of this study demonstrates a difference between theSwedish personnel hired by NCC and the Latvian workers.Differences were mainly ascertained in the workers attitudetowards the work environment but also in the question of whetherlanguage barriers exist between the workers.The identified success factors were mainly good leadership, thehigh experience level amongst the workforce and NCC's concept of"Time out" which is aimed at the improvement of the workersattitude towards potentially dangerous situations.In the final chapter, improvements of the NCC worksite aresuggested and a future recommendation for improved safety of NCCworksites is given.