Entreprenörskap har blivit ett snabbt växande ämne inom den akademiska världen och flertalet svenska lärosäten på eftergymnasial nivå erbjuder idag utbildningar inom ämnet. Samtidigt som ökningen skett gradvis har synen bland forskare angående om det överhuvudtaget är möjligt att lära ut entreprenöriella färdigheter splittrat forskarvärlden. I denna studie undersöks explorativt hur det kommer sig att entreprenörskapsutbildningar fått en sådan spridning, genom en kvalitativ ansats med intervjuer från ett universitet, en högskola och ytterligare en extern aktör som arbetar för att främja entreprenörskap. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av den nyinstitutionella teorin, där begrepp som homogenisering, legitimitet, spridning och översättning av idéer har varit dom primära analytiska verktygen. Resultatet tyder på att spridningen varit en effekt av ett ökat intresse kring entreprenörskap, som bland annat verkar bero på att det entreprenöriella livet karakteriseras och sprids med hjälp av sociala medier. Utbildningarna verkar även ha tvingats genomgå en homogenisering på grund av institutionella krav som ställs på utformningen av utbildningarna. Resultatet tyder även på att spridningen av programmen kommer som följd av en ökad akademisk acceptans kring entreprenörskap som ämnesområde, då kvaliteten på den forskning som bedrivs förbättrats.

Detta examensarbete undersöker hur nyexaminerade socionomer upplever att utbildningen förberett dem inför yrkeslivet efter examen från Malmö universitet. I studien undersöks också hur socionomerna resonerar kring utbildningens innehåll samt utformning. Studiens resultat visar tydligt att nyexaminerade socionomer vid Malmö universitet inte känner sig redo för sin professionella roll i yrkeslivet. Studien visar att en av de främsta kunskaperna socionomerna upplever sig sakna är samtalsmetodik och även är något som enligt resultatet behöver förändras samt förbättras i utbildningen. Studien visar även att socionomerna önskar en tydligare koppling mellan de teoretiska delarna av utbildningen och den praktiska verkligheten. Socionomernas upplevelse är att mer tid i utbildningen behöver innefatta praktiskt lärande, då det teoretiska upplevs ta allt för stor plats av studierna. / This study examines the experience of newly examined social workers at Malmö University. In particular, it examines to what extent their education has prepared them for the work that awaits them after graduating and their opinion of the educational content. The results of this study clearly demonstrate that students, when graduating from Malmö University, do not feel prepared to address people in the role of a professional social worker. It shows that one of the most important skills this group experience to be lacking is how to conduct a professional conversation with people in need, and that they would like the education to better prepare them in methods of communication. Moreover, the study shows that the newly examined social workers would like the theoretical content of the education to better linked with the practical reality. On this topic, their experience is that theory comprises too much of the educational content, and that more time should be dedicated to practical learning.

Syftet med den här studien är att undersöka hur några elever som har läst Sva B och Sva 3 på vuxenutbildningen lyckats i sina studier på högskolenivå och vilka kunskaper och färdigheter de har fått med sig från Sva B/Sva 3 som de har haft användning av i studier på högskola eller universitet. Undersökningen försöker också ta reda på om eleverna önskar att de hade fått träna dessa färdigheter och kunskaper mer i kurserna på gymnasial nivå. Vidare är även syftet att undersöka om högskoleutbildningar och högskolelärare tar hänsyn till att eleverna har svenska som andraspråk. Undersökningen är en kvalitativ studie som gjorts genom semistrukturerade intervjuer med fem elever som har läst Sva B eller Sva 3 på vuxenutbildningen i en mindre, svensk ort mellan åren 2010 och 2018. Resultatet av studien är att dessa fem elever har lyckats ganska bra med sina högskolestudier då flera av dem har fått höga betyg i sina kurser. De flesta av eleverna upplever också att de har fått träna på de färdigheter och kunskaper de har behövt i sina högskolestudier om än i olika hög grad, men alla uttrycker att de gärna hade övat mer. Gällande utbildningarnas hänsynstagande till att eleverna har svenska som andraspråk menar alla informanterna att de har bedömts på samma grunder som de studenter som har svenska som förstaspråk men att en del språkliga brister har förbisetts. Slutsatsen av undersökningen är att Sva B och Sva 3 har förberett de här eleverna för högre studier på ett tillfredställande sätt även om det finns delar som eleverna önskar att de kunde ha blivit ännu bättre förberedda på. Vidare så framkommer att utbildningarna följer de styrdokument de har och bedömer inte elever med svenska som andraspråk på andra sätt än de med svenska som förstaspråk även om viss hänsyn tas till språkliga brister. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Distansundervisning är ett koncept som förekommit sen övergången till ett informationssamhälle. Dagens tekniker ser dock helt annorlunda ut jämfört med 90-talet. Bland annat har internet revolutionerat samhället i stort, men även undervisningen och lärandet. Sedan Covid-19-pandemin inträffade har länder och organisationer världen över behövt anpassa sig till en ny vardag, däribland Uppsala universitet. Från den 17 mars 2020 krävde Sveriges regering att lärosätena i landet skulle börja bedriva undervisning på distans. För den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten innebar det en plötslig omställning till en helt digital undervisning. Studiens syfte var att undersöka hur studenterna vid fakulteten påverkats av omställningen ur ett lärandeperspektiv, genom att göra en kvalitativ undersökning av tre fokusgrupper á fyra studenter var från olika program vid fakulteten. Undersökningen genomfördes utifrån en teori gällande Online learning, som innefattar fyra dimensioner av konventionellt lärande, applicerat i en digital kontext, där olika aspekter av de olika dimensionerna ter sig olika för distansundervisning kontra undervisning på plats. Resultatet blev att inlärningen på fakulteten försämrats överlag, till följd av försämrad studiemiljö, interaktion och studiesociala förutsättningar. Med det sagt finns det ändå metoder som har fungerat bra och som säkerligen kan byggas vidare på av universitetet i framtiden. Resultatet tyder även på att TekNat vid Uppsala universitet är på väg mot så kallad blended learning, som innefattar det bästa aspekterna av två världar; fysisk undervisning och distansundervisning.

The implementation of chatbots and service services is becoming more common. The reason for this is that they are constantly available to answer questions, no matter what time it is. To make one chatbot is not just to write questions and specific answers. Communicating with one chatbot should, as much as possible, look like communicating with another human. The purpose of this report is to create a chatbot that will be used at Luleå university of technology and that will answer questions about system science. Furthermore, the goal is to investigate which design principles should be implemented, their possible concretization, when making chatbots, and possibly coming to new principles. The method used to make the chatbot is Design Science Research Methodology (DSRM). DSRM focuses on solving the problem by creating an IT artifact, which in this case is a chatbot. The result of this work is a created chatbot and design principles that were implemented during the development process.

Librarians with a teaching role in higher education need to collaborate with the faculty. The aim of this thesis is to identify the importance of a well communicative collaboration and what difference it makes to the students. Information literacy is a central concept for librarian’s teaching, but it may not be well known by students. The collection of empirical material took place in Southern Sweden. Five librarians with a teaching role were interviewed at their workplace and it was four different universities. The semi-structured interviews were recorded and transcribed. The transcribed material was analyzed with Yrjö Engeströms cultural-historical activity theory to explore the terms of the teaching librarian’s success. The literature view was divided in three themes in order to understand the development and context of the teaching librarian. The meaning of the concept information literacy has not always been the same and is one of the themes in the literature review. Information literacy is the foundation of the supporting role of the librarian. Findings of the interviews shows that the collaboration is significant for student’s development of information literacy. Students need help from librarians with different kinds of matter. Librarians helpfulness is useful for senior student’s thesis writing. The teaching librarian´s objective is to support the students and researchers on the university. Knowledge and resources is a part of the tools librarians need to succeed. The collaboration between librarians and teacher is the key element to invite the students to the library and librarian’s knowledge.

Idag är den främsta utbildningsformen för medicinska sekreterare/vårdadministratörer yrkeshögskoleutbildningar (YH-utbildningar) som finns i hela Sverige. Denna uppsats undersöker hur fyra av dessa YH-utbildningar ser ut samt vilka likheter och skillnader som finns mellan dem. YH-utbildningarna jämförs också med dagens enda universitetsutbildningen i vårdadministration som ges vid Umeå Universitet samt de riktlinjer som Läkarsekreterares och Sjukvårdsadministratörers förbund (LSF) utformat och det förslag på nationell kursplan som Myndigheten för yrkeshögskolor (MYH) tagit fram. Denna jämförelse görs först på en översiktlignivå där utbildningarnas och förslagens innehåll sorteras i fyra kategorier: Medicin, IT, Ekonomi och organisation samt Forskning. Detta för att jämföra upplägg och hur stora andelar kategorierna utgör. Därefter jämförs kursmomenten som specificeras i kursplanerna genom poängtabeller indelat i 12 ämneskategorier.Resultatet visar att det finns skillnader mellan YH-utbildningarna på detaljnivå i kursmomenten. Dock är dessa utbildningar i hög grad likvärdiga. I jämförelse med universitetet finns det tydliga skillnader mellan utbildningsformerna, både vad gäller innehåll, upplägg och kursmoment. Det finns också likheter i de kurser och moment som är mer praktiskt lagda och specifika för yrkesgruppen medicinska sekreterare/vårdadministratörer. LSF:s riktlinjer och MYH:s förslag har flest likheter till YH-utbildningarna, vilket inte är förvånande då dessa är utformade för YH-utbildningar. Det finns även skillnader mellan LSF och MYH där den mest självklara och största är att det ena dokumentet ska ses som riktlinjer och det andra som krav, om det införs. Undersökningen har visat att vid ett eventuellt införande av MYH:s nationella kursplan kommer YH-utbildningarna i urvalet att behöva förändras, vissa mer än andra.

The aim of this study is to examine how or if newly graduated pre-school teachers and pre-school teacher students see themselves as competent in. As well as their attitude toward, working with music in a pre-school environment and how that relates to the music education received at Malmö University. With a starting point in both national and international studies which discuss these topics from different perspectives this study aims to start a discussion at Malmö University, which has a music profile as well as the common pre-school teacher program, and to broaden the variety of perspectives with a focus on the students’ experience. The study is conducted through an online form distributed to students during semester four and six, respectively, and to pre-school teachers who graduated in January 2018, who have all attended Malmö University. Some of the participants have attended the music profile instead of the common program. The material has been analyzed with previous studies in mind and through sociocultural and educational theories, perspectives and a few of their key notions. The material shows an overall insecurity to work with music in a pre-school setting and a need for more music education throughout the program. The participants from the music profile are, however, significantly less insecure and mention their own ideas for music activities on several occasions.

Forskning kring arbetsrelaterad stress visar att teknik, tekniska system och program är faktorersom kan komma att orsaka stress hos anställda. Vid universitet har utvecklingen av teknik haftstort inflytande vilket skapar utmaningar för lärare och organisationen att integrera och hanteratekniska förändringar på ett hälsosamt sätt. Studien syftar till att bidra till en ökad förståelse förhur lärare vid universitet upplever att de påverkas av tekniska system och program samt hurimplementering och användning av lärplattformen Canvas upplevs. Via kvantitativenkätundersökning samlades empiriskt material in från 273 respondenter. Materialetanalyserades sedan via univariat-analys och sammanställdes i diagram och tabeller. Enkätensöppna fråga analyserades via innehållsanalys. Studiens resultat visar att en större andel avlärarna upplever tekno-överbelastning, tidsbrist, hög arbetsbelastning och att e-posthanteringenär överväldigande och svår att hinna med under kontorstid. Förekomsten av tekno-invasion,tekno-komplexitet, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet är relativt låg hos en större andel avlärarna men upplevs av 20–30%. Studiens resultat visar också på en positiv upplevelse av ITsupportoch på negativa upplevelser av organisationen underlättande för teknisk kunskap ochinvolvering vid implementering av teknik är bristfällig. Implementeringen och användningen avCanvas upplevs som negativ av en större andel av respondenterna. Slutsatser har dragits att trotslåg förekomst av teknostress finns faktorer som kan påverka arbetssituationen negativt vilketbör vidare undersökas och åtgärdas. Universitet bör erbjuda utökat stöd, avsatt tid ochvidareutbildning för att uppnå en mer tillfredsställande implementering och användning avCanvas. / Research on work-related stress shows that technology, technical systems and programs arefactors that may cause stress in the workplace. At the university, the development of technologyhas had a great influence, which creates challenges for teachers and the organization to integrateand manage technical changes in a healthy way. The aim of this study is to contribute to anincreased understanding of how teachers at universities are affected by technical systems andprograms, and how the implementation and use of the learning platform Canvas is experienced.Through a quantitative survey, empirical material was collected from 273 respondents. Thematerial was analyzed and compiled in diagrams and tables. The open question of the surveywas analyzed through content analysis. The results show that a higher proportion of the teachersexperience techno-overload, lack of time, high workload and overwhelming from email that wasdifficult to cope during office hours. The presence of techno-invasion, techno-complexity,techno-insecurity and techno-uncertainty is low among a higher proportion of the teachers butwas experienced by 20-30%. The results of the study also show a positive experience oftechnical support provision and a negative experience of the literacy facilitation andinvolvement facilitation with a large majority of the teachers. The implementation and use ofCanvas are perceived as negative by a higher proportion of respondents. Conclusions have beendrawn that, despite the low prevalence of technostress, there are factors that can adversely affectthe work situation, which should be further investigated and remedied. Universities should offerextended support, be able to set aside time and further training to achieve a more satisfiedimplementation and use of the platform Canvas.

Projektet som presenteras är i form av ett examenarbete på uppdrag av företaget Falcken Forshaga. Detta arbete är en avslutning på högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik vid Karlstad universitet under våren 2020. Arbetet startades med att företaget Falcken Forshaga presenterade uppgiften. Uppgiften var att ta fram ett lösningsförslag i form av ritningar och en prototyp på ett lyftverktyg för gasflaskor. Det första som gjordes var en förstudie inom området säkerhet, CE-märkning och maskindirektivet för lyftverktyg. Sedan gjordes en marknadsanalys för att se de befintliga lyftverktygen för gasflaskor. Detta gjordes för att få en bredare förståelse om lyftverktyg. När undersökningen var färdig gjordes en projektplan i form av Work Breakdown Structure (WBS), Program Evaluation and Review Technique (Pert) och ett Ganttschema. Detta verktyg hjälpte att formulera problemet samt hantera tiden. Sedan gjordes en kravspecifikation för att prioritera alla krav och önskemål. Totalt blev det 21 krav och önskemål. Då projektet kom in konceptgenereringsstadiet användes metoden brainstorming, brain writing och brain drawing. Detta ledde till sex koncept som hade olika form och design. Ett koncept som kallades för Smart-Lyft valdes till slut m.h.a. metoden VAL(o)UE. Efter konceptgenereringsfasen utfördes en riskanalys samt hållfasthetsberäkningar på verktyget. När detta blev färdiga gjordes en 3D-modell av verktyget i Creo Parametric 5 för framtagning av ritningar i pappersformat. Ritningarna användes sedan för prototypframtagning. I det sista steget kalkylerades det slutgiltiga priset på lyftverktyget. Lyftverktyget behöver utvecklas mer eftersom osäkerheten av klämkraften gör det att verktyget inte får CE-märkas. Verktyget är inte designad för snabbanvändning då spännhandtaget skall fram och tillbaka för att spänna fast verktyget. Detta var krav och önskemål som inte uppfyllts av verktyget.