Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär ofta stora förändringar i livet, med känslomässiga upplevelser och med frågor om hur livet kommer påverkas av sjukdomen. Det är vanligt att sexualiteten påverkas. För många är sexualiteten en del av upplevelsen av hälsa. Därför finns det stort informationsbehov om hur hjärtinfarkt påverkar det fortsatta livet. Syftet med denna litteraturstudie var att studera kvinnors sexualitet efter hjärtinfarkt. I studien har 11 vetenskapliga artiklar från Danmark, Israel, Saudiarabien, Sverige, Turkiet och USA analyserats. Analysen resulterade i fyra teman vilka var Den sexuella aktiviteten, Själsliga och kroppsliga upplevelser, Betydelsen av relationer och Information från hälso- och sjukvårdspersonal. Den sexuella aktiviteten blev förändrad bland majoriteten av kvinnorna. Förändringar var relaterade till det sexuella mönstret, frekvensen och lusten. Orsak till förändringen var i många fall rädsla. Bristande information om sexualiteten och sexuella aktiviteter efter hjärtinfarkt var ett återkommande tema, vilket kunde vara en bidragande orsak till oro och rädsla när informationen var otillräcklig och svår att förstå. Kvinnor var bland annat oroliga för att sexuella aktiviteter skulle utlösa en ny hjärtinfarkt. Nära relationer var viktiga, då det gav mening och känsla av hälsa. Sexualiteten är för många människor ett känsligt, intimt och privat ämne. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap inom ämnet för att kunna möta kvinnor i samtal om sexualitet efter hjärtinfarkt och ge adekvat information så att kvinnor upplever att de får en personcentrerad vård.

Bakgrund: Närstående till patienter med emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS) har visat sig påverkas negativt i sitt mående, och de upplever brist på stöd från sin omgivning. Vissa närstående vänder sig till internetforum för råd och stöd från andra i liknande situationer. Ett emotionellt engagemang och stöttning från den närstående är betydelsefullt för patienten men mår de själva dåligt kan förmågan att ge stöd minska och det gynnar varken dem eller patientens välbefinnande. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen att vara närstående till en patient som har emotionell instabil personlighetsstörning.  Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analys av latent och manifest innehåll. Resultat: Analysen av innehållet i forumen resulterade i fyra teman. “Att leva i en negativ spiral ” beskriver upplevelsen av lidande, otrygghet i relationen och orkeslöshet. “Att vilja stödja men känna sig oförmögen”, beskriver upplevelsen av att känna osäkerhet, otillräcklighet och ensamhet. “Behovet av att anpassa sitt beteende” beskriver upplevelsen av att anpassa sitt beteende, att låta sig själv stå tillbaka och att behöva finnas till hands. “Att känna meningsfullhet” är upplevelsen av att kunskap leder till bättre förståelse, hanterbarhet och empati, samt att känna sig betydelsefull. Diskussion:Resultatet går i linje med tidigare forskning som visar att det på olika sätt är påfrestande att vara i relation med patienten. Mer tid och resurser på omhändetagandet av närstående för att främja deras välbefinnande skulle i längden kunna bidra till bättre behandling för patienten och därmed kunna leda till en bättre hälso- och sjukvård. Resultatet pekar även på betydelsen av sjuksköterskans förmåga att identifiera närståendes resurser och vägleda dem till hjälpinsatser och organisationer.

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet (CNS). Sjukdomen orsakar en rad olika symtom som kan ha negativ påverkan på individens dagliga liv. Idag finns cirka 18000 registrerade MS-patienter i hela Sverige. Tidigare studier visar att MS kan medföra betydande problem för patienten, anhöriga och samhället. Att leva med en kronisk och obotlig sjukdom är orsak till många ofrivilliga förändringar i det dagliga livet. När hälsan hotas, då hotas också människans livsvärld. Sjuksköterskor kan genom att uppmärksamma individers livsvärld, öka förståelse för och kunskap om patienters behov, vilket leder till en god och anpassad vård. Syftet med denna studie är att beskriva patientens upplevelse av att leva med MS. Studien är en litteraturstudie och baserad på sju kvalitativa och två kvantitativa artiklar. För analys av insamlade data användes Axelssons analysmodell. Resultatet av denna studie presenteras i tre teman: ”att livet förändras”, ”att hantera livet”, samt ”att se framåt”. Sjukdomen påverkar den drabbade individen både fysiskt och psykosocialt vilket skapar förändringar samt orsakar begränsningar och svårigheter i det dagliga livet. Individer upplever att genom att få ett nytt perspektiv på livet samt genom att få kunskap om MS och förståelse för sina förmågor, kan lättare hantera sitt förändrade liv. Dessa medför att individen ser framtiden ljusare trots en kronisk sjukdom. När individer erhåller ett holistiskt synsätt istället för att koncentrera på de negativa följderna av sjukdomen då kan dessa individer leva ett bra liv. Vidare forskning om upplevelser av olika MS-symtom exempelvis den sjukliga tröttheten, sexuell dysfunktion samt användning av olika strategier kan ge ytterligare kunskap hos hälso- och sjukvårdpersonalen.

Partnervåld är ett omfattande samhällsproblem som utövas i större delen av världen och kan bestå av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Problemet är vida diskuterat gällande kvinnors utsatthet för partnervåld, dock är inte mäns utsatthet lika uppmärksammat. Tidigare forskning visar även att det råder ett stort mörkertal kring detta. I Sverige finns det relativt få kvalitativa studier gällande mäns utsatthet för partnervåld, därmed ansågs en kvalitativ design vara en lämplig metod att använda i denna uppsats. Syftet med uppsatsen var att redogöra för hur ett urval volontärer inom olika mansjourer upplevde att mäns utsatthet för partnervåld har påverkat männens psykiska hälsa och sociala livssituation. Deltagarna bestod av åtta volontärer som var verksamma inom olika mansjourer i mellersta Sverige. Volontärernas upplevelser insamlades genom telefonintervjuer som låg till grund för analysen. I uppsatsen genomfördes en induktiv innehållsanalys som utmynnade i följande tre huvudteman: våldsutsatthet och psykisk påverkan, konsekvenser i den sociala livssituationen, och ambivalens gentemot myndigheter. Dessa huvudteman bestod av ett antal underteman som deltagarna på olika sätt ansåg påverka utsatta mäns psykiska hälsa. Hobfolls COR-teori stöder resultatet i föreliggande uppsats då likartade orsaker till psykologisk stress benämns i teorin. Att ha kännedom om den problematik som finns i dagens samhälle gällande mäns utsatthet för partnervåld, möjliggör ytterligare utveckling av stödinsatser för att erbjuda männen den hjälp de är i behov av. Slutligen kan en strävan om att förbättra attityder kring denna problematik leda till att fler våldsutsatta män söker hjälp. / <p>2016-06-01</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för vad företagen anser behövs för att upplevelser ska bli lyckade och minnesvärda. Vi vill även ta reda på vad företagen tycker utmärker en extraordinär upplevelse. Metod: Till vår uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod som består av semistrukturerade intervjuer, mejlintervjuer och en telefonintervju. Totalt har sex intervjuer utförts med sex olika upplevelseföretag. Slutsatser: Personal och deras bemötande är viktigt för att upplevelsen ska bli lyckad. Platsen där upplevelsen utövas har också stor betydelse och den kan utformas på ett sätt som mer eller mindre kan påverka besökarnas känslor. Upplevelserummet har en stor påverkan på helhetsintrycket. En minnesvärd upplevelse behöver involvera besökarnas känslor. Besökarna behöver känna sig delaktiga i upplevelsen och sinnena bör stimuleras för att upplevelsen ska bli minnesvärd. En extraordinär upplevelse verkar behöva innehålla de beståndsdelar som lyckade och minnesvärda upplevelser har. Den bör även vara utvecklande på ett personligt plan. / Purpose: The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding of what companies think is needed for experiences to become successful and memorable. We would also want to know what companies think distinguishes an extraordinary experience. Methodology: For this essay we have used a qualitative method that consists of semistructured interviews, e-mail interviews and one telephone interview. In total, six interviews were conducted with six different experience companies. Conclusions: Staff and their attitude is important for the experience to be successful. The place is also very important and it can be designed in a way that more or less can affect visitors' emotions. The experience room has a large impact on the overall impression. A memorable experience need to involve visitors' emotions. Visitors need to feel part of the experience and the senses should be stimulated for the experience to be memorable. An extraordinary experience must contain the elements of a successful and a memorable experience. It should also be developing on a personal level.

ABSTRAKT             Bakgrund: Förekomsten av MRSA ökar i världen. Studier har visat att isoleringsvård är problematiskt med bland annat psykiskt lidande som följd.     Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att vara isolerad i samband med MRSA.  Metod: Litteraturstudie genomfördes med åtta artiklar. Sju artiklar hade en kvalitativ ansats och en var av mixad metod. De granskades, analyserades efter inspiration av Friberg (2012) och blev sammanställda. Resultat: Fem kategorier togs fram efter analys av artiklarnas resultat. Varje kategori hade två till fyra subkategorier. Kategorierna var; psykisk påverkan på patienten, isoleringsrutinernas påverkan på patienten, egna rummet, hanteringen av isolering och personalens betydelse. Konklusion: Upplevelsen av isoleringsvård i samband med MRSA kan variera. Positiva- och negativa känslor beskrevs. Patienter upplevde ensamhet och tristess i isoleringen. Några patienter uppskattade det privata utrymmet. Vårdpersonalen kunde uppleva rädsla att vårda smittsamma patienter vilket kan påverka omvårdnaden. Mer forskning skulle kunna belysa kunskapluckor och fylla dem. Fler studier från patienters perspektiv kan förbättra upplevelsen för kommande patienter. Nyckelord: Isolering, MRSA, omvårdnad, psykisk påverkan, upplevelser

No description available.

No description available.

Anestesisjuksköterskan har komplexa arbetsuppgifter och kan beskrivas som spindeln i nätet på operationssalen. God kommunikation med övriga professioner är en förutsättning för ett välfungerande teamarbete. Många professioner med olika kompetenser ingår i ett operationsteam och om kommunikationen brister kan det resultera i konsekvenser för både patienter och personal. Tidigare forskning visar att simuleringsövningar och hjälpmedel som till exempel WHO-s ”Surgical safety checklist” förbättrar kommunikationen och teamarbetet men att de inte utförs eller används i den utsträckning som rekommenderas. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser av hur kommunikationen och teamarbetet perioperativt fungerar mellan de olika ingående professionerna. Åtta semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer med anestesisjuksköterskor genomfördes. Analysmetoden kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats användes. Analysen utmynnade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var Kommunikationsvägar och hjälpmedel, Trygghet i teamet samt Tillvarata varandras kompetenser. Resultatet visade att god kommunikation var en förutsättning för gott teamarbete och att en gemensam genomgång inför varje arbetspass, samt att kontinuerligt jobba i samma team, gav bättre kommunikation och därmed ett mer välfungerande teamarbete. Anestesisjuksköterskor behövde ibland vara modiga för att kommunikationen skulle fungera och detta upplevdes lättare ju längre arbetslivserfarenheten var och om anestesisjuksköterskan kände sig trygg i teamet. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning inom ämnet men då tidigare forskning inte belyser anestesisjuksköterskors upplevelser framkom andra perspektiv i denna studie.

Preoperativ oro och/eller ångest hos patienter som skall genomgå en operation är ett mycket vanligt förekommande fenomen. Som en del i anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter ingår att lindra denna oro. Denna studie utgår ifrån anestesisjuksköterskans perspektiv och syftade till att undersöka hur de upplever och erfar mötet med denna patientkategori. En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Nio anestesisjuksköterskor intervjuades. Av den insamlade datan gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utmynnade i tre huvudkategorier; Att möta oron, Vårdorganisationens inverkan på anestesisjuksköterskan samt Anestesisjuksköterskans strategier i mötet med patienten. I studiens resultat framkom att anestesisjuksköterskor dagligen möter patienter som upplever en preoperativ oro och ångest i varierande grad. Oron och ångesten inför en operation visade sig hos patienterna på olika sätt. Olika känslor framkallades hos anestesisjuksköterskorna i mötet med patienten såsom frustration och ledsamhet. I resultatet framkom att vårdorganisationen var ett hinder för att kunna möta den oroliga patienten på bästa sätt och därför ansågs arbetsmiljön vara viktig. I resultatet kom fram att dagens sjukvård präglas av höga krav på att utföra många operationer på kort tid. Anestesisjuksköterskorna använde sig av olika strategier i mötet med den oroliga patienten. Det handlade om att förbereda sig, att finna orsaken, att skapa en god relation, att anpassa sig, att samarbeta med kollegor samt att använda läkemedel för att lindra den preoperativa oron. Studien indikerar att för ett optimalt omhändertagande av de patienter som upplever en preoperativ oro och/eller ångest måste anestesisjuksköterskan ges tid. Beslutsfattare högre upp i vårdorganisationen måste bli medvetna om att tid måste avsättas till reflektion och feedback för anestesisjuksköterskor för att möjliggöra personlig utveckling. Inom vårdverksamheten måste även reflektion kring hur personcentrerad vård går ihop med lean föras. Om anestesisjuksköterskan får tiden på sin sida minskar risken för upplevd stress och ett hållbart arbetsliv kan uppnås. Om den preoperativa oron