The investigation analyzed the implementation and application of the Swedish National Archives' new Process-Oriented Archives Description Model to activities of the hierarchical, function-oriented and decentralized university organizations. The basic reason why a new archive description has evolved is because documents are becoming more and more digital. It requires a new interpretation of how evidence is secured for their reliability and authenticity, and a new way of looking at provenance, for the purpose of describing and searching electronic documents. The new archive description model's logical structure is based on business processes. The relationship between the new archive description and a function-oriented organization's activities can be seen from the different outlooks of processes between archive activities and activities of the organization. It is also reflected in the modification that all universities have made ​​of the new archive description model to be more flexible and pragmatic to fit a function-oriented organization. The relationship between provenance and process-oriented archive description is mainly the link between documents and business processes that produce them. For that reason, provenance with greater clarity fulfills the Archives Act and the Freedom of the Press Act. But provenance is often undermined by the identification and mapping of processes and by the classification of documents. A consequence for the introduction of process-oriented archive description is that both archival description and the role of the archivist have been recognized of a higher importance in the organization today. There are also other types of records and information issues that have been identified and considered. This is a two years master’s thesis in Archival Science.

Diss. Umeå : Univ., 2003.

Johnsson, A. 2018. Konflikten mellan bevarande av byggnadsminnen och tillgänglighetsanpassning för personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga - En studie med bas i Uppsala Universitets studielokaler. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet.   Uppsala universitet genomförde mellan åren 2015 och 2017 en stor tillgänglighetssatsning i universitetets samtliga lokaler. Då universitetet är mer än 500 år gammalt är många av lokalerna byggnadsminnesförklarade, vilket lett till att flera av dessa är svåråtkomliga för personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga. Detta föranleder också uppsatsens syfte som är att kartlägga eventuella brister i tillgänglighetsanpassning vid universitetet och vad dessa i sådana fall kan bero på. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks både drabbade personers men också aktörers syn på frågan. Till de drabbade personerna ingår studenter som haft nedsatt rörelseförmåga, och aktörsperspektivet genereras från universitetets projektgrupp för tillgänglighet, Länsstyrelsen i Uppsala län samt Riksantikvarieämbetet. Resultatet av studien visar på att det råder tillgänglighetsbrist i byggnadsminnen i högre grad än i de nyare lokalerna, något som beror på att aktörerna ständigt måste göra avvägningar mellan bevarande och tillgänglighet. Här framstår universitetet som mer villiga att genomföra tillgänglighetssatsningar än Riksantikvarieämbetet och i synnerhet Länsstyrelsen.

Byggbranschen är en konservativ bransch som länge har setts som motsträvig och traditionell. Detta har resulterat i en långsam utveckling av kommunikationsmönster och former för ledning och samverkan i branschen. En god kommunikation är en förutsättning för lyckade byggprojekt, varför det är av stort intresse att säkerställa en sådan. Denna rapport undersöker hur projekteringsbranschens kommunikation ser ut i dag och hur denna kan förbättras med hjälp av nätverksbaserade agila projektlednings- och kommunikationssystem. Den utreder även hur de i dag tillgängliga systemen anses fungera och dessa kan utveckla kommunikationen inom byggprojektering. Detta görs genom att studera hur användare av det agila projektlednings- och kommunikationssystemet Jira upplever att det fungerar och används. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod i form av intervjuer med projektledare, BIM-samordnare och konsulter vid projekten. Denna intervjustudie kompletterades med en kvantitativ undersökning med ett internetbaserat formulär. Båda dessa studier är baserade på en inledande litteraturstudie. Genom att jämföra och analysera de två studierna har slutsatser dragits kring dagens och framtidens kommunikation. De visar att det finns en positiv inställning hos respondenterna till att använda nätverksbaserade kommunikationssystem hos respondenterna. Man kan se att kommunikationen inom byggprojektering kan förbättras och effektiviseras med hjälp av den typ av nätverksbaserade kommunikationssystem som behandlas i rapporten. Baserat på dessa resultat samt tidigare forskning kan man dra slutsatsen att detta nya kommunikationssätt kan leda till en sänkning av både kostnad och tidsåtgång vid byggprojekt. Utöver dessa frågeställningar och slutsatser har studien resulterat i ett antal rekommendationer för det företag som arbetet har skrivits för, Plan B AB. Dessa rekommendationer bildar ett underlag för en ytterligare utveckling av den Jira som används i deras nuvarande projekt vid Ångströmlaboratoriet. / The construction industry is a conservative industry that has for a long time been seen as recalcitrant and traditional, which has resulted in a slow development in business communication systems. This report covers how communication in project planning looks like today. The report also sheds light on opinions this branch of industry has of agile project leading- and communication systems. The study that was performed provided information on how the users view Jira, the agile project leading and communication system, and how it operates. To examine this a qualitative investigation was done in the form of interviews with project leaders, coordinators and consultants. To achieve a somewhat wider response group a survey was conducted through an Internet based questionnaire. The purpose of the study was to identify how coworkers in a Jirabased project feel about the program’s usefulness, if it helps or hinders productivity, if there are any possible features that need improving, and what the users think about the work environment of Jira. The result of the study was a positive opinion of both Jira as a software program and the overall change in project communication opportunities. The study also provided ideas on how to adapt Jira to the project planning branch of the construction industry. In addition, the study also resulted in suggestions on how the company can improve their usage of Jira in the case study for the thesis.

I dagens läge behöver organisationer ha bättre uppsikt över sin miljöpåverkan. I dag saknas en metod för att se upphandlingens miljöpåverkan för en organisation. Med upphandling menas i denna studie alla varor/tjänster som köps in till en organisation. Miljöpåverkan för varor/tjänster syftar på de emissioner som uppstår från upptag av råvara, förädling och transporter av varor/tjänster framtill att de köps in till organisationen. Det finns en metod som testats en gång, denna studie utgår ifrån den. Syftet med studien är att utifrån den tidigare studien om indirekt miljöpåverkan vid upphandling, testa metoden miljöexpanderad input-outputanalys. Syftet är att testa och utveckla metoden, för att se om det går att använda metoden för att se miljöpåverkan vid upphandling för en hel organisation. Samtidigt utförs en metodstudie, för att se vilka svårigheterna är med metoden. Metoden testas praktiskt på Linköping Universitets miljöpåverkan vid upphandling. Input-outputanalysen (IOA) skapades av Wassily Leontief i slutet på 1930-talet. IOA har därefter tillämpats på en uppsjö av ekonomiska problem. Enligt Leontief finns det ett samband mellan alla branscher, genom det ekonomiska systemet tydliggör han det sambandet. Miljöexpanderad input-outputanalys (MIOA) lägger på den miljöpåverkan som sker i samband med de ekonomiska aktiviteterna. Om en vara köps in har den i tidigare led miljöpåverkan genom de utsläpp som sker vid utvinning, förädling osv. MIOA samlar upp alla de leden/sambanden och lägger på miljöpåverkan som sker framtill att varan/tjänsten köps in av en organisation. Slutsaten är den att det går att tillämpa MIOA för att se upphandlingens miljöpåverkan för en hel organisation. Det finns några svagheter med verktyget idag, men de kommer att lösas i framtiden. Linköpings Universitet har en betydande miljöpåverkan via upphandlingen. Speciellt de konsulttjänster som köps in är miljöpåverkande.

Vi har nog alla någon gång varit medlem i en organisation. Och vad är mer frustrerande än att som organisationsmedlem inte få ta del av all den information som florerar runt? Som medie- och kommunikationsstudent får man snabbt lära sig vikten av att förmedla ut information på rätt sätt och i rätt forum, inte minst på grund av hur samhället idag är överöst med information och budskap. Även inom akademins underbara värld florerar det konstant information om både stort och smått. Allt från beslut som fattas på universitetet till enskilda kommentarer på examinerande uppgifter. Frågan som här uppstår är om forskare och undervisande personal i praktiken gör på det sätt som lärs ut till studenterna? För man kan, med all rätt, anse dessa som experter inom området. Eftersom tidigare forskning främst har riktat in sig på organisationer inom olika yrkesområden, är syftet med denna uppsats grundat i den kunskapslucka som finns gällande internkommunikationen mellan lärare och studenter. Syftet med den här studien är därmed att undersöka hur väl den interna kommunikationen fungerar på medie- och kommunikationsprogrammen på Karlstads universitet, och då ur ett studentperspektiv. Huvudfrågeställningen som då uppstod var Hur väl, utifrån studenternas perspektiv, fungerar den interna kommunikationen mellan lärare och studenter på Karlstads universitet, inom programmen för medie- och kommunikationsvetenskap på grundnivå? För att få en uppfattning av hur den interna kommunikationen upplevs inom området medie- och kommunikationsvetenskap på Karlstads universitet, var det naturligt för oss att vända oss till de studenter som studerar inom området. Det bästa sättet att försöka få en uppfattning och en bred bild av detta var att konstruera och distribuera ut en enkät till de studenter som är registrerade på den olika programmen.  I tidigare publiceringar kan vi se att forskning har bedrivits inom kommunikationsområdet som stort, men också mer detaljerat inom internkommunikation. Bland dessa publiceringar finner vi bland andra Ruck & Welch (2012) som lyfter den problematik som fortfarande existerar inom organisationer, som innebär att betydelsen av organisationsmedlemmarnas behov av information och kommunikation lätt förminskas. En annan välkänd profil inom forskningsområdet är Mats Heide, som framhäver kommunikationen som en viktig grundpelare för organiseringsprocessen och meningsskapandet (Heide, Johansson & Simonsson, 2012). Forskning och teorier pekar även på att den utvecklade teknologin, och därmed också de utvecklade medierna, spelar en allt större roll inom organisationer. Vad som här lätt glöms bort är att dessa teknologiska funktioner inte bara ska vara moderna och snygga, utan också användarvänliga. Det råder också en övertro till informations- och kommunikationsteknik, IKT, som riskerar att organisationer erbjuder teknologiska lösningar som varken är önskade eller används av medlemmarna. Sist men inte minst bör man aldrig underskatta öga mot öga-kommunikationen. För oavsett moderna och högteknologiska lösningar för kommunikation, bör inte dessa ses mer än som ett komplement för öga mot öga-kommunikation (Heide, 2002). Den här studien genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät, som skickades ut till studenterna på medie- och kommunikationsprogrammens grundnivå vid Karlstads universitet. När resultatet sedan skulle samlas in kunde vi konstatera att en enkät inte är lika enkel att genomföra som den för blotta ögat kanske verkar vara. Risken för både externt- och internt bortfall är stort, vilket vi också fick erfara i vår enkät. Detta leder till, så även i denna studie, att man enbart kan uttala sig kring de resultat de faktiska svarande studenterna har givit oss. Resultat som visar att den interna kommunikationen i största mån fungerar bra, trots några innehållande brister. / Most of us have been a part of an organization at some point. As a member of an organization, is there anything more frustrating than not getting to take part of all the information circulating? As students of media and communication you quickly learn the importance of distributing information in the right shape and place, especially on account of how society today is showered with information and messages. Even within the world of academics, there’s a constant circulation of information, big and small. Everything between decisions made at the university, to individual comments on exam assignments. The question here is if scholars and teaching staff effectively do as it is taught to the students? One can, quite rightly, consider these as experts within the field. Since earlier research primarily focus organizations within different professional fields, the purpose of this essay is based on the gap of knowledge regarding the internal communication between teachers and students. Consequently, the purpose of this study is to examine how well functioning the internal communication is within the programs for media and communication at Karlstad university, as seen from the students’ perspective. The main question rising is then; From the students’ perspective, how well functioning is the internal communication between teachers and students at Karlstad university, within the programs for media and communication on bachelor’s level? To get insight into how the internal communication is experienced within media and communications at Karlstad university, it was natural to turn to the students currently studying in the field. The best way to try to get insight and as broad a picture as possible, was to design and distribute a survey to the students currently registered on the programs. Earlier publications show that research has been practiced in the field of media and communication, both as a bigger whole, and in smaller detail within internal communication. Among these publications we have among others Ruck & Welch (2012), that brings out the problem still existing within organizations, that the meaning of organizational members need for information and communication is easily diminished. Another well-known person within the field of research is Mats Heide, who projects communication as an important fundamental pillar for the organizational process and meaning (Heide, Johansson & Simonsson, 2012). Research and theories also show that the evolved technology, and thereby also the evolved mediums, all play a bigger part within organizations. Something that is easily forgotten here is that these technological functions are not only meant to be modern and elegant, but also user-friendly. There is also an over-reliance to informational and communicational technology, that may risk organizations to offer technological solutions that are neither wanted nor being used by themembers. Last but not least, is the eye-to-eye communication not to be underestimated. Because regardless of how modern and hi-tech solutions for communication, are these not to be seen as more than a complement to eye-to-eye communication (Heide, 2002). This study was carried out through an online survey, that was sent out to the students of media and communication on bachelor’s level at Karlstad university. When the results were collected, we could also state that a survey is not as easy to carry out as it may seem to be. The risk for both external and internal loss of output is high, something we also got to experience in our case study. This means, even so regarding this study, that the assumptions made on the results, are solely on the actual responding students. These results show that the internal communication over all works well, despite some shortcomings.

A company by the name Razorback has a room with two vacuum pumps. This room gets uncomfortably hot on work days, while another room does not have any heating system at all. The purpose of this project is to contain the excess heat and ventilate it to the cold room. The goal is to develop a complete design basis containing drawings, CAD-models and code for a ventilation system. Razorback Engineering AB is an engineering company that executes lesser and greater assignments within project management, software development and construction. The project largely followed deve- lopment processes that are well proven and recognized. This ensured that the project had a well-structured method. The results presented a ventila- tion system that is controlled and regulated with the help of a pipe, a valve, a fan, a connector and two sensors. The valve and the connector are con- structed, and the other parts are bought. The results show that Razorback will be able to save lots of energi to a low cost. / Ett företag vid namn Razorback Engineering AB är ett ingenjörsföretag som utför små och stora uppdrag inom projektledning, mjukvaruutveck- ling och konstruktion. Detta företag har ett rum med två vakuumpumpar. Detta rum blir obehagligt varmt på arbetsdagarna, medan ett annat rum inte har någon uppvärmning alls. Syftet med arbetet är att ta vara på den överskottsvärmen och ventilera den till det kalla rummet. Målet är att ut- veckla ett färdigt konstruktionsunderlag i form av ritningar, CAD-modeller och kod för ett ventilationssystem. Projektet följde till stor del beprövade och motiverade produktutvecklingsprocesser. Detta försäkrade att projek- tet fick en välstrukturerad metod. Resultatet visade ett ventilationssystem som styrts och reglerats med hjälp av ett rör, en ventil, en fläkt, ett för- band och två sensorer. Ventilen och förbanden konstrueras och de resteran- de delarna beställs. Resultatet visar att ventilationsystemet kommer kunna spara mycket energi.

Johan Tinglöf var en urmakare och smed som levde i 1700-talets Ekshärad. Han har lämnat efter sig många myter och berättelser där det sägs att han ska ha varit i förband med djävulen som gav honom trollkunnighet. Efter tvist med kyrkan skall Tinglöf lagt en förbannelse över Ekshärads tornur, som han tidigare konstruerat, då han inte fick sin betalning i tid. Denna uppsats är en undersökning i Tinglöf-mytens ursprung, utveckling och samhälleliga funktion för bygden, Ekshärad. Syftet är att förstå förhållandet mellan myt och bygd, samt myt och man. Därutöver kartlägga Tinglöf-mytens olika utvecklingsstadier från då den skapades till vår samtida version.       Källmaterial varier från dels arkivmaterial, dels skönlitterärara eller liknande verk som omnämner Johan Tinglöf. Däribland död- och begravningsböcker, sockenstämmoprotokoll samt ISOF uppteckningar för undersökning av 1700–1800-talen. Artiklar samt böcker för undersökning av Tinglöf-mytens utveckling under 1900–2000-talen.      En kvalitativ metod valdes ut som lämpligast tillvägagångssätt för att besvara följande tre undersökningsfrågeställningar; - Hur uppstod myten kring Johan Tinglöf? - Hur har Tinglöf-myten utvecklats över tid? - Vilken funktion har Tinglöf-myten haft i relation till Ekshärad som bygd? Detta genom att analysera Tinglöf-mytens olika beståndsdelar och därav tydliggöra olika nyckelingredienser som förekommer i nästan varje version av den. Därefter granskades det utvalda källmaterialet för att finna omnämningar av Johan Tinglöf samt hans myt.      Roland Barthes modell för mytbildning samt Ulrika Wolf-Knuts dramaturgiska modeller fördjävulssägner är den grund det teoretiska beaktandet tar avstamp från. Utöver Barthes och Wolf-Knuts återfinns forskningen kring historiedidaktiken i uppsatsen, detta då dess forskningsområde berör historisk tillämpning och användning, vilket återbärettande av myter sannerligen faller inom kategorin för.       Från detta har samtliga frågeställningar besvarats med en tydlig bild av hur Tinglöf-myten uppstod utifrån Barthes mytbildningsmodell. Hur Tinglöf-myten utvecklades över tid, med tre tydliga sagoskildrare som på respektive vis lägger grundstomme för mytens utvecklingsstadier. Samt vilken samhällelig funktion Tinglöf-myten haft i Ekshärad över tid, från dess skapelse, till vår samtid.

Snabba klimatförändringar och sociala orättvisor har bidragit till att forskning inom hållbarhet har förtydligats och blivit allt mer aktuellt. Organisationsledningens engagemang, medvetenhet och kunskap är en förutsättning för långsiktig utveckling av hållbarhet inom organisationen vilket innebär att deras roll är av stor betydelse. Högskolor är en stor samhällsaktör och spelar en fundamental roll i en långsiktig hållbar förändring vilket gör dem en intressant grupp att undersöka. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för vilken information högskoleledningen behöver för att kunna styra sitt hållbarhetsarbete. Högskolor spelar en stor roll i utbildningen av hållbarhet vilket är varför det är intressant att undersöka hur ledningen på högskolor tar ställning till hållbarhetsredovisningar och vad som krävs för att de ska ha användning av den. Då högskoleledningen har en viktig del i hållbarhetsarbetet genom att ta beslut och engagera medarbetare och studenter på högskolan har deras perspektiv valts. Syftet har lett till en fråga som ska vägleda arbetet: Vilken information skulle högskoleledningen behöva för att göra hållbarhetsredovisningen användbar för att kunna fatta och verkställa hållbara beslut kring högskolans verksamhet? För att besvara frågan gjordes en kvalitativ studie i form av intervjuer med representanter från svenska högskolor. Respondenterna hade ledningsposition eller arbetade i nära kontakt med ledningen. Empirin kopplades sedan ihop och analyserades med hjälp av tidigare forskning. Slutsatsen som kan dras är att högskoleledningen har begränsad användning av sin hållbarhetsredovisning. Informationen som högskoleledningen behöver för att fatta och verkställa hållbara beslut kommer istället från andra hållbarhetsdokument som exempelvis miljöutredningar, policys och mål. Hållbarhetsredovisningen eller rapporteringen används i viss mån till att engagera medarbetare och attrahera intressenter. Studien visar också att informationen som högskoleledningen behöver för att fatta och verkställa hållbara beslut bör vara hård så som exempelvis statistik och data respektive mjuk så som förslag och åsikter. Informationen bör även komma från interna och externa källor. Förutom information behöver högskoleledningen ha tydliga prioriteringar så att besluten som fattas är relevanta för högskolans verksamhet. Informationen i hållbarhetsredovisningen bör även i större grad individanpassas.

Artificial Intelligence is one of many technologies that is rapidly growing. There aremany different kinds of AI-tools, such as transcription programs that can convert anaudio or video recording to a transcripted text. One of the most familiar AI-toolsamong people are chatbots, where the idea is for a person to have conversations with achatbot and be able to get a response as if it were a person having the conversation.This has become increasingly common among various companies, where the chatbotcan provide customers with answers to common questions and do it very quickly andinformatively. Most recently, the chatbot Chat Generative Pre-trained Transformer (ChatGPT) wasreleased to the public at the end of november, 2022, which has affected society invarious ways. Users can now ask the chatbot almost anything. From how to solve different tangible problems at home, mathematical equations or to writing an assignment. It is fair to say that you can ask ChatGPT almost anything. But this has raised a lot of questions, especially academically. ChatGPT has raised concerns for Swedish universities, among them are examination forms and if students are writing their own papers or not. In this study, the aim is to gain knowledge about what Swedish university teachers think about ChatGPT and in which way that could affectthe universities. The starting point of this study has been to collect prior literature and research toconduct a qualitative research. The literature study has been the base for both the theoretical framework and the semistructured interview guide. The interviews were conducted via digital Zoom-meetings. Based on the empirical data and collected material, a result has been presented and an analysis has been made. The findings of the study showed that university teachers in Sweden can see both possibilities and concerns with the students' usage of ChatGPT in universities. Thepossibilities that were brought up were that students can understand tasks that areunclear to them and that ChatGPT can work as a handler. Another possibility that was presented was that ChatGPT can provide feedback on exercises and quiz the student.The concerns that were shown in the empirical findings included the risk of increased plagiarism, that critical thinking amongst students might decrease and that bias mightoccur. / Teknologin har utvecklats snabbt och människor blir allt mer bekanta med olika typer av tekniker. Artificiell intelligens (AI) är en av flera tekniker som växer snabbt och därför har allt fler blivit bekanta med det. Det finns många olika typer av AI-verktyg. Ett exempel är transkriptionsprogram som konverterar ljud- eller videoinspelningar till en transkriberad text. Ett välbekant AI-verktyg är chattbotar. Syftet är att en personska kunna hålla konversationer med en chattbot och få så mänskliga svar som möjligt. Användningen av chattbotar har även blivit vanligare bland företag, eftersom chattbotar kan tillföra snabba och informativa svar till kunder som har allmännafrågor. Lanseringen av chattboten Chat Generative Pre-trained Transformer (ChatGPT), som släpptes för allmänheten i slutet av november 2022, har påverkat samhället på många sätt. Användare kan exempelvis ställa frågor till chattboten om allt från konkreta problem om matematiska ekvationer, till att skriva en uppsats. Enkelt sagt kan en användare fråga ChatGPT om nästan vad som helst. Emellertid har detta verktygväckt många frågor, särskilt akademiska. Verktyget har höjt många varningsklockor för de svenska universiteten. Bland dem ställs frågor om huruvida examinationsformer fungerar bra samt om studenter faktiskt skriver sina egnauppsatser eller inte. Syftet med denna studie är att införskaffa kunskap om vad svenska universitetslärare tycker om ChatGPT och hur det kan komma att påverka de svenska universiteten. I syfte att besvara frågeställningen har en kvalitativ undersökning genomförts därtidigare litteratur och forskning samlats in. Litteraturstudien har legat till grund förbåde det teoretiska ramverket och den semistrukturerade intervjuguiden. Intervjuerna har genomförts digitalt via Zoom. Utifrån empirin och det insamlade materialet har ett resultat presenterats och en analys har utförts. Resultatet av studien visade att universitetslärare i Sverige kan se både möjligheter och risker med studenters användning av ChatGPT inom universiteten. Möjligheterna som togs upp var att elever kan förstå uppgifter som är otydliga för dem och att ChatGPT kan fungera som en handledare. Vidare har det lyfts fram att ChatGPT kange feedback på övningar och förhöra elever. En avsaknad av självreflektion och riskför ökad plagiering var bland annat de risker som visades i den empiriska datan. Kritiskt tänkande bland elever kan även minska samt att partiskhet kan uppstå, vilketberörs i det empiriska materialet.