Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar ungefär 8000 kvinnor i Sverige varje år. Bröstcancer har en stor påverkan på kvinnors livskvalité och livslängd. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp där bröstet avlägsnas. Kvinnor som genomgått en mastektomi får i många fall problem med sin kroppsuppfattning och sexualitet. Bröstet är en symbol för kvinnlighet och förlusten kan bidra till lidande. Kvinnor som genomgått en mastektomi upplever flera former av lidande som påverkar välmåendet. I sjuksköterskans roll är det viktigt att kunna identifiera lidande så tidigt som möjligt för att kunna ge ett gott bemötande och god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av lidande post mastektomi. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie baserad på fyra patografier. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Emotionellt lidande, Att inte känna sig hel och Att inte bli tagen på allvar. Emotionellt lidande handlar om kvinnornas sorg och rädsla efter förlusten och även skammen över den förändrade kroppen. Att inte känna sig hel handlar om att känna sig annorlunda och hur ingreppet påverkar kvinnornas identitet och intima relationer. Att inte bli tagen på allvar handlar om förringat lidande och bristande kommunikation. Slutsats: Resultatet av denna studie kan bidra till ökad förståelse för lidandet hos kvinnor som genomgått en mastektomi och därmed ge upphov till en bättre personcentrerad omvårdnad. Nyckelord: innehållsanalys, mastektomi, omvårdnad, patografier, upplevelser

No description available.

Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) drabbar cirka 10–15% av de kvinnor som har fött barn. Tillståndet påverkar inte bara mammorna utan också barnet och hela familjen. PPD ger allvarliga symtom som påverkar förmågan att anknyta till barnet och som kan leda till långa depressiva perioder om åtgärder inte sätts in. Därför är det av stor vikt att kunna identifiera hur kvinnor upplever tillståndet, bemötande och stöd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser av PPD, samt stöd och bemötande från vården. Metod: En litteraturstudie genomfördes med 17 artiklar från olika länder som valdes ut från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades och tre kategorier identifierades.  Resultat: En vanlig uppfattning hos kvinnor med PPD var att de var dåliga mammor. Många förnekade tecken på PPD och upplevde rädsla och förvirring över tillståndet. Tidigare erfarenhet av depression innebar större acceptans av symtomen. Socialt stöd och kunskapsstöd verkade det mest effektiva stödet utifrån kvinnornas perspektiv. Att kunna mobilisera dessa typer av stöd verkade kopplat till kvinnornas tidigare upplevelser och påverkan av omgivningen. Att söka vård var för vissa förknippat med negativa känslor eftersom fokus ofta istället låg på barnet och att vissa vårdgivare hade en förmyndarmentalitet, gav bristfällig information eller inte var tillräckligt lyhörda för vad kvinnorna själva upplevde. Däremot uppskattade kvinnorna bemötandet från vårdpersonal som visade förståelse och hade ett personligt förhållningssätt. Slutsats: Kvinnors upplevelser av PPD är associerat med en mängd negativa känslor. Uppfattningen att inte duga som mamma eller inte kunna leva upp till omvärldens förväntningar gör kvinnorna sköra och skamfyllda. Omvårdnaden behöver bli mer empatisk och förstående. Vidare forskning behöver fokusera på kvinnorna och behovet av mer specifik och individuellt anpassad information kring PPD och omställningen till mammarollen för att kunna förbättra upplevelsen av bemötande och stöd. Ytterligare behövs mer forskning om betydelsen av personlighetsdrag och kultur relaterat till förmågan att kunna mobilisera stöd. / Background: Postpartum depression (PPD) affects about 10-15% of women who give birth. PPD not only affects the mothers but also the child and the whole family. PPD leads to serious symptoms that affect the ability to attach to the child and can lead to long depressive periods if not treated. Therefore, it is of great importance to be able to identify how women experience the condition, the encounter and support.  Aim: The purpose of this literature study was to investigate women's experiences of PPD and support and encounter from care givers. Method: A literature study was conducted with 17 articles from different countries selected from the databases PubMed and CINAHL. The studies were reviewed and three categories were identified.  Results: A common opinion of women with PPD was that they were bad mothers. Many denied signs of PPD and experienced fear and confusion over their condition. Previous experience of depression meant greater acceptance of the symptoms. Social support and knowledge support seemed to be the most effective supports from a woman's perspective. Being able to mobilize these types of support seemed to be linked to women's past experiences and social circles impact. Seeking care was often associated with negative emotions because focus was often on the child, that some caregivers showed paternalism and provided inadequate information or were not sufficiently sensitive to what women experienced themselves. However, women appreciated the caregivers who showed understanding and had a personal approach. Conclusions: Women's experiences of PPD are associated with a variety of negative emotions. The perception of not being able to fit as a mother or not being able to live up to the expectations of the outside world makes the women fragile and ashamed. Care needs to be more empathetic and understanding. Further research needs to focus on the women and their need for more specific and individually adapted information about PPD and about the transition to the mother's role which improve the experience of encounter and support. Further, more research is needed on the importance of personality and culture related to the ability to mobilize support.

Bakgrund: Venösa bensår är den vanligaste sårdiagnosen och påverkar livet negativt då personer kan uppleva obehaglig lukt från såret samt smärta vilket kan leda till isolering. Egenvården är en viktig del i behandlingen när det kommer till sårläkningen och den främsta åtgärden är att minska bensvullnad genom att exempelvis använda kompressionsstrumpor och ha benen i högläge. Dorothea Orems egenvårdsteori används som definition av egenvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser i samband med sin egenvård vid venösa bensår. Metod: En litteraturstudie har gjorts med deduktiv ansats med utgångspunkt i Orems teori. Genom en systematisk sökning i databaserna Cinahl och Pubmed resulterade urvalet i 12 kvalitativa artiklar. En kvalitativ innehållsanalys gjordes enligt Lundman och Hällgren- Graneheim (2017). Resultat: Personernas upplevelser beskrivs utifrån kategorierna egenvårdsstrategi och egenvårdsbegränsningar. Slutsats: En del av personerna upplevde mer positiv syn till egenvården och hade kapacitet till åtgärderna. Men övergripande handlade upplevelserna om olika begränsningar till egenvården såsom smärta och rädsla där smärtan ofta visade sig vara underbehandlad. Även brist på kunskap sågs som ett hinder då många av personerna inte förstod varför egenvårdsåtägärderna var viktiga.

Studiens syfte var att undersöka vad en medarbetare upplever vad ett effektivt ledarskap är, hur en medarbetares välbefinnande upplevs på arbetsplatsen samt hur medarbetare upplever välbefinnande utifrån ett effektivt ledarskap på en arbetsplats med utgångspunkt från medarbetarnas subjektiva upplevelse. Syftet undersöktes genom en kvalitativ metod med en induktiv tematisk analys bestående av åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att respondenterna upplever att ett effektivt ledarskap är av betydelse för en medarbetares välbefinnande på en arbetsplats. Respondenterna upplevde att en ledare måste vara lyhörd och lyssna på sina medarbetare, att ledaren anpassar sig till individerna samt att det finns en tydlighet och struktur för att ett effektivt ledarskap ska uppnås. För att uppnå välbefinnande på arbetsplatsen enligt resultatet är kollegorna av betydelse för medarbetarna. Arbetsbelastningen får inte vara för hög, medarbetarna får arbeta med frihet under ansvar samt att ledaren visar en tillit och förmedlar en trygghet till medarbetarna för att uppnå välbefinnande på en arbetsplats.

Hjärtstopp drabbar cirka 10 000 personer årligen i Sverige. Antalet personer som överlever ett hjärtstopp har ökat stadigt de sista åren, men fortfarande är det den vanligaste orsaken till plötslig död utanför sjukhus. För de personen som överlever innebär det att livet plötsligt förändras och fokus i det dagliga livet blir på händelsen och dess konsekvenser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de drabbades upplevelser av ett hjärtstopp. En kvalitativ design användes och nio vetenskapliga studier analyserades systematiskt med innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna oro, att få ett nytt livsperspektiv, att kroppsliga begränsningar leder till känslor av rädsla och maktlöshet, att känna tacksamhet men vara i behov av stödsamtal, att vara i behov av information. Resultatet visade att personer som överlevt ett hjärtstopp hade många frågor och funderingar kring det inträffade men upplevde att de fick bristande information från sjukvården. Känslor som otrygghet, ångest och osäkerhet var vanligt samt oro inför framtiden. Resultatet från denna litteraturstudie kan användas för att öka kunskapen om hur personerna mår psykiskt och fysiskt, samt vilka behov de har för att hantera livet. Det behövs mer omvårdnadsforskning inom området med fokus på sjuksköterskors upplevelser av att vårda de drabbade personerna. Målet är att skapa trygghet hos sjukvårdspersonal så att de kan stötta dessa personer på bästa sätt och främja en läkning hos dem och anhöriga.

Bakgrund: Uppskattningsvis drabbas 8000 människor årligen av hjärtstopp i Sverige. Antalet som räddas till livet har ökat. Hälsan och livskvaliteten tycks vara relativt god men varierar kraftigt bland överlevarna. Eftersom kunskapen om hälsa är baserat på kvantitativa studier, kan vi inte säkert säga om eventuella hälsoproblem beror på hjärtstoppet och de problem som rapporteras har betydelse för överlevarna. En sammanställning av kvalitativa studier som undersökt upplevelser av hälsan skulle kunna bidra med betydelsefull kunskap för att förbättra vården efter hjärtstoppet. Syfte: Syftet är att belysa patienters upplevelser av hälsa efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie som baseras på åtta kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen identifierade tre teman: 1)     Upplevelse av den fysiska hälsan med subteman fysiska förändringar och kognitiva förändringar. 2)     Upplevelse av den psykiska hälsan med subteman förändrande känslor och en andra chans. 3)     Upplevelse av hälso-sjukvården Slutsats: Denna studie är sammanställd utifrån tidigare kvalitativ forskning som studerat upplevelser av hälsa hos patienter som överlevt hjärtstopp. Resultatet visar att patienterna upplever olika fysiska och psykiska hälsoproblem som även påverkar deras sociala hälsa. Patienterna upplever också tydliga brister när det gäller hälso-sjukvårdens information och stöd. Vid uppföljning av patienter som överlevt ett hjärtstopp har sjuksköterskan en viktig roll i identifiera hälsoproblem samt att stödja överlevarna i att återfå sin hälsa.

Bakgrund: Att vänta på en elektiv operation förknippas med upplevelser av depression och oro. Patienter med aortaaneurysm uttrycker att sjukdomen bidrar till begränsningar i livet, trots avsaknad av fysiska symtom. Informationen anses också vara bristfällig innan operationen samt att det är svårt att få kontakt med sjukvården för att kunna ställa frågor. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vänta på en operation av aortaaneurysm eller aortadissektion samt utröna vilket stöd som behövs för att underlätta väntan för dessa patienter. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes med tio informanter som genomgått elektiv operation av aortaaneurysm eller aortadissektion. En manifest innehållsanalys utfördes. Resultat: Informanterna beskrev både positiva och negativa aspekter under väntan inför operation. Detta kunde exempelvis vara att det både fanns känslor av oro men även känslor av lugn under väntan. Även påverkan på livet ansågs vara liten respektive stor där det till exempel upplevdes svårt att planera för aktiviteter. Den information som levererades ansågs vara både tillfredsställande och otillräcklig. Slutsats: Det finns ett behov av att patienter som väntar på en operation av aortaaneurysm eller aortadissektion får korrekt information. Genom att utveckla en organisationskultur som tillåter ett individuellt anpassat stöd där all vårdpersonal har ett ansvar kan det förbättra välmåendet hos dessa patienter.

Bakgrund: Tidigare studier visar att mellan 5-10% av alla barn och 3-10% av dagens vuxna har ADHD ( Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder). Bakomliggande orsaker till ADHD är idag inte helt klarlagt. Individer med ADHD har symtom som koncentrationsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet vilket påverkar deras dagliga liv.  Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxnas upplevelser av att leva med ADHD. Metod: En litteraturstudie utfördes på fem självbiografier som kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Lundmans & Hällgren Granheims (2012) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: Att leva med ADHD innebär många svårigheter. Det framkom samstämmiga uppgifter som beskrev känslan av att vara annorlunda, utanförskap, dålig självkänsla. För att klara vardagen krävdes ett ökat behov av strategier och rutiner samt stöd från familjen.  Slutsats: Individer med ADHD, upplever svårigheter i vardagen som medför både mentalt och socialt lidande. Det kan finnas ett behov av att sjuksköterskan får en fördjupad förståelse för hur det är att leva med ADHD, likaså på vilket sätt sjuksköterskan kan hjälpa och vägleda dessa individer vid kontakt med sjukvården.

Bakgrund: Trakeotomi är ett kirurgiskt ingrepp för att skapa en fri luftväg, varefter en trakeostomi placeras. Indikationer för trakeostomi kan bero på sjukdom eller allvarligt trauma. Fysiologiska och psykologiska aspekter hos personer med trakeostomi kan påverkas. Omvårdnad hos personer med trakeostomi är omfattande och kräver bred kunskap både inom utrustning och åtgärder. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med trakeostomi. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats grundades på åtta vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet. Artikelsökning gjordes i Cinahl, Medline och Primo. Resultat: Resultatet genererade i tolv subteman som presenteras i fyra huvudteman; Förändrad livssituation, Förändrad kommunikativ förmåga, Att vara fången i sin egen kropp och Upplevelser av omvårdnad. Personer med trakeostomi förstod behovet av trakeostomin, trots att det genererade i en annorlunda tillvaro. Frustration, sorg, isolering, och förlust av kontroll var känslor som framkom. En bra relation till omvårdnadspersonal och ändamålsenliga copingstrategier var faktorer som minskade dessa känslor. Konklusion: Behov av stöd, känsla av kontroll, att vara välinformerad och delaktighet var faktorer som påverkade upplevelsen av att leva med trakeostomi. Detta möjliggjordes genom användning av copingstrategier och att sjuksköterskan arbetar utifrån kompetensbeskrivningen.