Akademisk stress bland studenter på universitetet har ökat samtidigt som samhällets krav och förväntningar i arbetslivet intensifieras. Ökningen av akademisk stress skapar behovet att införskaffa mer kunskap om vilka studierelaterade faktorer som kan vara bakomliggande och dess innebörd. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer, och dess innebörd, som är bakomliggande till akademisk stress bland lärarstudenter på universitetet. Metoden i studien var en kvalitativ intervjustudie med en tillhörande semistrukturerad intervjuguide där åtta deltagare intervjuades. Därefter utfördes en tematisk innehållsanalys med tillhörande teman och kategorier utefter deltagarnas svar. Resultatet som framkom i studien var att faktorerna otydlighet, osäkerhet, tidsbrist, stöttning, relevans, fritid och motivation är bakomliggande till akademisk stress bland lärarstudenter på universitetet. Slutsatsen av denna studie är att faktorernas innebörd och dess uppkomst visar att det behövs fortsatta undersökningar med olika inriktningar på tre nivåer: organisatorisk nivå, lärarmässig nivå, och studentnivå. / Academic stress among students at the university has increased at the same time as society´s demands and expectations in working life are intensified. The increase in academic stress creates the need to acquire more knowledge about which study-related factors may be underlying and its meaning. The purpose of the study was to investigate which factors, and their meaning, are underlying academic stress among student teachers at the university. The method in the study was a qualitative interview study in which eight participants were interviewed. Subsequently, a thematic content analysis was performed with associated themes and categories according to the participants´answers. The result that emerged in the study was that the factors ambiguity, uncertainty, lack of time, support, relevance, leisure and motivation are underlying the academic stress among teacher students at the university. The conclusion of this study is that the meaning of the factors and their origin show that further research is needed with different orientations at three levels: organizational level, teacher level and student level.

Den tekniska utvecklingen har med ett snabbt tempo infört diverse verktyg och hjälpmedel för att effektivisera och underlätta flertalet områden i våra liv. Inom utbildning finns numera olika versioner av utbildningsplattformar och verktyg för att distribuera information, samarbeta och kommunicera. Parallellt med en ökad användning av institutionella IKT-verktyg har flertal studenter en egen direkt åtkomst till en enorm informationsinhämtning via sina privata sociala medier. Det gör att sättet som inlärning går till på är möjlig för studenter att påverka och till viss del kan bestämma hur det ska se ut för dem själva. I denna studie undersöks studenters användning och upplevelse av sociala medier i utbildningssyfte och hur detta integreras med studentens utbildning och övriga IKT-verktyg. För studiens första frågeställning undersöktes studenternas praktiska användning av sociala medier med en enkätundersökning. Resultatet visade att studenterna främst använder sociala medier för kommunikation med andra studenter, inlärning och fördjupning av ämnen samt för informationshämtning kring utbildningsrelaterade evenemang och föreläsningar. Det var ett resultat som även stärktes av resultatet av studiens andra frågeställning som berörde studenternas upplevelse, tankar och känslor kring användandet av sociala medier i utbildningssammanhang. För att besvara den andra frågeställningen användes en tematisk analys genomfört på data från fokusgrupper. Analysen resulterade i fyra teman som visade studenternas upplevelse av sociala medier som ett smidigt verktyg som ger upphov till en flexibilitet och anpassningsbarhet av deras studier. Användandet av sociala medier ansågs även uppstå ur ett behov av funktioner som inte framhävs eller används via universitets IKT-verktyg. Slutligen önskade de deltagande studenterna tydligare ramverk och struktur samt stöd för hur IKT-verktygen kan och uppmuntras till att användas. Baserat på studiens resultat ges ett perspektiv och underlag för hur universitetsstudenter upplever användningen av IKT-verktyg. Studiens fynd kan vara betydelsefullt för framtida studier samt utveckling och design för hur IKT-verktyg integreras i högre utbildningar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ekonomer och jurister får sitt första jobb efter examen. Uppsatsen fokuserar på finanskrisen i Sverige under 1990-talet (90-talskrisen) och utreder om det är skillnad att ta en examen, före, under och efter en ekonomisk kris. Den fokuserar också på det skifte i arbetsmarknaden som skedde med såväl lagstiftning som förändringen från många lågkvalificerade till fler högkvalificerade jobb. Materialet som används är från den tidigare fackföreningen Jusek:s arbetsmarknadsundersökningar som undersöker vad samtliga nyexaminerade från deras olika yrkesgrupper gjorde ett halvår efter examen. Uppsatsen jämför en rad olika saker såsom anställningar (heltids- och tidsbegränsade anställningar, egenföretagare och notarietjänstgöring), arbetslöshet, rekryteringskanaler och jämför även vilken sektor (privat och offentlig) ekonomer och jurister fick jobb inom. / The purpose of this paper is to investigate how Economists and Lawyers get their first job when they graduate. The paper focuses on the Swedish financial crisis that happened during the early 1990s. This paper highlights how it is to graduate during a financial crisis compared to the time before and after the crisis. It also focuses on the shift in the labor market with changes both in lawmaking but also the change from low-skilled to high-skilled work. The material that is being used is from a former union called Jusek and surveys that they conducted every year about what people did a half year after they graduated. The paper compares four among others different employments (full-time employment, unemployment, and temporary employment), recruitments method, and the public versus private sector.

För att bromsa klimatförändringarna måste vi drastiskt minska våra koldioxidutsläpp på en global nivå. Den akademiska världen har ett stort ansvar att bedriva forskning för att stötta kampen för minskade utsläpp men i dagsläget finns det samtidigt en växande trend av ett intensivt tjänsteflygande med stora koldioxidutsläpp som följd. Universiteten måste minska sina koldioxidutsläpp från flygande och börja agera pionjärer och främja ett mer hållbart resande. För att stötta arbetet mot minskade koldioxidutsläpp inom flygintensiva organisationer startades 2019 forskningsprojektet FLIGHT på KTH med målet att konkretisera och testa praktiska verktyg. Tillsammans med masterstudenter på medieteknikprogrammet togs det fram ett visualiseringsverktyg, FlightViz, för att sammanställa och visualisera flygdata för KTH:s anställda. Vidare skulle verktyget komma att användas för att utforska behoven hos en bredare användargrupp inom flygintensiva organisationer för att på så sätt kartlägga hur ett sådant visualiseringsverktyg borde se ut. Syftet med den här studien var att nå ut till anställda inom hållbarhet på svenska universitet och högskolor för att genom intervjuer ta reda på deras förutsättningar och behov av ett eventuellt visualiseringsverktyg som FlightViz. Vi tog kontakt med 13 universitet och högskolor i Sverige varav 9 ställde upp på intervjuer där vi diskuterade deras hållbarhetsarbete och behov av ett verktyg som FlightViz. Vi visade även upp verktyget och samlade in reaktioner och synpunkter kring urval av information och funktionalitet. Resultaten av intervjuerna var ett antal konkreta aspekter kring funktionaliteten i verktyget som vi ansåg vara viktiga för dess användbarhet: trender över tid, per-capita-mått, visualisering av resmål samt ett antal viktiga grupperingar av datan. Den här utökningen av funktionaliteten borde därför absolut finnas med i en vidareutveckling av verktyget FlightViz. Vi står inför stora utmaningar att minska våra utsläpp globalt och mycket måste göras på alla nivåer i samhället. Inom flygintensiva organisationer kan en del av lösningen ligga i förbättrade möjligheter till visualiseringar och tillgången till andra verktyg för att gå från datainsamling till agerande. Den här uppsatsen bidrar till att kartlägga behoven och förutsättningarna hos hållarbetsanställda på svenska universitet för att på så sätt bistå arbetet mot minskade utsläpp inom flygintensiva organisationer. / To avert climate change, we must drastically reduce our CO2-emissions on a global level. The academic world has a great responsibility in conducting research to support the work towards reduced emissions. At the same time, there is a growing trend of an intensive academic flying with large CO2-emissions as a consequence. Universities must reduce their CO2-emissions from flying and begin to act as pioneers and promote a sustainable way of travelling. To support the efforts in reducing CO2-emissions within flight-intensive organizations, the FLIGHT research project was started at KTH in 2019 with the goal of creating and testing practical tools. In collaboration with master's students in the media technology program, a visualization tool, FlightViz, was developed to compile and visualize flight data of KTH's employees. Furthermore, the tool would come to be used to explore the needs of a wider user group within flight-intensive organizations, in order to map out what such a visualization tool should look like. The purpose of this essay was to reach out to employees working with sustainability at Swedish universities in order to gather information about their needs for a possible visualization tool such as FlightViz. We contacted 13 universities in Sweden, of which 9 were interviewed. In these interviews we discussed the sustainability work at their universities and the need for a tool such as FlightViz. We also showcased the tool and gathered responses and opinions on the selection of information and functionality within the tool. The results of the interviews were a number of concrete aspects about the functionality of the tool that we considered important for its usefulness: trends over time, per-capita measures, visualization of destinations and a number of important groupings of the data . We considered this functionality to be of the most importance in the further development of the FlightViz tool. We are facing major challenges in reducing our emissions globally and a lot must be done at all levels of society. Within flight-intensive organizations, part of the solution may be improved opportunities for visualizations and access to other tools for moving from data to practice. This essay helps to identify the needs and prerequisites of employees within sustainability at Swedish universities in order to help work towards reducing emissions within flight-intensive organizations.

I dagens samhälle är flygplan det snabbaste och ibland ett livsviktigt transportmedel. Med nutidens teknologi är det inte möjligt att tillverka ett passagerarflygplan som drivs av el då det skulle bli för tungt. Elen produceras av bränsleceller som drivs av vätgas. Detta projekt går ut på att ta fram en innovativ vingintegrerad kryotank för flytande väte som ska möjliggöra interkontinentala flygningar med hjälp av bränsleceller. Den teoretiska delen av projektet handlar om att dimensionera en cylindrisk tank med kupade gavlar mot förekommande laster. Det praktiska handlar om att lyckas svetsa ihop en vakuumtät spalt för ett termoskärl. Syftet med detta projekt är att identifiera ett möjligt tankmaterial som klarar av den låga temperaturen och alla krafter som den kan utsättas för. Kraven som sattes på tanken varatt den skulle klara accelerationer på 8,5 g och ett inre övertryck på 8 bar med trefaldig säkerhet mot plastisk deformation av materialet. Syftet med testtanken var att skapa vakuumtäta svetsfogar. Projektet utmynnade i ett val av aluminiumlegeringen 2091 som tankmaterial. Kravet påtrefaldig säkerhet mot plastisk deformation av tankmaterialet innebär att en minimitjocklek kan beräknas. En något högre tjocklek valdes och tankens geometri var således fastställd.Tanken hållfastighetsberäknades för förekommande laster och befanns uppfylldasamtliga uppställda krav. Efter att risken för buckling vid böjning utretts, kan godstjockleken slutligt fastställas. Av kostnadsskäl bör då i första hand en kommersiellt tillgänglig plåttjocklek väljas. Att utreda risken för buckling ligger utanför uppdragets ramar, men rekommenderas i fortsatta arbeten. / In today’s society airplanes is the fastest and sometimes vital means of transport. With modern technology it is not possible to manufacture a passenger aircraft which is powered by electricity as it would be too heavy. To eliminate carbon dioxide emissions from airplanes, the electricity can be produced by fuel cells powered by hydrogen gas. This project aims to develop an innovative winginregrated cryotank for liquid hydrogen that will enable intercontinental flights using fuels cells. The theoretical part of the project is about dimensioning a cylindrical tank with domed ends against occurring loads. The practical part was about succeeding in welding together a vacuum-tight gap for a thermos container. The purpose of this project was to identify a possible tank material that can withstand the low temperature and all the forces that can be subjected to it. The requirements placed on the tank were that it should withstand accelerations of 8,5 g and an internal excess pressure of 8 bar with triple safety against plastic deformation of the material. The purpose of the test tank was to create vacuum-tight weld joints. The project culminated in a choice of aluminum alloy 2091 as tank material. The requirement for threefold safety against plastic deformation of the tank material means that a minimum thickness can be calculated. A slightly higher thickness was chosen, and the geometry of the tank was thus determined. The tank’s strength was calculated for existing loads and found to meet all set requirements. After the risk of buckling during bending has been investigated, the material thickness can finally be determined. For economical reasons, a commercially available plate thickness should then be chosen in the first place. Investigating the risk of buckling is outside the scope of the assignment but is recommended in further work.

Covid-19-pandemin som bröt ut år 2020 tvingade många organisationer att anpassa sig till distansarbete. En betydande institution som påverkades var akademin som traditionellt setts som en plats för gemenskap och utveckling. Förändringen till distansarbete har medfört en omstrukturering av ledarskapet för att hantera de utmaningar som följer med distansarbete. Inom universitet kallas ledaren över en institution för prefekt, denna person har personalansvar och ekonomiskt ansvar för institutionen. I denna magisteruppsats studeras ett antal prefekters upplevda effekter av inkluderande ledarskap i samband med distansarbete vid Umeå universitet. Inkluderande ledarskap är ett relativt nytt begrepp som beskriver ett ledarskap med stort relationsorienterat fokus. Fokuset ligger även på de utmaningar och strategier som tillkommit i följd av Covid-19-pandemin. Prefekten har en betydelsefull roll i sitt ledarskap, för att främja medarbetarnas arbetsprestationer och sociala välbefinnande under distansarbete. Studien har använt sig av semi-strukturerade intervjuer som analyserats genom tematisk analys. Resultatet visar att prefekter arbetar för att deras medarbetare ska arbeta på den fysiska arbetsplatsen. Ett inkluderande ledarskap implementeras främst mot de arbetare som befinner sig på plats, med vissa undantag. Prefekterna upplever distansarbete som svårt i relation till inkluderande ledarskap, särskilt relaterat till ämnen som att ge feedback, säkerställa rättvisa och bygga personliga relationer med dessa medarbetare. Det existerar dock skillnader mellan prefekterna gällande hur de upplever och bemöter dessa svårigheter.

Studien undersöker och utforskar studenters upplevelse av sin klädkonsumtion vid Uppsala universitet. Genom att analysera faktorer som påverkar deras klädinköp, så som ekonomiska förhållanden, miljöpåverkan samt sociala och kulturella influenser, strävas det att få en djupare förståelse för de bakomliggande motiv och beteenden som styr deras konsumtionsmönster. För att uppnå detta används en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomförs för att få insikt i studenternas tankar och reflektioner kring klädinköp. Resultaten analyseras med hjälp av Bourdieus kapitalteori, vilket ger en bredare förståelse för hur olika kapitalformer samspelar men också få en djupare uppfattning kring hur kapitalen påverkar studenternas klädinköp. Resultaten visar att ekonomiska begränsningar skapar inre konflikter hos studenter som vill handla hållbart men har en stram budget. Sociala och kulturella faktorer, som klädkoder och normer i studiemiljön, påverkar också klädinköpen. Studenter med högre ekonomiskt och socialt kapital har lättare att följa hållbarhetstrender och känna tillhörighet, medan de med lägre kapital känner sig exkluderade och kämpar med att konsumera hållbart. Studien visar att ekonomiska och kulturella orättvisor utgör hinder för hållbar konsumtion och skapar social ojämlikhet. För att minska denna ojämlikhet är det viktigt att identifiera och förändra ekonomiska hinder samt normerna kring klädkonsumtion, så att alla studenter kan inkluderas oavsett kapital nivå.

Research into the luxury debate in 18th century Sweden has focused on poetry and literature, the wording of decrees and the minutes of the Swedish riksdag. One source material largely left unexplored is the body of dissertations published by Swedish universities of the time. Not only is this an unfortunate omission as the universities were important intellectual centres, but also because they had a distinct culture, heavily influenced by Latin and the classics, in which luxury condemnations played a pivotal role. Building on the notion that ideas are best studied as arguments in debates, this master’s thesis examines twelve dissertations published in Sweden in the years 1722–1779 using models of conceptual change and argumentation analysis as theoretical approaches. The results indicate that the academic debate on luxury, through its focus on classical antiquity and conceptual definition, distinguished itself from other contemporary Swedish contributions to the debate, and that the interpretation of its characteristics must proceed from both the dissertation genre and the learned culture of university. The investigation furthermore stresses the importance of the university as a venue for reception of ideas in the latter part of the Early Modern Period and emphasises the dissertations as a central medium in this process.

Att studenter använder sig av sammanfattningar är vanligt förekommande på universiteten idag. I denna uppsats görs en kvalitativ studie kring varför studenter väljer att använda sig av sammanfattningar enligt tre aspekter, tillit, risk samt etik och moral. Studien har gjorts i två delar, en förstudie och en huvudstudie. Förstudien bestod av intervjuer med 22 studenter och huvudundersökningen bestod utav 32 studenter. Syftet med intervjuerna är att kartlägga studenters erfarenheter, tankar och åsikter kring användandet av sammanfattningar skrivna av andra studenter. Teoriavsnittet belyser tillit, risk samt etik och moral för att få en mer djupgående bild av studenters beslut av att använda sammanfattningar. Slutsatsen är att studenter väljer att använda sig av sammanfattningar på grund av 1) det finns en allmän hög nivå av tillit till andra studenter kring deras kunskap och välmening. 2) Trots att studenterna är medvetna om de risker som finns med sammanfattningar väljer de att bortse från dessa i vissa situationer. 3) Majoriteten av studenterna uppgav att det finns ett moraliskt problem med användandet av sammanfattningar. Dock var egenintresset en för stor faktor för att välja bort sammanfattningar.

Detta arbete har till syfte att belysa universitetslektorers och professorers upplevelser av- och attityder till den bedrivna verksamhetsstyrningen inom universitetet vi undersökt. Arbetet är en kvalitativ ansats och en intervjustudie, med teoretiska utgångspunkter i nyinstitutionell-, skandinavisk institutionell teori och Michel Foucaults maktteori. I resultatet framkommer en nyanserad uppfattning av verksamhetsstyrningen hos intervjupersonerna. Styrningen uppfattas som nödvändig och i viss mån legitim av intervjupersonerna, men det finns värderingsmässiga motsättningar avseende de forskningsinsatser som belönas inom verksamheten. Här framkommer det från flera intervjupersoner att den forskning som belönas är sådan som på grund av universitets formella struktur inte når ut till allmänheten, vilket är viktigt för de flesta intervjupersonerna. Intervjupersonerna riktar även kritik mot den nuvarande externa finansieringen av forskningen. I övrigt upplevdes arbetet som fritt av respondenterna, även om de gav uttryck för att det förekommer en högre grad av kontroll och hierarkiskt bestämmande idag än tidigare. Sammanfattningsvis kan det sägas att intervjupersonerna inledningsvis under intervjuerna hävdat en god samstämmighet med verksamhetsstyrningen och deras egna värderingar, men att värderingsmässiga skillnader uppdagats under intervjuns gång. Viktiga slutsatser vi dragit är att det tycks föreligga en skillnad mellan vad som för forskarkarriären framåt och vad som är av intresse för vissa av våra intervjupersoner. De arbetsresultat som värderas av ledningen inom universitetet är alltså inte fullständigt synonymt med de resultat våra intervjupersoner själva värderar. Utifrån vår teoretiska utgångspunkt i Foucaults maktteori betraktar vi konsekvenserna av den nuvarande verksamhetsstyrningen som att forskare styrs efter ett snävt forskningsparadigm. Inom detta paradigm blir forskningsresultat svårligen tillgängliga för allmänheten och forskare som värderar samhällstillvändhet inom arbetet kan tänkas uppleva en konflikt. Då mellan forskning som meriterar och forskning som upplevs betydelsefull.