<p>There are many factors in a building project that has to collaborate with one another in order to reach the desired end result, how you work with moisture issues in timber is a very important one. While constructing Varbergs Hospital, the building company Skanska came in contact with the issue of extra high demands on the moisture content in timber. What they requested from us was a moisture program in which you clearly could follow the routines regarding work with moisture in timber. The aim is to use this program as a help during the work, in order to achieve a good result.</p><p>We have developed this study in addition to the moisture program. The aim is that this study will give you a deeper understanding of the important factors to consider. In order to understand why you should work with timber in a certain way to avoid future problems, you have to understand the characters of timber and how moisture will affect it. In this study we have established that the entire timber handling process is very important and there are many steps that you have to take into consideration. Working with moist related issues in a qualitative way will create additional effects by increasing the quality of the other parts in the building process.</p>

There are many factors in a building project that has to collaborate with one another in order to reach the desired end result, how you work with moisture issues in timber is a very important one. While constructing Varbergs Hospital, the building company Skanska came in contact with the issue of extra high demands on the moisture content in timber. What they requested from us was a moisture program in which you clearly could follow the routines regarding work with moisture in timber. The aim is to use this program as a help during the work, in order to achieve a good result. We have developed this study in addition to the moisture program. The aim is that this study will give you a deeper understanding of the important factors to consider. In order to understand why you should work with timber in a certain way to avoid future problems, you have to understand the characters of timber and how moisture will affect it. In this study we have established that the entire timber handling process is very important and there are many steps that you have to take into consideration. Working with moist related issues in a qualitative way will create additional effects by increasing the quality of the other parts in the building process.

No description available.

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Idag är litteratur som påstås beskriva sanna händelser mycket populär, framför allt bland yngre läsare. Ofta skildrar denna litteratur ett extraordinärt människoöde som kryddas med inslag av våld, sex och olika övergrepp. Det är en persons subjektiva sanning som berättas, ofta av en journalist. Ett begrepp som ofta används för att beskriva sådan litteratur där fakta och fiktion blandas är faktion eller faktionslitteratur.</p><p>   Läsning av faktion har naturligtvis blivit allt vanligare även i skolan där många lärare nöjer sig med att eleverna intresserat läser denna litteratur. Problemet är dock att många av dessa yngre och oerfarna läsare helt okritiskt håller allt det de läser för sant. Detta i kombination med att många lärare finner det svårt att handskas med faktionslitteratur är mycket olyckligt.</p><p>   Målet med denna uppsats är att skapa verktyg som kan användas då man behandlar och diskuterar faktionslitteratur i klassrummet. Detta görs genom att analysera hur Maria Erikssons och Liza Marklunds dokumentärroman <em>Gömda </em>(1995) är uppbyggd och hur den berättas. Med syfte att fördjupa förståelsen av faktionsepik och av dokumentärromanen som genre, diskuteras och analyseras <em>Gömda</em> utifrån ett genrehistoriskt perspektiv.</p><p> </p><p> </p><p><strong>Nyckelord</strong>: Faktion, berättarteknik, uppbyggnad, dokumentärroman.</p>

Abstract   Idag är litteratur som påstås beskriva sanna händelser mycket populär, framför allt bland yngre läsare. Ofta skildrar denna litteratur ett extraordinärt människoöde som kryddas med inslag av våld, sex och olika övergrepp. Det är en persons subjektiva sanning som berättas, ofta av en journalist. Ett begrepp som ofta används för att beskriva sådan litteratur där fakta och fiktion blandas är faktion eller faktionslitteratur.    Läsning av faktion har naturligtvis blivit allt vanligare även i skolan där många lärare nöjer sig med att eleverna intresserat läser denna litteratur. Problemet är dock att många av dessa yngre och oerfarna läsare helt okritiskt håller allt det de läser för sant. Detta i kombination med att många lärare finner det svårt att handskas med faktionslitteratur är mycket olyckligt.    Målet med denna uppsats är att skapa verktyg som kan användas då man behandlar och diskuterar faktionslitteratur i klassrummet. Detta görs genom att analysera hur Maria Erikssons och Liza Marklunds dokumentärroman Gömda (1995) är uppbyggd och hur den berättas. Med syfte att fördjupa förståelsen av faktionsepik och av dokumentärromanen som genre, diskuteras och analyseras Gömda utifrån ett genrehistoriskt perspektiv.     Nyckelord: Faktion, berättarteknik, uppbyggnad, dokumentärroman.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever bygger innehåll i sina texter utifrån faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen är 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter är skrivna av elever på studieförberedande program och 19 är skrivna av elever på yrkesförberedande program. Dessa texter har en jämn fördelning av genrerna argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgår ifrån byggandet av texters innehåll utifrån makro- och mikroteman. Två sätt att bygga innehåll utkristalliseras i undersökningen, texttyp 1, där skribenterna inte lyckas skriva en sammanhållen text och texttyp 2 där skribenterna lyckas skriva en mer eller mindre väl sammanhållen text. Vilken av texttyperna skribenternas texter hamnar i beror på hur innehållet är strukturerat utifrån makro- och mikroteman.     Resultatet visar en viss skillnad både gällande genre och programtillhörighet.  De argumenterande texterna återfinns i samtliga kategorier det gör dock inte recensionerna. Gällande skribenternas programtillhörighet så är skribenterna från de studieförberedande programmen med liten marginal över i majoritet i texttyp 2 och skribenterna från yrkesförberedande program med liten marginal i majoritet i texttyp 1.

Syftet med denna studie var att analysera samt tolka om och i så fall hur två NO-lärare arbetar med språk- och kunskapsutveckling i årskurs 8 innehållande elever med svenska som andraspråk. Studien har ett sociokulturellt perspektiv på lärandet och metoderna som används för insamlandet av material är intervjuer samt observationer av två undervisande lärare i NO-ämnena kemi och fysik. Resultatet visade att lärarna många gånger inte anser sig göra några specifika anpassningar för elever med svenska som andraspråk i sin undervisning, trots detta kunna studien visa att de många gånger arbetar språk- och kunskapsutvecklande. De arbetssätt som lärarna använda sig av i undervisningen var interaktion, tillämpande av språk- och ämneskunskaper, till viss del struktur samt begreppsförklaranden.

Skräck har länge varit en fascinerande genre inom filmmediet. Alla har sin egna tolkning av vad skräck är för dem men många skräckfilmer är allmänt accepterade som skrämmande. En sådan skräckfilm är John Carpenters The thing. Filmen blev universellt ratad när den kom ut men har genom åren fått ett kultfölje. Eftersom filmen är så omtalad har det varit av intresse att undersöka skräckkomponenter den använder. För att avgränsa sig har uppsatsen fokuserat på bildkomposition och ljussättning i filmen. För att förstå filmens olika medel har uppsatsen delat upp analysen i olika stadier av skräck vilka är oro, fruktan, terror, skräck och avsky. Dessa stadier har sedan delats in i tre kapitel där oro och fruktan står för uppbyggnad, terror och avsky står för filmens monster som attackerar och skräck står för reaktion hos karaktärer. Genom denna uppdelning har uppsatsen undersökt hur de olika stadierna i skräck gestaltas med bildkompositioner och ljussättning. De genomgående slutsatserna är att kameraåkningar och olika sorters kontraster används för att försöka inge publiken i skräck. Utöver det så återanvänds olika bildkompositioner och ljussättningar för att återkoppla scener till varandra i ett försök att stärka de senare scenerna med vad som varit tidigare. Detta resultat sätts slutligen i ett perspektiv om hur det kan användas vilket är som potentiellt tillvägagångssätt för att skapa skräck samt grund för vidare studier om ämnet.

No description available.

Denna rapport är ett kandidatexamensarbete vid Kungliga Tekniska Högskolan och ärämnat att fungera som en handbok för autonoma fordon, detta genom att arbetet är indelati tre huvudområden; det autonoma fordonets uppbyggnad, det autonoma fordonetshistoria samt det autonoma fordonets roll i det framtida samhället. Syftet med arbetet äratt ge en övergripande helhetsbild av dessa tre områden. Arbetet har avgränsats till attendast fokusera på personbilsindustrin, och tillvägagångssättet har varitinformationsinsamling från vetenskapliga källor. Ett autonomt fordon använder sig av ett flertal olika sensorer och system för att kunnaläsa av sin omgivning och därefter fatta beslut som resulterar i konkreta handlingar. Deviktigaste systemen innefattar lidar, radar, kameror, ultraljudssensorer, GPS, IMU samtkodare. Den största delen av utvecklingen av autonoma fordon har skett under de senastehundra åren. Startskottet kan anses vara Francis Houdinas något primitiva bil “LinriccanWonder” år 1925. Idag, cirka hundra år senare, har flera stora fordonstillverkare valt attlägga ett visst fokus på att utveckla dessa betydligt mer avancerade fordon. Fördelarnamed dessa fordon är många, och en integration av dessa på vägarna kan bland annat ledatill ett bättre trafikflöde, säkrare vägar, och en ökad grad av självständighet inom ett flertalgrupper i samhället. Dock finns det ett flertal utmaningar att ta itu med innan dessa fordonkan bli en möjlighet, vilka innefattar frågor kring bland annat cybersäkerhet, integritetoch ansvar. Frågan kring ansvar är möjligtvis den största flaskhalsen i utvecklingen ochhandlar om vem som bär ansvaret om ett autonomt fordon skulle infinna sig i en olycka,vilket om det läggs på fordonstillverkaren möjligtvis kan stjälpa utvecklingen av dessafordon.