<p>Det kommunala självstyret står under svenskt grundlagsskydd och har historiskt blivit allt starkare. Sveriges kommuner är idag fria att själva besluta om den största delen av statsbidragets fördelning på kommunal verksamhet. Statsbidragens syfte är att utjämna strukturella skillnader mellan kommunerna och uppfylla principen om ”likvärdig service” för alla invånare oavsett i vilken kommun man bor. I denna uppsats undersöker vi hur den genomsnittliga kommunen väljer att fördela det kostnadsutjämnande statsbidraget på olika kommunala verksamheter. Enligt våra resultat finns inget som tyder på att statsbidraget i högre grad skulle gå till finansiering av kärnverksamhet såsom skola, vård och omsorg. Däremot tenderar verksamheter som utgör en liten andel av den kommunala budgeten, såsom politisk verksamhet, infrastruktur och särskilt riktade insatser, att prioriteras i förhållande till andra verksamheter. Vi undersöker även om skillnader mellan politiska faktorer i form av styrande politiskt block samt stark majoritet påverkar statsbidragets fördelning på kommunal verksamhet. Våra resultat tyder på signifikanta skillnader för vissa verksamheter.</p>

Det kommunala självstyret står under svenskt grundlagsskydd och har historiskt blivit allt starkare. Sveriges kommuner är idag fria att själva besluta om den största delen av statsbidragets fördelning på kommunal verksamhet. Statsbidragens syfte är att utjämna strukturella skillnader mellan kommunerna och uppfylla principen om ”likvärdig service” för alla invånare oavsett i vilken kommun man bor. I denna uppsats undersöker vi hur den genomsnittliga kommunen väljer att fördela det kostnadsutjämnande statsbidraget på olika kommunala verksamheter. Enligt våra resultat finns inget som tyder på att statsbidraget i högre grad skulle gå till finansiering av kärnverksamhet såsom skola, vård och omsorg. Däremot tenderar verksamheter som utgör en liten andel av den kommunala budgeten, såsom politisk verksamhet, infrastruktur och särskilt riktade insatser, att prioriteras i förhållande till andra verksamheter. Vi undersöker även om skillnader mellan politiska faktorer i form av styrande politiskt block samt stark majoritet påverkar statsbidragets fördelning på kommunal verksamhet. Våra resultat tyder på signifikanta skillnader för vissa verksamheter.

En komparativ uppsats inom företagsbeskattning som handlar om skatteincitament för FoU-kostnader i Sverige, Norge, Storbritannien och Australien. Det svenska systemet för avdrag gällande arbetsgivaravgifter presenteras tillsammans med reglerna i 16:9 IL gällande avdrag för utgifter relaterade till ett företags FoU-verksamhet. Det svenska systemet jämförs, utvärderas och diskuteras sedan i förhållande till motsvarande regler i de övriga tre länderna. Slutligen diskuteras även skatteincitament som fenomen, dess förhållande till EU-rätt och behovet av skatteincitament för FoU över huvud taget.

Avdragsrätten för forsknings- och utvecklingsutgifter, nedan betecknat FoU, är en lex specialis bestämmelse i inkomstskattelagen (1999:1229), vilket framgår av 16 kap. 9 § IL. Det subjekt som hävdar avdrag enligt specialbestämmelsen behöver endast visa att utgiften som erlagts har varit av rimligt intresse sett till verksamheten som bedrivs. Således har FoU-avdraget en vid tillämpning. Periodiseringen sker, för det fall inte annan lag föreskriver annat, enligt det materiella sambandet till redovisningen. Periodiseringen kommer därmed, i viss mån, att påverkas av vilken kompletterande normgivning subjektet tillämpar för redovisningen. Periodiseringen kan dessutom ske enligt skatterättsliga regler, vilket uppsatsen även redogör för.  Eftersom skatterätten har kopplingar till redovisningen är den första delen av uppsatsen fokuserad kring att försöka förklara hur kopplingen är uppbyggd. Begrepp såsom klassificering, god redovisningssed, periodisering, kompletterande normgivning förklaras och problematiseras. Nästkommande avsnitt redogör för tillämpligheten av respektive kompletterande normgivning samt redogör för respektive kompletterande normgivning klassificerar tillgångar. Därefter förklaras mer ingående hur periodiseringen går till utifrån de olika kompletterande normerna samt tillämpliga skatterättsliga regler. I analysen diskuteras vilken påverkan tillämpningen av olika kompletterande normer får för periodiseringsfrågan, hur subjektiviteten hos företag kan leda till skattedriven redovisning, klassificerings- och omfångfrågans betydelse för periodiseringen och konsekvenserna av utformningen av 18 kap. IL. Därtill analyseras skillnaden mellan internt bedriven FoU och externt förvärvad FoU. För de slutsatser som vi drar i vårt arbete hänvisar vi läsaren till avsnitt 7. Analysen och slutsatsen bidrar med insikt om hur olika klassificeringar i redovisningen och beskattningen kan leda till olika utfall.

Vilka är de faktorer som bidrar till att den grova våldsbrottsligheten varierar i moderna samhällen? Detta är en internationell och komparativ studie där jag jämför data från ett stort antal länder och använder mig av kvantitativa data från OECD och världsbanken. För att kunna jämföra dessa länder och mäta den grova våldsbrottsligheten har jag valt att använda mig av mordfrekvensen som mått på denna, med stöd av tidigare forskning i ämnet. Vad studien visar är att det finns en tydlig koppling mellan mordfrekvensen och den ekonomiska ojämlikheten, den förklarar ensamt 39 procent av variationen i mordfrekvens mellan länder. Detta stämmer överens med den tidigare forskningen, som visar att när unga män känner en hopplöshet över att på ett lagligt sätt uppnå positivt värderade mål blir villigare att ta till allt mer riskfyllda metoder för att uppnå dessa. Detta gör att unga män i högre grad blir villigare att använda grovt våld mot varandra. Hur stor del av BNP som läggs på sociala utgifter har ett samband både med den ekonomiska ojämlikheten och mordfrekvensen. Ju högre del av BNP som staten lägger på sociala utgifter desto mindre ekonomisk ojämlikhet och lägre mordfrekvens. Även graden av tilliten i ett samhälle har ett samband med mordfrekvensen. Ju högre grad av tillit, desto lägre mordfrekvens. En av de mer överraskande upptäckterna i denna studie är att BNP per capita inte har något samband med mordfrekvensen. Således verkar det handla om den relativa fattigdomen som får människor att bli mer benägna att ta till det grova våldet.

This thesis aimed to find the correlation between happiness and macroeconomic variables using multiple linear regression analysis. The macroeconomic variables considered were GPD per capita, the Gini coefficient, unemployment rate, tax revenue of GDP, government spending on education and inflation. The data for self-reported happiness were collected from a global happiness survey. GDP per capita, the Gini coefficient and government expenditure on education were found to be positively correlated with happiness. Meanwhile, the unemployment rate and tax revenue of GDP showed a negative correlation. Inflation were found to not have a statistically significant relationship with happiness. Furthermore, the Gini coefficient was investigated more closely since the positive correlation was partially contradictory to previous research within the field. A simple linear regression analysis was therefore performed, which showed a negative relationship between happiness and the Gini coefficient. This could indicate that important regressors were not included in the main model. In conclusion, this thesis showed that the investigated macroeconomic variables have a statistically significant impact on the happiness of individuals. / I detta kandidatexamensarbete undersöks korrelationen mellan lycka och makroekonomiska variabler med hjälp av multipel linjär regression. De makroekonomiska variablerna som studerades är BNP per capita, Ginikoefficienten, arbetslöshet, skattekvot av BNP, offentliga utgifter för utbildning och inflation. Data för självuppskattad lycka hämtades från en global undersökning. BNP per capita, Ginikoefficienten och offentliga utgifter för utbildning visade sig ha en positiv korrelation med lycka, medans arbetslöshet och skattekvoten av BNP hade en negativ korrelation. Inflation visade sig ej ha en statistiskt signifikant korrelation med lycka. Vidare undersöktes Ginikoefficienten mer djupgående då den positiva korrelationen delvis motsätter sig tidigare forskning inom ämnet. Därav genomfördes en simpel linjär regressionsanalys, som nu visade på ett negativt samband mellan lycka och Ginikoefficienten. Detta kan vara ett tecken på att viktiga variabler inte har inkluderats i huvudmodellen. Sammantaget visar dessa resultat att de undersökta makroekonomiska variablerna har en statistiskt signifikant inverkan på individers lycka.