Denna studie undersöker vilken betydelse utbildningsnivå har för ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Genom en systematisk litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom området kritiskt granskats och sammanställts. Resultatet visar att ungdomar med lågutbildningsnivå har betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än ungdomar med högutbildningsnivå. De arbeten som arbetsmarknaden efterfrågar kräver allt högre kunskapskrav och utbildning. Personer med hög utbildningsnivå som inte hittar arbete kan överta arbetstillfällen som kräver låg utbildningsnivå. Utbildningssamhället leder till ökad konkurrens mellan olika utbildningsnivåer. Uppsatsen diskuterar arbetsmarknadsåtgärder för att öka arbetssökandes utbildningsnivå och att meriter matchas med arbetsmarknadens efterfrågan samt socialarbetarens roll att uppmana och motivera ungdomar till utbildning.

Den här utvärderingen undersöker vilken typ av folkbibliotek användare vill ha idag. Den inriktar sig främst på tre teman; miljö, öppettider och utbud. Utvärderingsobjektet är Skellefteå stadsbibliotek och till viss del även närbiblioteken i Skellefteå. Jag använde mig av en kvantitativ metod i form av webbenkäter, för att få reda på svaren på mina frågeställningar. Jag tog även hjälp av litteratur som redan fanns skrivet om ämnet. Jag fick 62 svar på min webbenkät. Min huvudfråga är: Vilken typ av folkbibliotek vill användarna i Skellefteå kommun ha? Vilka underliggande frågor kommer jag att kortfattat presentera nedan, tillsammans med de slutsatser jag har hittat om respektive fråga. Miljö Vilken miljö vill användarna att folkbiblioteket ska ha? Det fanns tre olika miljöer som alternativ; lugn, tyst och rofylld miljö, spännande och stimulerande miljö och social och vardagsrumsmiljö. De flesta svarade att de vill ha alla tre miljöer i biblioteket. Min tanke kring detta är att man skulle kunna ha olika rum eller avdelningar som har olika miljöer så att man kan välja vilken typ av miljö man vill vistas i när man besöker biblioteket. På andra plats efter alla tre miljöer kom lugn, tyst och rofylld miljö som är den mer traditionella biblioteksmiljön. Öppettider Är användarna nöjda med öppettiderna på de bibliotek de besöker? Besökarna på biblioteken verkar överlag vara rätt nöjda med öppettiderna, även om det finns undantag. Användarna är nöjdare med Stadsbibliotekets öppettider än med närbibliotekets öppettider. Vilka dagar och tider skulle de helst vilja besöka biblioteket? Alla dagar verkar folk vilja besöka biblioteket, men måndagar och torsdagar var populärast. När det gäller vilken tid de vill besöka biblioteket, så har de flesta svarat mellan klockan tio på morgonen och klockan åtta på kvällen. Den allra populäraste tiden för besök var mellan klockan 18 och 20. Skulle användarna kunna tänka sig att besöka biblioteket obemannat efter ordinarie öppettider och med begränsad service? Mer än hälften av de svarande kunde tänka sig att besöka biblioteket obemannat efter ordinarie öppettider och med begränsad service. Utbud Vad brukar användarna göra, använda eller låna i det fysiska biblioteket? Av de som svarat är det vanligast att de lånar och återlämnar, läser/lånar fack- eller skönlitteratur i det fysiska biblioteket. Väldigt få av de som svarat brukar låna tv- och dataspel, musik, använda databaser och söka samhällsinformation. Vad brukar användarna göra, använda eller låna på bibliotekets webbplats? De flesta respondenterna som svarade på frågan om vad de gör på bibliotekets webbplats angav att de brukar låna om och reservera. Det fanns ett stort bortfall på den här frågan. Vilken typ av medieutbud tycker användarna är viktigt på biblioteket? De utbud som fanns med i enkäten var nyutgivna böcker, böcker som många vill läsa, böcker som kan vara svåra att hitta, tidningar och tidskrifter, ljudböcker, musik, film och tv- och dataspel. Många av respondenterna tyckte att de olika utbuden var ganska eller mycket viktiga. Det finns dock tre undantag musik, film och tv- och dataspel. Dessa verkar vara mindre viktiga än resten för de flesta av respondenterna. Detta betyder att de flesta verkar tycka att det är viktigare att biblioteket har ett bra utbud av litteratur än av andra nyare medier.

Background: Over the past 30 years the incidence of overweight and obesity has increased. Obesity is a risk factor for many diseases, for instance type 2 Diabetes, cardiovascular diseases, many types of cancer and musculoskeletal diseases. That ready available food today is so accessible can be a reason for the public health problems of overweight and obesity. Objective: The aim was to study what possibilities and barriers there are for fast-food restaurants to sell healthy food. Methods: Information was collected by seven telephone interviews and two respondents answered by e-mail. Nine persons that were in charge of the menu at different fast-food restaurant chains in Sweden participated in the study. Results: To have a large variety was considered to be a problem for selling healthy food, also because the sale of it was low in some of the fast-food chains. Some of the informants did not find any problems with selling healthy food and it was regarded as an opportunity to get more consumers. Conclusion: The demand for healthier food has increased, and the offer and sales of it has also escalated. Nevertheless traditional fast food is selling well and that is why most restaurants focus on that range of food rather than offering their costumers healthier options in their menu.

Sweden, as well as the rest of the world, was hit with a big crisis in 2020, Covid-19. As different international markets went down, so did the swedish housing market. However, this effect only lasted for two months until it recovered itself. Since then the housing market has been hitting new highs as the covid-19 crisis is still very active one year later. This study has focused on the demand for housing in Sweden, specifically the municipality Malmö. What we wanted to study and understand was how can increased housing prices be explained during a crisis?. Another question used for this study, in addition to the point above, was “what could the underlying factors be for the increased housing prices during a crisis”.  The method used in order to answer the questions were interviews with individuals who have bought housing, either in the form of an apartment or house, during the covid-19 crisis. These answers were later used for the analysis.  The results found was that there were a few different factors that helped the decision for moving. One of the main attitudes towards this crisis was that it only affected their social lives, by limiting people and confining them to their homes. Another factor that helped push these buys were that people could afford more since a majority started saving more.  Our conclusions were that since people were more limited to their homes, they put more value into their home. In many homes people started working from home meaning they would need bigger areas and spent more time there. The majority followed the housing market's progression upwards and saw that it went up and saw an opportunity to invest as well. These conclusions are not definite, but we believe they had a big role in this decision and is part of the reason why demand for housing went up so much during this covid-19 crisis.

Denna studie undersöker tillgängligheten och utbudet av hypertextuell skönlitteratur i skol- och kommunbibliotek. Förutom antal och placering av hypertextuella böcker graderades även böckerna efter de faktorer som påverkar intern och extern motivation för att kunna analysera dessas korrelation. Genom summeringsstatistik påvisas således hur dessa aspekter framträder hos åtta skol- och kommunbibliotek i fyra olika städer och två län. Resultatet visar att möjligheterna för att elever i lågstadiet kan utveckla sin interna motivation till läsning genom att komma i kontakt med hypertextuell skönlitteratur är mycket låg.

The aim of this Master’s thesis is to investigate the library habits of young people, age 15 to 24. Our empirical data are gathered in a survey distributed to 104 young men and women at three different public libraries. The questions are about how young people use the public library, what media and services they use and whether or not they are content with what the public library can offer them. In our analysis we have compared our results to previous research and used a model by Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen to determine how they use the library. The previous research we have found deals with the library habits of young people, and their music, movie and book preferences. The model describes different ways in which you can use the public library. This model divides the functions of the public library in four different categories. These four categories are the cultural center, the knowledge center, the information center and the social center. The result of our survey shows that the young people use the library to borrow books and to study. Our result was in most parts consistent with what previous research have shown. Finally we came to the conclusion that the young people in our study use the library mostly like a knowledge center or a cultural centre. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med vår uppsats var att undersöka lärares och elevers uppfattning om skönlitterär läsning på två gymnasieskolor och ta del av det litterära utbudet i svenska A och B. De teoretiska utgångspunkterna är Molloys didaktiska frågor, den ämnesdidaktiska triangeln och</p><p>tidigare forskning och studier. Undersökningsmaterialet bestod av elevenkäter och fyra</p><p>lärarintervjuer. Resultatet visar att det fanns skillnader i lärares och elevers uppfattning om</p><p>skönlitterär läsning och utbud. Vår övergripande slutsats blev att den skönlitterära läsningen</p><p>på de två gymnasieskolorna inte fullt ut var ett fungerande moment i svenskundervisningen.</p>

<p>Upplevelseindustrin är en av de största och snabbast växande sektorerna i Sverige och det som främst driver tillväxten är turistnäringen. Turistdelegationen gav 2005 ut en rapport där det framgick att företag inom kategorin aktiviteter ökade med 25 % och museerna minskade med 7 % mellan 1998 och 2003. Problemet är att museerna har förlorat många besökare de senaste åren. Detta leder till uppsatsens frågeställning som är: Vad kan de avgiftsbelagda museerna göra för att öka antalet besökare?</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om de avgiftsbelagda museerna gör något i sitt arbete för att öka antalet besökare och i så fall vad. Detta kommer sedan att ställas mot aktivitetsföretagens arbetssätt för att hitta framgångsfaktorer som kan öka antalet museibesökare. Uppsatsen bygger på en fallstudie av Eriksdalsbadet, Junibacken, Skansen och Tekniska museet, som alla riktar sig till barnfamiljer. För uppsatsen har företagsperspektivet valts. Till grund för analysen valdes teorier om extern- och intern marknadsföring, omvärldsbevakning och utbud.</p><p>Uppsatsens slutsats visar att det är viktigt med omfattande och bra marknadsföring för att öka besöksantalet. Andra framgångsfaktorer är aktiv och organiserad omvärldsbevakning där nya trender och behov fångas upp. Denna omvärldsbevakning är viktig för att kunna utnyttja möjligheten att anpassa utbudet utifrån nya behov. Exempel på detta är att bredda utbudet med aktiviteter för alla åldrar, införa mer interaktivitet samt uppdatera utbudet för att få fler återkommande besökare.</p>

Syftet med vår uppsats var att undersöka lärares och elevers uppfattning om skönlitterär läsning på två gymnasieskolor och ta del av det litterära utbudet i svenska A och B. De teoretiska utgångspunkterna är Molloys didaktiska frågor, den ämnesdidaktiska triangeln och tidigare forskning och studier. Undersökningsmaterialet bestod av elevenkäter och fyra lärarintervjuer. Resultatet visar att det fanns skillnader i lärares och elevers uppfattning om skönlitterär läsning och utbud. Vår övergripande slutsats blev att den skönlitterära läsningen på de två gymnasieskolorna inte fullt ut var ett fungerande moment i svenskundervisningen.

Det finns mycket information om de som prostituerar sig och prostitutioner, men sexköparna är inte synliga på samma sätt. Huvudsyftet med uppsatsen är att synliggöra sexköparna i dagens Sverige. Det har gjorts genom att undersöka diskursen kring dem. Studien har även tre delsyften: Åskådliggöra de sexköpare som finns Påvisa att utbudet av prostitutioner beror på efterfrågan Belysa maktaspekten Uppsatsens material består i huvudsak av böcker publicerade mellan 2005-2011 och diskursanalys har använts som metod för att undersöka dem närmare. Studien kretsar delvis kring maktaspekten i förhållande till prostitutioner. Den åskådliggör även hur diskursen kring sexköparna är inkonsekvent, i förhållande till verkligheten, då diskursen osynliggör andra sexköpare, förutom män. / Angelika Aniol Björfäll