Bakgrund: Minoritetsgrupper, inklusive invandrargrupper, tenderar att skatta sin hälsa sämre i jämförelse med majoriteten. Syfte: Det övergripande syftet med föreliggande avhandling var att beskriva, analysera, jämföra och fördjupa förståelsen för äldre finlandssvenskars hälsa i form av upplevd och självskattad hälsa återspeglad ur ett livsloppsperspektiv. Upplevd hälsa studerades kvalitativt bland äldre finlandssvenskar i Finland och bland äldre finlandssvenskar i Sverige och som återflyttare till Finland (delstudierna I, IV). Självskattad hälsa studerades kvantitativt bland äldre finlandssvenskar i Finland (delstudie II), samt bland äldre finlandssvenskar i Sverige jämfört med äldre finskspråkiga i Sverige (delstudie III). Migration (III, IV) och åldrandet (I, II, IV) återspeglade sig i äldres hälsa. Metod: Urvalen erhölls från Befolkningsregistet i Finland samt Statistiska Centralbyrån i Sverige. Studiegrupperna bestod av totalt n=982 personer. Data insamlades genom strukturerad muntlig och inbandad intervju, halvstrukturerad inbandad intervju, strukturerat intervjuformulär samt postad enkät. Data analyserades genom hermeneutisk ansats med kärnberättelser, tematisk kvalitativ innehållsanalys, kumulativ multipel regressionsanalys samt Chi2-test. Resultat: Äldres upplevda hälsa tog sig uttryck genom personligheten, fysisk hälsa, sociala relationer och samhället. Över hälften skattade sin hälsa som god. Hälsa skattades som bättre ju mindre mediciner man behövde, ingen värk/smärta, bättre funktionsförmåga, bättre livslust och bättre ekonomi. Äldre finlandssvenskar i Sverige skattade sin hälsa som bättre jämfört med finskspråkiga i Sverige. Migration hade medfört svårigheter i samband med flyttningen till Sverige och arbetslivet i Sverige. Återflyttningen kunde försvåras av ohälsa och åldrandet. Åldrandet medförde en anpassning till att sätta egen hälsa och nuläge i perspektiv. Resultaten visade att äldre kan bidra med kunskaper om friskfaktorer. Konklusion: Ur ett folkhälsovetenskapligt hälsofrämjande perspektiv är det av relevans att lyfta fram minoritetsgrupper ur ett resursperspektiv. Det är centralt att beakta att det kan förekomma skillnader i hälsa mellan minoriteter, inom minoriteter och inom etniska minoriteter. Sociala och kulturella skillnader kan inverka på hur äldre skattar sin hälsa. Äldre i minoritet kan vara mera sårbara på grund av ohälsa, migration och kön / Background: Minority groups, including immigrants, generally tend to report lower self-rated health than the majority. Aims: The overall object of the dissertation was to describe, analyze and compare the self-rated health of older Finland-Swedes, and deepen the understanding of their experience of health in a life-course perspective. The experience of health was qualitatively studied among older Finland-Swedes in Finland, Finland-Swedes in Sweden and after re-migration in Finland (parts I, IV). Self-rated health was quantitatively studied among older Finland-Swedes in Finland (part II), and among older Finland-Swedes in Sweden compared to older Finnish-speakers in Sweden (part III). Migration (parts III, IV) and ageing (parts I, II, IV) were reflected in the health of older persons. Methods: The sample was obtained from the Population Register Centre of Finland and Statistics Sweden. The target groups consisted of 982 persons. The data was collected in structured oral and taped interviews, semi-structured taped interviews, structured interview forms, and postal enquiries. The data were analyzed through a hermeneutic approach with core narratives, thematic qualitative content analysis, cumulative multiple regression analysis, and chi-square test. Results: The experiential health of older persons manifested itself in personality, physical health, social relations, and society. More than a half of the respondents rated their health as good. Better health was reported with less medicine, no pain/suffering, better functional capacity, more zest for life, and better financial position. Older Finland-Swedes in Sweden reported better health than the Finnish-speaking respondents in Sweden. Migration had caused difficulties in connection with the move to Sweden and with working life in Sweden. Ill-health and ageing could cause problems with remigration. Ageing involved an adjustment in setting own health and the present in perspective. The results showed that older persons could contribute knowledge about health factors. Conclusions: From the perspective of public health science and health promotion, it is relevant to present minority groups from the vantage point of resources. It is essential to realize that there can be health differences between minorities, within minorities, and among ethnic minorities. Social and cultural variations can affect the way older persons evaluate their health. Older persons in minorities can be more vulnerable owing to ill-health, migration and gender.

Forskning gällande mind-body-tekniker har länge varit dominerad av kvantitativa studier samtidigt som förskollärares uppfattningar ofta beskuggas. Avsaknaden av kvalitativa studier i ämnet har också problematiserats av flera forskare och ropet efter nyanserad forskning är stort. Syftet med denna studie var att analysera förskollärares erfarenheter av mind-body teknikernas effekter på barns hälsa. Studien baserades på kvalitativ metod och sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med förskollärare från norra, mellersta och södra Sverige. Resultatet tyder på att förskollärare har erfarit att yoga och mindfulness förbättrade barns fysiska och psykiska hälsa och att barnen använde teknikerna för att förbättra och vidmakthålla deras egen hälsa. Barnen nyttjade exempelvis olika strategier och verktyg från yoga och mindfulness som hjälpte dem att hantera emotionell stress, höga energinivåer och bristande fokus. Hälsoeffekterna av yoga och mindfulness har erfarits som övervägande positiva och har kunnat anpassas efter barnens behov och humör. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>

Syfte Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstånd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa. Metod Undersökningen är en kvantitativ enkätstudie där totalt 525 individer ingick framförallt från Lidingö, Täby, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern på individerna varierade mellan 37 och 89 år och medelåldern var 70,3 år (± 6,6), där cirka en tredjedel var män och två tredjedelar kvinnor. Samtliga har fått besvara frågor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (själslig) hälsa och faktorerna inkomst, civilstånd samt utbildningsnivå. Därefter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hälsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har själva ansökt om att få vara med i ett projekt kring hälsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi. Resultat Signifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hälsa samt civilstånd där hög hälsa korrelerade med att leva i ett förhållande. I förhållande till inkomstnivå fanns tendenser till samband (dock utan signifikans) där en viss ökning av den upplevda fysiska samt psykiska hälsan noterades för varje inkomstintervall (låg, medel och hög), i synnerhet gentemot den psykiska hälsan. Utbildningsfaktorn visade inga signifikanta samband med grad av upplevd hälsa bland deltagarna. Slutsats Studiens hypotes om en positiv samvariation mellan den upplevda hälsan och samtliga tre livsfaktorer visade sig inte stämma fullt ut för denna grupp med företrädesvis äldre. Den faktor som signifikant korrelerade med upplevd hälsa var civilstånd. Även inkomst visade sig ha tendensen (dock ej signifikant) till ett visst samband med de skattade hälsoparametrarna för den undersökta gruppen. Det är möjligt, med använda arbetsmetoder, att starkare samband skulle fås fram på ett mer slumpmässigt urval av befolkningen. Studien ställer jämväl nya frågor om huruvida sambandet för undersökta faktorer i förhållande till upplevd hälsa eventuellt skiljer sig för olika åldersgrupper.

<p>The objectives of this study concerning Swedish players’ transition from junior to senior football were to examine: (1) transition, perceived health, and athletic identity variables, as well as the relationship between them; (2) how transition, perceived health, and athletic identity variables contribute to: (a) healthy sport participation; (b) unhealthy sport participation; (c) quality of adjustment on the senior level of football; (d) life satisfaction. The theoretical frameworks included: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. The participants (n = 126) were Swedish adolescent football players at local, national or international competitive levels. Three instruments were used in regard of the quantitative approach: the Transition Monitoring Survey; the Perceived Health and Sport Participation Profile; the Athletic Identity Measurement Scale. The transition variables were examined and several relationships were discovered between transition and perceived health variables, and athletic identity. Four multiple regression analyses showed that satisfaction with different spheres of life and coping strategies are significant positive predictors of healthy sport participation. Athletic identity, personal resources, and environmental pressure are significant positive predictors of unhealthy sport participation. In addition, environmental support was revealed to be a significant negative predictor of unhealthy sport participation. Importance of different aspects of sport and satisfaction with sport participation are significant positive predictors of the quality of adjustment on the senior level of sports, whereas importance of different spheres of life and athletic identity are significant negative predictors. Importance of different spheres of life and healthy sport participation are significant positive predictors of life satisfaction. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research.</p> / <p>Syftena med föreliggande studie angående svenska spelares övergång från junior till seniorfotboll var att undersöka: (1) övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler, såväl som förhållandet mellan dem; (2) hur övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler bidrar till: (a) ett hälsosamt idrottsdeltagande; (b) ett ohälsosamt idrottsdeltagande; (c) idrottarnas anpassning till seniornivån i fotboll; (d) livstillfredsställelse. De teoretiska referensramarna inkluderade: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. Deltagarna (n = 126) bestod av svenska ungdomsfotbollsspelare på lokal, nationell och internationell tävlingsnivå. Tre mätinstrument användes med tanke på den kvantitativa utgångspunkten: Enkäten Karriärövergången från Junior till Senioridrott; Upplevd Hälsa & Idrottsdeltagande Profil; Athletic Identity Measurement Scale. Övergångsvariablerna undersöktes och flera samband upptäcktes mellan övergångs- och upplevd hälsavariabler och idrottsidentitet. Fyra multipla regressionsanalyser visade att tillfredsställelse med olika delar av livet och copingstrategier är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett hälsosamt idrottsdeltagande. Idrottsidentitet, personlighetsfaktorer och tidigare erfarenheter, samt press från omgivningen är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Dessutom så upptäcktes support från omgivningen att vara en negativt signifikant faktor som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Hur viktiga olika delar av idrotten är och tillfredsställelsen med idrottsdeltagandet är positivt signifikanta faktorer som bidrar till idrottarens anpassning till seniornivån, då däremot hur viktiga olika delar av livet är och idrottsidentiteten är negativt signifikanta faktorer. Hur viktiga olika delar av livet är och ett hälsosamt idrottsdeltagande är positivt signifikanta faktorer som bidrar till livstillfredsställelse. Resultaten diskuteras i förhållande till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.</p>

The objectives of this study concerning Swedish players’ transition from junior to senior football were to examine: (1) transition, perceived health, and athletic identity variables, as well as the relationship between them; (2) how transition, perceived health, and athletic identity variables contribute to: (a) healthy sport participation; (b) unhealthy sport participation; (c) quality of adjustment on the senior level of football; (d) life satisfaction. The theoretical frameworks included: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. The participants (n = 126) were Swedish adolescent football players at local, national or international competitive levels. Three instruments were used in regard of the quantitative approach: the Transition Monitoring Survey; the Perceived Health and Sport Participation Profile; the Athletic Identity Measurement Scale. The transition variables were examined and several relationships were discovered between transition and perceived health variables, and athletic identity. Four multiple regression analyses showed that satisfaction with different spheres of life and coping strategies are significant positive predictors of healthy sport participation. Athletic identity, personal resources, and environmental pressure are significant positive predictors of unhealthy sport participation. In addition, environmental support was revealed to be a significant negative predictor of unhealthy sport participation. Importance of different aspects of sport and satisfaction with sport participation are significant positive predictors of the quality of adjustment on the senior level of sports, whereas importance of different spheres of life and athletic identity are significant negative predictors. Importance of different spheres of life and healthy sport participation are significant positive predictors of life satisfaction. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Syftena med föreliggande studie angående svenska spelares övergång från junior till seniorfotboll var att undersöka: (1) övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler, såväl som förhållandet mellan dem; (2) hur övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler bidrar till: (a) ett hälsosamt idrottsdeltagande; (b) ett ohälsosamt idrottsdeltagande; (c) idrottarnas anpassning till seniornivån i fotboll; (d) livstillfredsställelse. De teoretiska referensramarna inkluderade: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. Deltagarna (n = 126) bestod av svenska ungdomsfotbollsspelare på lokal, nationell och internationell tävlingsnivå. Tre mätinstrument användes med tanke på den kvantitativa utgångspunkten: Enkäten Karriärövergången från Junior till Senioridrott; Upplevd Hälsa &amp; Idrottsdeltagande Profil; Athletic Identity Measurement Scale. Övergångsvariablerna undersöktes och flera samband upptäcktes mellan övergångs- och upplevd hälsavariabler och idrottsidentitet. Fyra multipla regressionsanalyser visade att tillfredsställelse med olika delar av livet och copingstrategier är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett hälsosamt idrottsdeltagande. Idrottsidentitet, personlighetsfaktorer och tidigare erfarenheter, samt press från omgivningen är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Dessutom så upptäcktes support från omgivningen att vara en negativt signifikant faktor som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Hur viktiga olika delar av idrotten är och tillfredsställelsen med idrottsdeltagandet är positivt signifikanta faktorer som bidrar till idrottarens anpassning till seniornivån, då däremot hur viktiga olika delar av livet är och idrottsidentiteten är negativt signifikanta faktorer. Hur viktiga olika delar av livet är och ett hälsosamt idrottsdeltagande är positivt signifikanta faktorer som bidrar till livstillfredsställelse. Resultaten diskuteras i förhållande till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.

Syfte: Arbetet är en experimentell studie i samarbete med Lidköpings kommun där syftet är att undersöka om konditionshöjande motion och ökad VO2-max kan sänka blodtrycket och öka upplevd hälsa, och minska den upplevda arbetsbelastningen. Metod: En grupp kvinnor anställda inom hemvården har under en period genomfört en intervention med ett aktivitetsprogram. Innan och efter interventionsperioden har de, och en kontrollgrupp, genomgått tester för att mäta blodtryck och VO2-max. De har också i samband med testerna, via ett frågeformulär, svarat på frågor om sin hälsa, fysiska aktivitetsnivå samt sin upplevda hälsa och arbetsbelastning. Resultat: Det finns inga signifikanta skillnader mellan grupperna varken innan eller efter interventionsperioden. Det finns inte heller några signifikanta skillnader av interventionsgruppens resultat innan och efter interventionsperioden. Slutsats: Studien kan inte svara på om konditionshöjande motion och en ökad syreupptagningsförmåga kan sänka blodtrycket och öka den upplevda hälsan och minska den upplevda arbetsbelastningen. Stickprovet har varit för litet. På grund av detta, och pga. av att ett frivilligt deltagande i studien omöjliggör ett slumpvis urval, kan undersökningen inte sägas vara representativt för gruppen av människor som det avser att studera. / Aims: To examine if an increased oxygen uptake and moderate to vigorus physical exercise, could lower blood pressure and increase the level of perceived health and lower the level of perceived workstrain, in women working with elderly care. The work is an experimental study in cooperation with Lidköpings kommun. Methods: An experimental group have participated in a period of exercise in a given program. Before, and after the period of exercise the participants and a controlgroup have undergone tests to measure their bloodpressure and VO2-max. In connection with the tests a survey with questions abouth their physical activitylevel and ther perceived health and workstrain were answered. Results: No significant differences could be seen between the experimental group and the controlgroup in any parameter, neither before or after the experimental period. No significant differences could be seen in the results of the experimental group, before or after the experimental period. Conclusion: The study could not answer the questions whether an increased oxygen uptake and moderate to vigorus exercise, could lower bloodpressure and increase the level of perceived health and lower the level of perceived workstrain. The sampel of individuals who participated is too small. In relation to that, and that voluntary participation makes a random selection of individuals an impossibility, makes this study not representative to those people it aims to study.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa hos gymnasielever i årskurs tre. Frågeställningarna var huruvida det fanns några samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa, vilken form av socialt stöd och nätverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns några skillnader mellan könen i förhållandet till socialt stöd och nätverk. Metod Undersökningen är en explorativ och kvantitativ enkätstudie där totalt 326 individer från olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern på deltagarna varierade mellan 17 och 21 år och medelålder var 18 (±0,7) år. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara på frågan eller uppfattade sig inte som något av alternativen. Deltagarna besvarade frågor med fasta svarsalternativ kring kvalitén på sitt sociala stöd och storleken på sitt sociala nätverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hälsa. Därefter genomfördes olika korrelationsobservationer för att finna eventuella samband mellan de olika faktorerna. Deltagarna till studien har valts utifrån ett icke slumpmässigt, till viss del typiskt, bekvämlighetsmässigt urval. Resultat Signifikanta positiva samband noterades mellan graden av socialt stöd (kvalitet) och upplevd psykisk respektive fysisk hälsa. Starkast korrelation fanns mellan psykisk hälsa och socialt stöd (r = 0,46). Svaga positiva korrelationer fanns mellan antalet (kvantitet) vänner (r = 0,19) respektive familjemedlemmar och släktingar (r = 0,19) gentemot psykisk hälsa, och i förhållande till familj och släkt även den fysiska (r = 0,14). Inga signifikanta skillnader kunde ses mellan könen. Slutsats Studiens hypotes om en positiv samvariation mellan upplevd hälsa och socialt stöd och nätverk stämde i de flesta fall och kvalitet visade sig vara överordnad kvantitet. / Aim The purpose of this study was to examine relations between social support and networks, against the perceived physical and mental health of high school students in grade three. The question formulations were whether there was any correlation between social support and networks against perceived physical and mental health, which form of social support and network that were most relevant and what role its size has, and if there were any gender differences in relation to social support and networks. Method The study is an exploratory and quantitative survey in which a total of 326 individuals were included from various schools in Eskilstuna, Stockholm and Filipstad. The age of the participants ranged between 17 and 21 years, and mean age was 18 (±0.7) years, 198 were girls and 123 boys, five people did not answer the question or did not perceived themselves as either one of the options. The participants answered questions with response sets about the quality of their social support and the size of their social network and perceived physical and mental health. After that, observations were completed to find eventual correlations between the different factors. Participants for this study were selected on a non-random, somewhat typical, conveniences based method. Results Significant positive correlations were observed between the degree of social support (quality) and perceived mental and physical health Strongest correlation was found between mental health and social support (r = 0,46). Low positive correlation was found between the number (quantity) of friends (r = 0,19) and family/relatives (r = 0,19) in relation to mental health, and in relation to family and relatives also the physical health (r = 0,14). No significant differences were seen between the sexes. Conclusion The study’s hypothesis of a positive correlation between perceived health and social support and network sued in most cases, and the quality was shown to be superior to the quantity.