Syftet med denna undersökning var främst att ta reda på hur andra förskolepedagoger tänker om verksamheten i uterummet och hur de använder skogen som pedagogisk miljö. Vi valde att göra en kvalitativ metod med intervjuer som grund för vårt insamlande av grundmaterial. Anledningen till att vi valde intervjuer med pedagoger i förskolan var att vi ansåg att de har en övergripande kunskap om vad som sker i verksamheten. Resultatet av vår undersökning visar att skogen ses som en naturlig plats för inlärning, enligt de vi intervjuat finns det inga gränser på lärandemiljöer i uterummet. Det skänker styrka och utvecklar motoriken på ett friskt och stimulerande sätt. Uterummet ger liv åt fantasin och ger leken näring. Leken blir mindre konfliktfylld samtidigt som gemenskapen och tillhörigheten stärks.

<p>Syftet med denna undersökning var främst att ta reda på hur andra förskolepedagoger tänker om verksamheten i uterummet och hur de använder skogen som pedagogisk miljö. Vi valde att göra en kvalitativ metod med intervjuer som grund för vårt insamlande av grundmaterial. Anledningen till att vi valde intervjuer med pedagoger i förskolan var att vi ansåg att de har en övergripande kunskap om vad som sker i verksamheten. Resultatet av vår undersökning visar att skogen ses som en naturlig plats för inlärning, enligt de vi intervjuat finns det inga gränser på lärandemiljöer i uterummet. Det skänker styrka och utvecklar motoriken på ett friskt och stimulerande sätt. Uterummet ger liv åt fantasin och ger leken näring. Leken blir mindre konfliktfylld samtidigt som gemenskapen och tillhörigheten stärks.</p>

Syftet med studien är att undersöka förskollärarens syn på utomhuspedagogikens betydelse för barns lärande och utveckling. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Metoden används för att ta del av förskollärares uppfattning gällande begreppet utomhuspedagogik och hur de ser på möjligheter och svårigheter kring begreppet. Urvalet av respondenter är 10 förskollärare från två kommuner. Resultatet visar att utomhuspedagogik används av samtliga förskollärare och de anser att utevistelse och uterummet har en positiv effekt på barns lärande inom motorisk utveckling, hälsa, sociala relationer och lek. Det framkommer att de negativa aspekterna på utevistelse är ett fåtal och berör kläder, förskollärarnas attityder och osäkerhet inför arbetssättet med utomhuspedagogik. Studien visar som helhet en positiv inställning till utomhuspedagogik där utemiljön kan användas i lärandet.

Syftet med studien är att undersöka hur ofta och på vilket sätt några utvalda lärare använder utomhusmiljön i sin matematikundervisning. Undersökningen baseras på en enkätundersökning och intervjuer med lärare som undervisar i matematik i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att många lärare ställer sig positiva till utomhusmatematik, och använder sig av den metoden en till flera gånger i månaden. Resultatet visar även att det finns olika faktorer som avgör om lärarna väljer att förlägga matematikundervisning utomhus. De faktorer som avgör är bland annat, området inom matematiken, den egna kunskapen och intresset samt elevgruppen. Trots att många lärare har en god inställning till utomhusmatematik menar de att det krävs mycket förberedelse. En hel del hänger på vilken elevgrupp man har och hur många resurser som finns tillgängliga. Har en lärare en elevgrupp som kräver extra resurs räcker inte alltid den egna kunskapen och intresset, vilket oftast leder till att man istället väljer att stanna inomhus.

Föreliggande studie har undersökt om och i så fall hur förskolor bedriver ett språkutvecklande arbete i uterummet. Tidigare forskning och litteratur om språkutveckling och utomhuspedagogik presenterades tillsammans med förskolans styrdokument och jämfördes med det empiriska underlaget. Studiens slutsats blev att det finns tydliga indikationer på att det språkutvecklande arbetet i förskolans uterum kan och bör utvecklas. För att detta ska vara möjligt behöver man arbeta med den rådande kunskapssynen hos såväl ledning som pedagoger verksamma i barngrupp i förskolan. Ett färdigställt material för språkutvecklande arbete i förskolans uterum skulle inte utgöra någon nämnvärd skillnad enligt majoriteten av de pedagoger och beslutsfattare som deltagit i undersökningen, såvida materialet inte kompletteras med teori och utbildning.

Med utgångspunkt från Lpo 94 och kursplaner i grundskolan främst för år 1-3 ville vi med våra aktiviteter lyfta fram uterummets möjligheter till engagemang för hållbartlärande för elever i grundskolan. Vi utvecklade aktiviteterna för att kunna passa en åldersintegrerad och mångkulturell grupp för att påvisa att alla elever kan inkluderas oavsett ålder, etnicitet och kultur. Det var värdefullt att utveckla aktiviteterna så varje elev ska kunna utgå från sina förutsättningar och kunskapsnivåer. Detta för att stimulera till engagemang och motivation och som kan synliggöra elevens metakognition vilket uterummet kan bidra till. Med utgångspunkt från vår syn på elevens lärande tänkte vi oss ett tematiskt arbetssätt när vi utvecklade våra aktiviteter. Detta för att bidra till att undervisningen blir varierad med en mångfald av lärtillfällen. Vi anser att aktiviteterna i kombination med uterummet möjliggör engagemang och motivation samt god hälsa hos både elever och lärare.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt lärarna på en skola använder sig av uterummet i undervisningen. Jag vill ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar lärarna på skolan ser med att använda uterummet och att arbeta på ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Jag vill även undersöka om lärarna är medvetna om de objekt som faktiskt finns i skolans närhet vilket innebär att jag också gjort en inventering av objekt i skolans närhet som kan vara intressanta ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Då min intention är att undersöka hur det kan se ut på en skola har samtliga åtta klasslärare på skolan deltagit i min undersökning. Min studie har en kvalitativ karaktär trots att jag har genomfört en enkätundersökning eftersom min enkät endast innehåller öppna frågor. Resultatet pekar på att lärarna upplever det som positivt att använda närmiljön och utomhuspedagogik i undervisningen. Detta innebär dock inte att det är något de gör speciellt ofta eller på kontinuerlig basis. Resultatet visar också att de inte är medvetna om alla de objekt som finns skolans närhet.

Titel: Uterummet som kunskapskällaFörfattare: Jeanette Bergman & Carina KarlssonSyftet med denna undersökning är att få kunskap om hur pedagoger på olika förskolor tänker kring uterummet. Vidare är syftet att se hur pedagogerna ser på att bedriva verksamheten ute och om de använder sig av uterummet i undervisningssyfte. Uterummet kan ses som en möjlig tillgång både för lärande och för att stärka hälsan. Hur uppfattar de pedagoger som vi intervjuat detta? Ser de uterummet som en möjlighet för att upptäcka och uppleva olika känslor som nyfikenhet, trygghet, upptäckarlust och inspiration? I klassrummet har lärarna lätt att använda sig av de pedagogiska hjälpmedel som finns. Tillgångarna i utemiljön har många pedagoger svårt att se och använda (Dahlgren & Szczepanski, 1991). För att undersöka detta har vi gjort fyra kvalitativa intervjuer och observationer på förskolor och en skola Vilket resulterade i att alla vi intervjuade var positiva till att vara ute, men att de ofta kände en begränsning i sina kunskaper och i sin fantasi i vad de kunde göra i uterummet. De intervjuade ser att det är mindre konflikter mellan barnen när de vistas i uterummet. Koncentrationen påverkas till det bättre både hos barn såväl hos pedagoger efter en utevistelse. Många nämner att planeringstiden är viktig men att den ofta försvinner i verksamheten på grund av personalbrist och andra åtaganden som pedagogerna har.Nyckelord: Förskolor, Kunskapskälla, Uterummet, Utomhuspedagogik

Bakgrund: Vi har i vår bakgrund skrivit om utomhuspedagogiken och dess olika faktorer som både kan vara hinner och möjligheter för utomhusvistelsen, utifrån olika sorters litteratur..Syfte: Vårt syfte är att ta reda på vad utomhuspedagogik innebär för våra utvalda pedagoger samt vilka möjligheter och hinder det finns med detta arbetssätt.Metod: Vi har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar påen förskola där utomhuspedagogik bedrivs.Resultat: Vårt resultat föreslår att utomhusvistelsen tränar barns motoriska utveckling automatiskt. Utomhus ökar barnens koncentrationsförmåga. Barnen får möjlighet att uppleva med alla sinnen vilket främjar deras inlärning.