Kompetensen inom hälso- och sjukvården har lett till att allt fler transplantationer utförs och njuren är det vanligaste organet som transplanteras. År 2018 utfördes 447 njurtransplantationer i Sverige, 666 personer var accepterade och stod på väntelistan för att bli njurtransplanterade. Det leder till att sjukvården får allt fler njurtransplanterade patienter att vårda. Syftet var att granska och sammanställa vårdvetenskaplig forskning som belyser patienters upplevelser av att genomgå en njurtransplantation då det berör hela patientens livsvärld. En litteraturöversikt utfördes bestående av åtta artiklar genomförda med kvalitativ ansats och två artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Femton artiklar granskades och tio valdes ut för att ingå i litteraturstudien. Resultatet presenterades i fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Att genomgå en njurtransplantation var en omställning av livet. Förväntningar, frihet och rädsla var upplevelser som återkom. För att bemöta patienterna och ge en god omvårdnad behöver sjuksköterskan få en ökad förståelse för de förväntningar och upplevelser som patienterna erfar när de genomgått en njurtransplantation.

Många barn drabbas av cancer varje år. Sjuksköterskor har en viktig roll i att främja barnets hälsa, återställa hälsan och lindra lidandet under hela sjukdomstiden. Behandlingarna pågår under lång tid, är tuffa och påverkar inte bara barnet utan även familjen och alla i barnets närhet. Syftet med den här litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda cancersjuka barn på en barnonkologisk avdelning. Studien baseras på tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen utifrån de valda artiklarna gav följande resultat i form av fyra teman; 1) Den unika avdelningen, 2) Emotionella upplevelser av arbetet, 3) Relationen till barnet och familjen och 4) Strategier och behovet av stöd. Arbetet på en barnonkologisk avdelning beskrivs som unik, sjuksköterskor utsätts för många känslomässigt svåra situationer som påverkar deras hälsa främst psykiskt. Det skapas långa och nära relationer till barnet och familjen och denna relation är viktig för att vården ska bli så bra som möjligt. Studien visar att arbetet som sjuksköterska inom barnonkologi är komplext. En barnonkologisk avdelning bedriver specialistvård men många av de som arbetar där har enbart en grundutbildning inom sjuksköterskeyrket och därför saknas kunskap. Sjuksköterskor påverkas starkt emotionellt både positivt och negativt framförallt på grund av relationerna mellan dem, barnet och familjen. Det är viktigt att uppmärksamma sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancersjuka barn för att kunna förbättra vården.

Arbetsrelaterad stress är något som är vanligt förekommande inom många yrken. För sjuksköterskans del kan det uppstå till följd av för höga krav i förhållande till vad hen klarar av att hantera. Långvarig stress kan leda till konsekvenser som fysisk och psykisk ohälsa, till exempel utmattningssyndrom. Även risken för misstag i omvårdnaden ökar och därmed äventyras patientsäkerheten. För att problemets omfattning ska identifieras är denna studies syfte att kartlägga förekomsten av arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor. Som metod har en empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie utförts i form av en enkätundersökning i sydvästra Sverige. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor och självskattningsinstrumentet The Work Stress Questionnaire (WSQ), vilket innehöll frågor om upplevelse av stress, som indelades i fyra kategorier: Inflytande över arbetet, Otydlig organisation och konflikter, Individuella krav och engagemang och Konflikt mellan arbete och fritid. Totalt delades 134 enkäter ut till slutenvårdsavdelningar, vårdcentraler och hemsjukvård och 64 sjuksköterskor valde att delta, vilket ger en svarsfrekvens på 48 procent. Resultatet visade på hög förekomst av stress och att de flesta sjuksköterskor ställer höga krav på sig själva. De får arbeta övertid för att hinna med sina arbetsuppgifter och har svårt för att sätta gränser. Stress är ett problem inom yrket och det behöver uppmärksammas för att åtgärder ska sättas in. Då kan ohälsa förebyggas och en hållbar utveckling främjas.

Hjärtstopp är ett tillstånd som årligen drabbar cirka 10 000 personer i Sverige. Idag överlever allt fler vilket innebär att sjuksköterskan har en viktig roll i vårdandet av den drabbade. Sjuksköterskan kan utifrån sin profession förmedla trygghet och hjälpa patienten att finna ett välbefinnande. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av livet efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Denna studie består utav åtta kvalitativa artiklar som svarar an på syftet. Metoden utgår ifrån Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultatet visar att ett hjärtstopp medför kognitiva, psykiska och fysiska förändringar samt existentiella tankar. Hjärtstoppet har lett till livsstilsförändringar och omprioriteringar i livet hos de drabbade. I resultatet belyses vikten av tydlig information från sjukvårdspersonal samt otryggheten som uppstod vid en bristande känsla av sammanhang. I diskussionen problematiseras de tankar och känslor som hjärtstoppet medfört hos deltagarna samt vikten av en bra vårdrelation och kontinuerlig vårdkontakt. Reflektioner fördes kring sjuksköterskans betydande roll i återhämtningen hos de drabbade efter händelsen. Sjuksköterskan har som ansvar att främja hälsa och lindra lidande vilket utifrån ett patientperspektiv blir effektivt och utifrån patientens livsvärld kan sjuksköterskan tillgodose varje patients enskilda behov.

En akutmottagning är upprättad för att ta hand om patienter med akut sjukdom eller skada. Arbetet på akutmottagning är varierande och innebär korta möten med många patienter vilket ställer höga krav på sjuksköterskan. En liten grupp av mångbesökande patienter står för en stor del av besöken till akutmottagningen. En mångbesökare definieras som en patient med fyra eller fler akutvårdsbesök under en 12-månadersperiod. Det finns en hel del forskning kring mångbesökande patienter men upplevelser av vårdandet av dem är mindre beforskat. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda mångbesökande patienter på en akutmottagning. Studien planerades och genomfördes med kvalitativ ansats på en akutmottagning i västra Sverige. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor. För dataanalys användes induktiv kvalitativ innehållsanalys. I analysen identifierades tre kategorier samt nio underkategorier som beskrev sjuksköterskors upplevelser av att vårda mångbesökande patienter. Kategorierna var emotionell balansgång, professionell komplexitet och frustration. Underkategorierna var följande: gott bemötande, sämre bemötande, neutralt bemötande, empati, arbetsgruppens betydelse, rädsla för felbedömning, förutfattade meningar, organisatorisk frustration samt patientbunden frustration. Kategorierna representerar både positiva och negativa upplevelser i vårdandet av mångbesökande patienter. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever mångbesökande patienter som en komplex patientgrupp där det behövs mer kunskap och rutiner kring omhändertagandet.

Bakgrund: Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform och drabbar 10 000 män årligen.  För de drabbade männen finns det risk att det dagliga livet förändras, både av cancerdiagnosen samt de potentiella biverkningar som uppkommer till följd av behandlingen. Biverkningarna riskerar förändra mannens identitet. Som sjuksköterska är det viktig att tillgodose varje enskild individs behov samt tillämpa personcentrerad omvårdnad utifrån kärnkompetenserna.  Syfte: Syftet var att undersöka mäns upplevelser av behandling mot prostatacancer.  Metod: Litteraturstudien grundades på Polit & Beck (2017) nio steg. Resultatet innefattade 12 olika artiklar inhämtade från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna granskades med Polit & Beck (2017) granskningsmallar. Resultat: Resultatet delades in i fyra teman: upplevelsen av förlorad kontroll, upplevelsen av sexuell dysfunktion och förändrad maskulinitet, upplevelsen av informationens betydelse vid behandling, upplevelsen av omgivningens betydelse. Slutsats: Män som behandlas för prostatacancer får i samband med behandlingen en väsentligt annorlunda kropp gentemot den de tidigare haft. En förändrad kropp både psykiskt och fysiskt. Urininkontinens, erektil dysfunktion samt tarmproblematik är biverkningar som män hanteras med men även en förändrad känsla av sin maskulinitet. Majoriteten män anser att de inte får tillräckligt med stöd och information i samband med behandling. Vårdpersonal, anhöriga samt stödgrupper är viktiga stöttepelare hos män dock redogörs behovet av förbättring gällande stöd vid samtal om erektil dysfunktion och sexualitetet.

Stroke är en vanligt förekommande sjukdom världen över. År 2017 drabbades drygt 25 000 personer i Sverige av stroke, varav cirka 4000 var under 65 år. Stroke kan leda till både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar och är den vanligaste orsaken till permanent funktionsnedsättning hos vuxna. Det är av vikt att sjuksköterskor som vårdar strokepatienter identifierar den enskilde patientens behov för att optimera en individanpassad omvårdnad. Syftet var att belysa patienters upplevelser av livet efter stroke i yrkesverksam ålder. Metoden var en litteraturstudie som utgick från Polit och Beck’s (2017) nio steg. Databassökning genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning kvarstod totalt 15 artiklar och databearbetningen av dessa  resulterade i 5 teman. Resultatet visade att livet efter stroke blev påverkat av funktionsnedsättningar och att detta i sin tur påverkade utförandet av dagliga sysslor. Det sociala livet blev förändrat både inom familjen, bland vänner och på arbetet. Patienterna upplevde att ett behov av stöd var viktigt i livet efter stroke och de kände sig ensamma i vissa frågor och funderingar. För att hantera livet efter stroke var det viktigt med en positiv attityd som motiverade patienterna att nå nya mål.  Slutsatsen av litteraturstudien var att livet efter stroke innefattade stora förändringar som krävde att patienterna behövde omorientera sig i livet. Genom att belysa patienters upplevelser utifrån livssituation får sjuksköterskan en ökad medvetenhet om vikten av att individanpassa sin vård utifrån patientens behov.

Ovarialcancer har högst dödlighet av alla gynekologiska cancerformer. Antalet drabbade i världen beräknades 2012 vara 240 000. År 2012 registrerades i Sverige 694 insjuknande kvinnor i ovarialcancer. 2011 registrerades 625 fall och av dessa avled 563. Syfte; Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenhet av att diagnostiseras med ovarialcancer. Metod; Litteraturstudie som innebar bearbetning av redan befintlig evidens inom det område som skulle studeras. Vetenskaplig litteratur sammanställdes genom en metodisk sökning och detta innefattade ett flertal steg. Resultat; Erfarenheter hos patienter som levde med ovarialcancer resulterade i tre kategorier; Oro och Rädsla, Hopp och Coping samt Stöd. Slutsats; Kvinnor upplevde både fysiska och psykiska förändringar och ställdes inför olika beslutstaganden om behandling och hantering. Olika professioner borde ha samarbetat och det var viktigt för vårdpersonal att skaffa sig kunskap om sjukdomen.

Syftet med undersökningen är att få en förståelse för medarbetarnas upplevelse av en organisationsförändring på ett företag i den privata sektorn. Studien syftar även till att ta reda på vilka faktorer som skulle kunna påverka upplevelsen. I studien har en kvalitativ metod använts med intervjuer som datainsamlingsteknik varav totalt har nio intervjuer genomförts. Åtta av intervjuerna skedde med medarbetare på företaget och en intervju med en person ur ledningsgruppen. Resultatet av undersökningen visar på faktorer som har betydelse för upplevelsen varav företagets geografiska läge hade störst betydelse för upplevelsen av förändringen, då det bidrog till en upplevelse av meningsfullhet med förändringen. Detta till trots att deltagarna var missnöjda med stora delar av förändringen. De upplevde de ändå en meningsfullhet med den eftersom företaget kunde leva vidare och alla anställda fick behålla sin anställning. Resultatet visar också att det geografiska läget bidrog till en upplevelse av att förändringen till en viss grad var påtvingad, då det fanns få andra alternativ på arbetsmarknaden. Alternativet till förändringen upplevdes dessutom vara att företaget skulle varsla en stor del av personalstyrkan, vilket upplevdes som ett ännu sämre alternativ. Därför accepterade deltagarna ändå i stor utsträckning förändringen trots att de inte var nöjda med den.

Bakgrund: Patienter med drogmissbruk är en grupp som ökar i antal. Detta innebär att sjuksköterskor i större utsträckning kommer att möta dessa patienter, även inom den somatiska vården. Det råder en bristande kunskap hos sjuksköterskor samt ett sämre förhållningssätt mot patienter med drogmissbruk. Ett gott förhållningssätt och bemötande har stor betydelse för en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med drogmissbruk Metod: En allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna söktes i CINAHL och PubMed samt via manuella sökningar. Resultatet sammanställdes utifrån fem kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskor kan ha olika upplevelser i mötet med patienter med drogmissbruk. Dessa redovisas i tre olika kategorier; Känsla av otrygghet, Brist på kunskap och stöd samt känsla av misstro och hopplöshet. Slutsats: Sjuksköterskor har bristande utbildning och kunskap i att möta patienter med drogmissbruk vilket skapar fördomar och otrygghet hos sjuksköterskorna. Ett ändrat fokus i sjuksköterskors grundutbildning kan bidra till en ökad kvalitet på omvårdnaden i mötet med denna patientgrupp.