The space industry is currently undergoing a significant servitization-shift as space agencies globally are transitioning from the government-led product-oriented procurement approach, that has been the standard for decades, to a more commercial service-oriented procurement approach. The purpose of the thesis is to identify what challenges exists within servitization in European space exploration and translate these into related improvement areas for the service-oriented procurement approach adopted by the European Space Agency (ESA). The thesis adopts a qualitative case-study approach where four different commercial services, developed through a commercial partnership between ESA and private enterprises, are being studied. In total, the study identifies 21 challenges across three different life-cycle stages for the commercial services. First, the study identifies cultural challenges for both the space agency and industry as they struggle in transitioning to a service culture from the existing culture that is strongly linked with the traditional approach. Second, the study also identifies several challenges related to how the processes established within the frame of the commercial partnership are currently inadequate to support the transition to commercial services. In particular, the study highlights knowledge gaps related to business planning and marketing, insufficient processes to ensure a balance in cost and quality incentives and high barriers of entry for SMEs. Finally, the study identifies relational challenges with regards to the collaboration between the space agency and the commercial partner. The results indicate that the collaboration between ESA and the commercial partners currently lack the necessary transparency and efficiency in collaboration needed to succeed with servitization. In order to resolve these challenges, the study proposes 21 different improvement areas for ESA in relation to its commercialisation initiative. In particular, the thesis highlights process improvements related to the choice of procurement approach, development of business plans, evaluation of upfront commitment to utilization and visibility into the service design. The thesis concludes by highlighting the need for continued work with development of improvements. The thesis results serve as a starting point for developing a future approach of planning and managing development of commercial services within space exploration. / Rymdindustrin genomgår för närvarande en betydande tjänstefiering där rymdorganisationer globalt övergår från en statligt styrd produkt-orienterad tjänste-orienterad upphandlingsmetod. Syftet med examensarbetet är att identifiera vilkautmaningar som finns inom tjänstefiering i europeisk rymdutforskning samt vilka relaterade förbättringsområden som följaktligen finns inom den tjänste-orienterade upphandlingsmetod som European Space Agency (ESA) har antagit. Examensarbetet baseras på en fallstudie där fyra olika kommersiella tjänster, utvecklade genom ett kommersiellt partnerskap mellan ESA och privata företag, studeras. Studien identifierar totalt sett 21 utmaningar över tre olika livscykelfaser för de kommersiella tjänsterna. För det första identifierar studien kulturella utmaningar för både rymdorganisationen och industrin upplever svårigheter i att övergå från den befintliga kulturen som starkt är kopplad till den traditionella metoden till en tjänste-orienterad kultur. För det andra identifierar studien även flera utmaningar relaterade till hur processerna som etablerats inom ramen för det kommersiella partnerskapet för närvarande är otillräckliga för att stödja övergången till kommersiella tjänster. Studien lyfter särskilt fram kunskapsluckor inom affärsplanering och marknadsföring, otillräckliga processer för att säkerställa balans mellan kostnads- och kvalitetsincitament samt höga inträdeshinder för små och medelstora företag. Slutligen identifierar studien relationsmässiga utmaningar med avseende på samarbetet mellan rymdorganisationen och den kommersiella partnern. Resultaten indikerar att samarbetet mellan ESA och industrin idag saknar den nödvändiga transparensen och effektiviteten i samarbetet som krävs för att lyckas med tjänstefiering. För att lösa dessa utmaningar föreslår studien 21 olika förbättringsområden för ESA i relation till dess kommersialiseringsinitiativ. Särskilt framhävs processförbättringar relaterade till val av upphandlingsmetod, utveckling av affärsplaner, utvärdering av tidiga åtaganden för utnyttjande och insyn i tjänstedesignen. Examensarbetet avslutas med att betona behovet av fortsatt arbete med utveckling av förbättringar. Resultaten utgör en startpunkt för att utveckla en framtida strategi för planering och hantering av utvecklingen av kommersiella tjänster inom rymdutforskning.

Employee satisfaction is a crucial aspect of organizational success, influencing productivity,retention rates, and overall workplace experience. This thesis presents an in depth investigationof handling the results from an employee satisfaction survey at the Swedish/ Norwegiancompany, SmartOptics. Recognizing the multifaceted nature of employee satisfaction, the studyutilizes data from the company’s employee survey to investigate factors affecting employees'perceptions of their workplace. With the help of data from a previous employee satisfactionsurvey, three areas were identified as interesting and chosen for further investigation, which was done through an interview questionnaire. Subsequently, a thematic analysis was used to identifythemes and subthemes within the answers. The results reveal key areas for improvement related to the three predetermined areas: challenge, motivation and collaboration. The analysis highlights the root causes of these issues accordingto the employees using the theoretical background, as well as the effectiveness of variousinitiatives aimed at improving employee satisfaction. In the thesis's discussion chapter, the adequacy of what is considered motivating implementationsfor the employees, is discussed in light of the underlying dissatisfaction. It also examines howgreater challenges can lead to more satisfied employees, the role of social interactions in theworkplace and how they can support better collaboration, and the complications of individualdesires and needs compared to those of the group and the company. The methods used in thethesis are discussed and suggestions for improvements in implementations are presented, basedon the survey responses and the theoretical background. / Medarbetarnöjdhet är en avgörande aspekt för organisationens framgång och påverkarproduktivitet, personalomsättning och den övergripande upplevelsen av arbetsplatsen. Dettakandidatarbete presenterar en djupgående undersökning av hanteringen av resultaten från enmedarbetarundersökning på det svensk/norska företaget SmartOptics. Med insikt om denmångfacetterade komplexiteten av medarbetarnöjdhet tillämpar studien data från företagetsmedarbetarundersökning för att undersöka faktorer som påverkar de anställdas upplevelse avderas arbetsplats. Med hjälp av data från den tidigare medarbetarundersökningen identifieradestre intressanta områden och valdes för ytterligare undersökning, vilket genomfördes genom eninkätstudie. Därefter användes en tematisk analys för att identifiera teman och subteman inomsvaren. Resultaten avslöjar nyckelområden för förbättring kopplat till de tre förutbestämda områdena,utmaning motivation och samarbete, och analysen belyser grundorsaker till dessa enligt demanställda, samt effektiviteten av olika initiativ som syftar till att förbättra medarbetarnöjdheten. I arbetets diskussionskapitel diskuteras om vad som anses som motiverande implementeringarför de anställda är dugliga med tanke på det missnöje som ligger bakom, hur större utmaningarkan leda till nöjdare medarbetare, den sociala tillvarons roll på arbetsplatsen och hur den kanstödja ett bättre samarbete samt komplikationer med individens önskemål och behov jämfört medgruppens och företagets behov. De metoder som används i avhandlingen diskuteras ochförbättringsförslag för implementeringar presenteras, baserat på svaren från inkätundersökningenoch den teoretiska bakgrunden.